Maskiner i lantbruk anpassas för ett ändrat klimat, fördjupning

I ett klimat med mer nederbörd blir det svårare för lantbrukare att ta sig ut på åkrarna med maskiner utan att riskera att köra fast eller att skada marken genom markpackning. En lantbrukare i Falkenberg kan nu genom nya typer av lantbruksmaskiner minska riskerna vid blöta förhållanden.

I Hallands län väntas klimatförändringarna leda till ökad nederbörd, främst vintertid. Även skyfallen kan öka, både i frekvens och i omfattning. Temperaturen förväntas stiga och växtsäsongen förlängas. Jordbruket påverkas i hög grad av dessa förändringar.

Blötare klimat ställer till problem för jordbruket

Ett varmare klimat möjliggör för vårbruket att starta tidigare men risken finns att markerna inte hinner torka upp i tid efter en ökad vinternederbörd. Blöta marker ställer till stora problem för lantbrukarna. När tunga maskiner kör på blöt mark ökar risken för att köra fast, att arbetet tar längre tid samt att dieselåtgången och maskinslitaget blir högre.

Risken för markpackning ökar vid hög vattenhalt eftersom hållfastheten i jorden då försämras. Markpackning påverkar bland annat jordens vatteninfiltrationsförmåga och växternas rotutveckling vilket kan leda till sämre skörderesultat.  

Forskningsresultat från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att åverkan på marken kan minskas genom användning av lättare jordbruksmaskiner och/eller maskiner med dubbelmontage (två däck bredvid varandra) eller genom att byta ut hjul mot bandställ (se PDF i högerspalten: Långtidseffekter av markpackning och tryck under band och hjul).

En större anläggningsyta mot marken ger högre bärighet och minskar packningen av jorden. Forskningen visar också att maskiner med band ger bättre dragkraft och slirar mindre, men ofta är väldigt tunga i förhållande till sin motorkraft.

Bandtröska och lättare gödselspridare

Tröska med bandställ. Foto Mikael Olsson Förstora Bild

Lantbrukare Örjan Svensson med en gård utanför Falkenberg investerade i en tröska med bandställ år 2013. Flera höstar hade då varit så blöta att det var mycket problematiskt att ta sig ut på åkrarna. Den nya tröskan har extra breda bandställ på 90 cm med en trekantig utformning som ska ge extra bärighet. Banden sitter på framaxeln eftersom den mesta tyngden finns där. På bakaxeln har tröskan vanliga hjul. Investeringen i bandtröskan har gjort att det går att tröska även om markerna är blöta.

En lättare typ av flytgödselspridare med ett släpslangsystem började användas på gården 2014. Den består av en pump, en ramp med 400 meter släpslang och en 6 tums matarslang. När det ska gödslas sänks pumpen ner i gårdens gödseltank och en matarslang kopplas på och pumpar ut gödslet till släpslangarna som hänger monterade på en spridarramp bakom traktorn. Anordningen väger cirka sju ton, vilket är 30-40 ton mindre än den gamla gödselspridaren.

Viktminskningen beror på att i en traditionell flytgödselspridare tas gödselbehållaren med ut på fältet medan den vid det nya systemet blir kvar på gården eller vid sidan av fältet. Traktorn som de använder vid gödselspridningen är utrustad med dubbelmontage för att ytterligare skona marken.

Längden på matarslangen bestämmer hur långt från gödseltanken det går att åka. På gården finns tillräckligt med slang för att pumpa cirka 3 kilometer. Om gödslingsarbetet ska göras långt bort från gödseltanken eller om det av annat skäl krävs vägtransport så transporteras gödselet med tankbil till containrar uppställda vid fältet som fylls upp och sedan pumpas gödselet ut från dessa. Vägtransporterna har minskat kraftigt sedan slangsystemet togs i bruk.

Lite mer jobb men snabbare och mer ekonomiskt

Det är något mer jobb med det nya gödslingssystemet och det kräver två man ute på fältet, mot bara en innan. Nu måste en köra traktorn och en hålla koll på matarslangen och se till att den inte fastnar i markbrunnar, träd, öar eller liknande. Å andra sidan är det snabbare och mer ekonomiskt än det gamla systemet. Nu pumpas 100-150 kubikmeter gödsel ut i timmen, mot tidigare maximalt 75 kubikmeter.

Nypriset för tröskan var nästan 3 miljoner men genom att byta in den gamla tröskan blev priset lägre. Gödselspridaren med tillhörande pump byggdes på gården, vilket höll kostnaden nere. Mer matarslang har köpts in successivt. En sex tums matarslang kostar cirka 140 kronor per meter. Investeringarna är nu uppe i drygt en miljon för gödselspridaren. Att köpa en liknande från fabrik skulle ha kostat runt 1,5 miljon. 

Investeringarna i de nya maskinerna kommer förhoppningsvis att betala sig på 6-7 år eftersom skördarna blir större när markpackning undviks. Det har märkts en betydande skillnad i avkastning på de första fyra åren. Trots att vädret har varit ganska torrt märks den minskade markpackningseffekten. Den gamla gödselspridaren lämnade spår efter hjulen i marken flera månader efter körning, även vid torra förhållanden. Nu är det slätt och fint efter körning. Att kunna komma ut och gödsla när det småregnar lite och gödslet lättare tränger ner i marken har också haft en stor inverkan på skörderesultatet.

Entreprenadarbeten, främst med gödselspridaren, ger en extra inkomst och ökar lönsamheten på investeringen. För de lantbrukare som köper in gödslingsarbete kan ett släpslangssystem bli billigare att hyra, åtminstone om arealen är relativt stor och särskilt om den ekonomiska vinsten från en minskad markpackning också räknas in. För kostnader för markpackning och gödselspridning med olika metoder (se PDF i högerspalten: Flytgödselspridning anpassad efter avstånd till fält).

Framtiden

För att ytterligare skona marken överväger Örjan Svensson att börja med on-land plöjning. Det är en teknik som innebär att traktorn aldrig kör nere i den plöjda fåran utan endast uppe på den oplöjda marken. Det kräver dock en investering i en ny och lite dyrare plog. I dagsläget finns inga konkreta planer på detta.