Krisberedskap

Klimatförändringar kommer sannolikt att medföra utmaningar för de delar av samhället som hanterar olyckor och kriser.

Flera kommuner och landsting har börjat integrera klimatrisker i sitt arbete med krisberedskap. Sveriges Kommuner och Landsting har samlat några exempel i skriften "Klimatrisker och krisberedskap".

I MSBs rapport Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap sammanställs underlag om hur det förändrade klimatet kan komma att påverka olika delar av samhället, och utifrån detta analyseras möjliga konsekvenser för området samhällsskydd och beredskap. En långsiktig strategisk analys fokuserar på vägvalsresonemang inom området samhällsskydd och beredskap.

Jordbruksverket driver krisberedskapsprojektet "Ökad förmåga att hantera konsekvenser av allvarliga väderhändelser - översvämningar som modell". I tre delrapporter diskuteras indirekta och direkta konsekvenser av en översvämning för den svenska livsmedelsproduktionen, och kan användas av företag och myndigheter som underlag i risk- och sårbarhetsarbete. Den första delrapporten Trädgårdsnäringen och väderrelaterade störningar beskriver konsekvenserna av en översvämning för växthusodlingen. Den andra delrapporten Vattenbruk och väderrelaterade störningar tar upp konsekvenserna för landbaserade fiskodlingar och i den tredje Sårbarheten hos elektriska maskiner i lantbruket (pdf) diskuteras möjliga konsekvenser för de eldrivna maskinerna.

Statens geotekniska institut, SGI, tillhandahåller moderna webbaserade applikationer som räddningstjänsten kan använda vid överhängande fara för ras, skred, slamströmmar och kemspill i känslig mark till exempel vid en vattentäkt. Med hjälp av dessa kan räddningstjänsten och sakkunniga myndigheter (till exempel SGI, SGU, Livsmedelsverket) i samverkan bättre utnyttja befintliga geodata för att lösa problem och utföra åtgärder. Räddningstjänsttillämpningar för georelaterade naturolyckor