Bräckvattenverk för dricksvatten på Gotland

Som en del i strategin för att hantera de ökande problemen med tillgång på dricksvatten har ett bräckvattenverk byggts i Herrvik på östra Gotland. Anläggningen togs i drift sommaren 2016 och producerar 20 kubikmeter dricksvatten per timme.

Efter den torra sommaren 2016 ökar intresset för olika lösningar att finna mer dricksvatten. På Öland används exempelvis geofysiska instrument på helikoptrar för att söka efter nya grundvattentillgångar. På östra Gotland har Sveriges första större bräckvattenverk för dricksvattenproduktion tagits i bruk. Vattnet ska räcka till de som idag har egna brunnar och till besökare. Vattenverket anses kunna försörja ungefär 2 000 personer med vatten i Katthammarsvik och Herrviksområdet. Region Gotland projekterar nu en betydligt större anläggning för 25 000 personer, på den västra sidan av ön.

Vattenbrist hindrar utveckling

Katthammarsvik har länge haft problem med vattentillgång och vattenkvalitet. Varje sommar körs vatten i tankbilar till orten. Under sommaren 2015 kördes fyra tankbilar per dag, drygt femtio kubikmeter. Samtidigt finns önskemål om att bygga ut området med både permanenta bostäder och fritidsbebyggelse. För att det ska vara möjligt behöver vattentillgången tryggas.

Region Gotland har i vatten- och avloppsplanen fastslagit att vattentillgången har större betydelse än översiktsplanen för utvecklingen på ön. För att avlasta de lokala grundvattenmagasinen och bygga ut dricksvattenförsörjningen anses avsaltning av havsvatten vara en viktig del.

Avsaltning är en beprövad teknik

Tekniken finns i olika delar av världen och då vanligen i form av omvänd osmos. Det är en energikrävande process eftersom havsvatten pressas genom små porer i ett membranfilter. Att använda det bräckta vattnet från Östersjön är en fördel, eftersom det har mindre mängd joner som tas bort, jämfört med salt havsvatten. I Herrvik har solceller installerats för att producera el till den energikrävande processen. Vattenförbrukningen är störst under sommaren då också solcellerna ger mest energi.

Flera barriärer i processen

I Herrvik pumpas bräckvatten upp från cirka sex meters djup och leds via en 200 meter lång ledning till stranden och sedan vidare till vattenverket. Redan vid intaget finns ett filter som enbart släpper igenom partiklar mindre än 2 mm. Första steget i reningsprocessen är automatfilter och därefter ultrafilter för att successivt minska partikelstorleken. Ultrafiltret tar också mikroorganismer.

Sedan passerar vattnet bräckvattenmembranet (reverse osmos) som kvarhåller jonerna men låter vattenmolekylerna passera. För att vattenmolekylerna ska passera krävs högt tryck, 15-16 bar. Det tredje steget är UV-ljusbehandling för att döda bakterier. Sedan justeras hårdhet och alkalinitet. Mineralhalten ökas genom tillsättning av kalcium och natriumvätekarbonat. Därmed fås ett dricksvatten. Om det finns behov av att klorbehandla vattnet finns den möjligheten också i anläggningen.

Nackdelar

Att avsalta vatten är inte helt okontroversiellt. Dels är den stora energiåtgången ifrågasatt. I Herrvik används därför solceller.

Det finns forskare som anser att tekniken måste utvecklas vad gäller mineraliseringen av vattnet. Dricksvattenproducenten är ansvarig för att dricksvattnet i kranen har god kvalitet och är säkert att dricka. De krav som Livsmedelverket föreskriver om dricksvatten uppfylls för dricksvattnet i Herrvik.

Andra farhågor är att den koncentrerade saltlösning som återförs till havet kan ha negativ miljöpåverkan. Bräckvattenverket i Herrvik är dock litet och påverkar därför troligen inte havsbotten.

Kostnader

Bräckvattenverket har kostat cirka 20 miljoner kronor och totalt, inklusive intag och ledningar till konsumenterna, är kostnaden cirka 30 miljoner kronor.