Att söka EU-medel för klimatanpassning

Klimatanpassning är ett högt prioriterat investeringsområde i EU under budgetperioden 2014-2020. I EU:s klimatanpassningsstrategi uttrycks en ambition att hänsyn till klimatanpassning bör vara meriterande för alla medelsansökningar inom relevanta program. Den lokala och regionala nivån pekas ut som viktiga genomförare av klimatanpassningsstrategin.

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har låtit göra en genomgång av EUs program för forskning och innovation, Horisont 2020, EU:s miljöfonder LIFE, Landsbygdsprogrammet samt EU:s regionala strukturfonder, avseende finansieringsmöjligheter för klimatanpassning. Det kan konstateras att det finns flera utlysningar av relevans för svenska klimatanpassningsaktörer – kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag, forskare och institut.

EU-medel riktar sig till organisationer som vill genomföra utvecklingsprojekt som bidrar till att genomföra EU-kommissionens målsättningar inom olika politikområden. Varje EU-program har sina prioriteringar som man måste förhålla sig till, se i menyn till höger.

Att delta i EU-projekt kan innebära att man genomför ett projekt tillsammans med andra aktörer i Europa. Man utvecklar organisationens verksamhet, produkter eller tjänster. Ett EU projekt kan leda till nätverk, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, stärkt konkurrenskraft, hållbar utveckling med mera.

Att skriva en EU-ansökan är komplext och tar lång tid, särskilt om den involverar många partner. Här är några saker att tänka på:

  • Kontakta tidigt den svenska myndighet som ansvarar för aktuellt EU-program för en bedömning om idén passar in under tänkt utlysning och om det finns planeringsbidrag. För Horisont 2020 är det VINNOVA, för LIFE är det Naturvårdsverket.
  • Är man forskare finns råd att få från respektive universitets EU-avdelning (Grants office), är man företag kan man vända sig till Enterprise Europé Network eller till supportkontoret RISE EU/ SME.
  • Det är mer omfattande att vara huvudsökande än att gå in som partner i ett projekt. Att gå in som medsökande kan därför vara ett bra sätt att börja med för att lära sig hur det fungerar.
  • För att hitta partners kan man gå via existerande kontakter, till exempel  vänortssamarbeten, tidigare forskningssamarbeten, affärspartners eller via kostnadsfria partnersöktjänster som CORDIS och Enterprise Europe Network.

Tänk på att även om man anlitar en konsult för ansökan är det viktigt att delta aktivt i arbetet.

Planeringsbidrag

Det finns planeringsbidrag att söka från olika myndigheter, utifrån respektive myndighets prioriteringar, som exempelvis:

Planeringsbidraget är vanligtvis högst 150 000 SEK för koordinator och högst 50 000 SEK för partner och får i flertalet fall uppgå till högst 50 procent av de totala stödberättigande kostnaderna. Bidraget ska täcka kostnader för att utforma en konkurrenskraftig ansökan, till exempel personalkostnader, konsultkostnader och kostnader för resor, kostnader i samband med nätverksbyggande för konsortiebildning, anordnande av möten och nedlagd tid för skrivande av ansökan. Blir det ingen ansökan är man ofta skyldig att betala tillbaka planeringsbidraget.