Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för att klimatanpassa skydd och skötsel av naturområden. En mall med förslag på klimatanpassade åtgärder vid skötsel av naturreservat har tagits fram. Länets salta strandängar har analyserats i relation till stigande havsnivå och behovet av att möjliggöra förflyttningar inåt land. Länsstyrelsen informerar också om invasiva arter och håller kurser om hur skyddsvärda träd kan begränsa klimatpåverkan.

Flera städer arbetar aktivt för att öka grönstrukturen och minska andelen hårdgjorda ytor i stadsrummet. I städer med spårväg finns möjligheten att anlägga gräs kring spårvagnsrälsen. Det görs för att skapa mer grönyta i stadsmiljön och är inte primärt en klimatanpassningsåtgärd. Grässpår skapar dock ett svalare mikroklimat och ett litet fördröjningsmagasin för regn.

Klimatförändringen väntas, i Sverige, leda till ökade mängder dagvatten att hantera i stadsmiljö. I många städer sker också en förtätning med fler byggnader och hårdgjorda ytor. Samtidigt minskar då andelen grönytor med goda infiltrationsmöjligheter. Dagvattennäten är på flera ställen otillräckliga för att ta emot utökade mängder vatten. Intresset för olika fördröjningslösningar har därför ökat. Här är ett exempel från Norrköping.

För att minska riskerna för ras och skred i ett område i Sollefteå har kommunen satsat på att förstärka slänter. Här skyddas bostadshus, en skola och ett hotell. Kostnaderna uppgår till en miljon kronor och nyttan bedöms som stor för tjugotalet fastigheter.

Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Skyddsvallen beräknas vara klar år 2018. Exemplet visar stor nytta för många genom minskad översvämningsrisk för Arvika tätort, med cirka 14 000 invånare. Arbetet kom att omfatta en utdragen rättsprocess.

Risken för översvämningar i samband med skyfall är stor på flera platser i Växjö. Kommunen har därför anlagt så kallade utjämningsmagasin för att tillfälligt lagra vatten som inte kan tas om hand av befintliga ledningssystem. Fotbollsmagasinet används normalt som fotbollsplan och hade en beräknad anläggningskostnad på en dryg miljon kronor. Nyttorna bedöms som stora för ett tiotal bostadshus, men tillför också en rad andra mervärden.

Ett ultrafilter har installerats vid ett av Göteborgs vattenverk i syfte att förbättra reningskapaciteten och även utöka produktionskapaciteten. Den slutliga kostnaden var cirka 400 miljoner kronor medan nyttan har beräknats till drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2009-2057. Åtgärden berör omkring en halv miljon personer och delfinansieras med gröna obligationer.

Efter en kraftig storm i Örnsköldsvik togs beslut om att restaurera det skadade färjelägret och dimensionera det för att undvika ras och skred i framtiden. Kostnaderna uppgick till 19 miljoner kronor och nyttorna bedöms som stora, eftersom åtgärderna säkerställer skärgårdstrafiken för boende och turism.

Varför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning? Är nyttan större än kostnaden? Här beskrivs olika typer av kostnader och nyttor från exempel på klimatanpassningsarbete i Sverige. I exemplen förklaras även hur olika åtgärder har finansierats.

I Skåne driver Bromölla kommun ett gemensamt vattenförsörjningsprojekt med grannen och blekingekommunen Olofström. Syftet är säkra tillgången till reservvatten från Olofström i händelse av vattenbrist, exempelvis vid längre torrperioder i framtiden. Samtidigt får Olofström genom projektet tillgång till både renare och säkrare vattenförsörjning från Bromölla.