Förorenad mark

Ett förändrat klimat kan påverka markens och vattnets egenskaper med risk för att föroreningar sprids. Ökade eller minskade vattenmängder, högre medeltemperaturer och större risk för ras och skred är faktorer som kan leda till att giftiga ämnen sprids eller blir mer åtkomliga.

När vattenflöden och grundvattennivåer ökar eller varierar, följer de flesta ämnen med vattnets rörelser. Det gäller också giftiga ämnen. Föroreningar tränger ned i marken och transporteras med vattnet ut i vattendrag, sjöar och hav. Högre medeltemperaturer och minskad nederbörd kan också påverka de olika ämnenas rörlighet. Föroreningar som legat bundna i marken riskerar att hamna där det finns människor, djur och växter som kan skadas. Vid ras och skred kan föroreningar transporteras till större områden eller bli mer åtkomliga genom att det skyddande markskiktet försvinner. Exempel på sådana riskområden finns längs Göta älv, där förorenade markområden från gammal industriverksamhet riskerar att skreda ut i älven på grund av ökade flöden.

Åtgärder för att förebygga spridning av föroreningar är dels sanering och dels stabilitetsförbättrande åtgärder.

Åtgärdsportalen beskrivs de metoder som finns för efterbehandling av förorenade områden. Webbplatsen är tänkt att vara ett stöd för dem som arbetar i efterbehandlingsbranschen vid val av efterbehandlingsmetod. Den ger också en överblick över de medlemmar som har erfarenhet av eller erbjuder tjänster för respektive metod.

Statens geotekniska institut, SGI, har tagit fram en publikation (mars 2016) hur man identifierar om förorenade områden är sårbara för naturolyckor såsom jordrörelser (skred, ras, erosion och slamströmmar) och/eller översvämningar. Publikationen innehåller anvisningar om hur man, baserat på kartunderlag via GIS-teknik, gör en översiktlig kontroll av ett större geografiskt område (till exempel en kommun eller ett län) för att identifiera förorenade områden där det även kan finnas sårbarhet för naturolyckor. Publikationen innehåller även en metod för översiktlig bedömning av om föroreningssituationen (spridning och exponering) vid ett enskilt förorenat område kan komma att förändras på grund av jordrörelser och översvämningar, dvs. om sårbarhet för naturolyckor kan påverka det förorenade områdets riskklassning. Metoden tar även hänsyn till ändring av nederbördsmängder till följd av klimatförändring.

Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram publikationen Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier som syftar till att underlätta kommunernas och länsstyrelsernas arbete med nedlagda deponier, samt att möjliggöra likvärdiga bedömningar. Publikationen är ett komplement till Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden (pdf) (MIFO-handboken).