EU:s regionala strukturfonder

Strukturfonderna är EU:s verktyg för att genomföra regionalpolitiken, eller sammanhållningspolitiken som den också kallas. Cirka en tredjedel av EU:s budget är avsatta för dessa insatser. Strukturfonderna vänder sig till offentliga aktörer som universitet och högskolor, regionförbund, kommuner, landsting, statliga myndigheter samt privata aktörer som aktiebolag eller ideella och ekonomiska föreningar.

Svenska aktörer kommer att kunna kan söka EU-medel från åtta regionala strukturfondsprogram, ett nationellt regionalfondsprogram, och tretton territoriella samarbetsprogram (Interreg).

De åtta regionala strukturfondsprogrammen täcker olika geografiska områden i Sverige; Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellan Sverige, Östra Mellan Sverige, Stockholm, Västsverige, Småland och Öarna, Skåne och Blekinge. Det nationella strukturfondsprogrammet kompletterar de insatser som görs inom de regionala strukturfondsprogrammen och underlättar samverkan mellan regional, nationell och europeisk politik.

De tretton samarbetsprogrammen för att utveckla samarbetet över nationsgränserna inbegriper

  • Sex gränsregionala program: Öresund-Kattegat-Skagerrak, Sverige-Norge, Botnia-Atlantica, Nord, Central Baltic Programme och South Baltic Programme.
  • Tre transnationella program: Northern Periphery and Arctic Programme, Baltic Sea Region Programme och The North Sea Region Programme.
  • Fyra interregionala program: ESPON, Interact, Interreg Europe och URBACT III.  

Programmen har olika inriktningar beroende på hur respektive strukturfondspartnerskap prioriterat utifrån det underlag som EU-kommissionen tog fram. Tematiska mål (Investeringsprioriteringar) som finns med i flertalet program är 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2) Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag samt 3) Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Därtill har några program tematiska mål som 4) Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 5) Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.

Klimatanpassning kan vara ett medel för att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag eller ett sätt att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation.

För mer information om programmen se Tillväxtverket

Exempel på klimatanpassningsprojekt med regionala strukturfonder/Interreg

Formering av ett nätverk för klimatanpassning

Ett exempel på ett klimatanpassningsprojekt som syftar mot det tematiska målet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft är förstudien ”Formering av ett nätverk för klimatanpassning” med finansiering av Stockholms regionala strukturfondsprogram. Förstudien syftar till att bilda ett regionalt nätverk med aktörerna inom klimatanpassning med särskilt fokus på att engagera små och medelstora företag och andra näringslivsaktörer. Projektägare är Länsstyrelsen och förstudien är en del i genomförandet av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning.

Klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen, Baltadapt

Ett exempel från förra programperioden (2007-2013) och programmet Baltic Sea Region (Östersjöprogrammet) är projektet Baltadapt som syftade till att gemensamt utveckla en klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen. SMHI deltog i projektet tillsammans med ytterligare 10 partners från 7 länder runt Östersjön - Danmark som också var projektkoordinator samt Tyskland, Lettland, Litauen, Finland, Sverige, Estland. Därtill deltog Östersjörådet (Council of the Baltic Seas States, CBSS) som är ett mellanstatligt samarbetsråd för länderna runt Östersjön.