Ordlista

Klimatanpassning ingår i många samhällssektorer och många typer av arbete. Det finns därmed också ett brett spektrum facktermer och uttryck. Här har vi samlat några av de ord som brukar återkomma. I Vägledning klimatscenarier finns en ordlista som beskriver begrepp som används i arbetet med klimatscenarier. 

Blåstruktur Sjöar, vattendrag, hav och grundvatten. Öppen såväl som kulverterad samt VA-nätet.
Dagvatten Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan, huvudsakligen regn eller smältvatten från snö och is. Vanligen avses vatten från hårdgjorda ytor såsom hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. I bebyggd miljö fångas dagvattnet normalt upp av särskilda brunnar och avleds via ledningar. Öppen avledning blir allt vanligare.
Detaljplan Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska göras.
Dimensionerande flöde Avser det högsta vattenflöde som en anläggning ska klara av att hantera t.ex. dammkonstruktion, dräneringsrör.  Flödet bestäms vanligen utifrån en beräknad återkomsttid, som väljs baserad på riskanalys. För anläggningar som kan ge stora skador väljs en lång återkomsttid.
Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster avser de nyttigheter vi får gratis av naturen. Det kan exempelvis vara rening av luft, klimatutjämning, vattenrening och bullerdämpning.

Fördröjningsmagasin

Dagvatten leds bort i olika öppna system och/eller slutna ledningar. Vid kraftig nederbörd kan slutna magasin i ledningsnäten tillfälligt lagra vatten och därmed minska belastningen. Det är idag allt vanligare att använda olika öppna system, ovan jord, för att tillfälligt samla vattnet och därmed undvika flödestoppar. 

Gröna tak Gröna tak är ett samlingsbegrepp som vanligen används för att beskriva vegetationstäckta tak.
Grön obligation Ett räntebärande skuldebrev. Fungerar som tidsbegränsat lånebevis. De pengar som obligationerna inbringar används enbart till miljöinriktade projekt, exempelvis klimatanpassningsåtgärder (Gröna obligationer).
Grönstruktur Sammanhängande system av grönska, mark och vatten i anslutning till bebyggda miljöer.
Grönytefaktor Ett verktyg som används i samhällsplaneringen för att få in mer grönska i städerna. Gröna ytor som kompenserar förlusten av genomsläpplig mark vid exploatering i stadsmiljö. Ytor kan utformas så att de gynnar den biologiska mångfalden, dämpar buller, tar hand om dagvatten, skapar ett bra mikroklimat, gynnar pollinatörer och bidrar till olika sociala och rekreativa värden.
Havsnivåhöjning Stigande havsnivåer är en påtaglig effekt av en ökande global medeltemperatur. Den genomsnittliga havsnivån stiger och kommer att fortsätta stiga lång tid framöver. Sverige har en pågående landhöjning som lokalt motverkar effekten av den globala havsnivåhöjningen. Landhöjningen är dock liten i södra Sverige. Film om stigande hav.
Klimatanpassning Att anpassa samhället till nuvarande och framtida klimat. Mer om klimatanpassning.
Kostnadsnyttoanalys Samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som ger underlag till beslut som leder till att samhällets resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. 
LAV Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412).
Lågpunktskartering Att kartlägga de områden som är lågt belägna i landskapet och därmed utsatta för översvämningsrisker. Vid kartering av lågpunkter tas inte hänsyn till markförhållanden eller dräneringssystem. Det är enbart en topografisk kartering.
PBL Plan- och bygglag (2010:900).
Resiliens Kapaciteten hos ett system att hantera förändring och samtidigt utvecklas.
Risk- och sårbarhetsanalys Verksamheter analyseras med fokus på risk- och sårbarheter för att stödja beslutsprocesser. Ofta ges anvisningar och råd för att minska en viss risk eller sårbarhet. Kommunala risk- och sårbarhetsanalyser måste göras enligt lag. Risk- och sårbarhetsanalyser (MSB).
Skyfallskartering Begreppet används vanligen för kartering av lågpunkter och rinnvägar vid extrem nederbörd (skyfall). Oftast ingår inte ledningsnäten i analysen, eftersom kapaciteten att leda bort vatten då bedöms vara liten.

Utjämningsmagasin

I naturliga system fungerar vanligen insjöar, dammar och våtmarker som magasin vilka jämnar ut flödestopparna i vattendragen. I avloppsledningsnät och i dagvattensystem installeras utjämnande magasin för att förhindra källaröversvämningar eller bräddning (utsläpp) av obehandlat avloppsvatten. Det kan vara slutna behållare under jord eller öppna system ovan jord. De kallas ofta fördröjningsmagasin och ibland genomströmningsmagasin.
Vattendom Ett tillstånd för vattenverksamhet (vattendom eller miljödom), bestämmer: hur mycket vatten som får ledas till ett kraftverk eller som ska kunna tappas genom en damm, inom vilka gränsvärden vattenstånden får ligga och under vilken tid dessa värden gäller. En vattendom kan också fastställa det maximala djupet på diken och kanaler.
Värmestress Vid ihållande värme utsätts kroppen för värmestress vilket orsakar uttorkning. Det kan påverka hjärt- och kärlsystemet samt njurarna. 
Värmeö En stads temperatur är högre och luftfuktigheten lägre i förhållande till dess omland. Stadsmiljön har en stor andel hårdgjorda och mörka ytor med liten reflektionsförmåga, byggnader, trafik och människor genererar mycket spillvärme vilket också bidrar till att värma upp staden.
Återkomsttid

Ett mått på hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas. Med en händelses återkomsttid menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under denna tid. Ett värde som har en återkomsttid på 100 år uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år. Det innebär att sannolikheten är en (1) procent varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken avsevärt större.

För en konstruktion vars livslängd beräknas till 100 år blir den ackumulerade risken hela 63 % att 100-årsvärdet överskrids någon gång under 100 år. Om säkerhetsnivån väljs till 100-årsvärdet är risken att det värdet överskrids större än att det underskrids. Det är alltså troligare att konstruktionen, under sin livslängd, kommer att utsättas för förhållanden utöver den nivå som valts än att den nivån aldrig inträffar. För 10-årsvärdet är sannolikheten 65 % att det överskrids någon gång under 10 år.

Återkomsttid är ett statistiskt mått och förändras därför då klimatet förändras.

Om återkomsttider (SMHI).

x-årsregn X är en siffra (exempelvis 1, 20 eller 100) och anger den bedömda återkomsttiden för mängden regn under viss tid (varaktighet) på ett område. I Sverige är ett typiskt 10-årsregn med 1 timmes varaktighet mellan 15 mm och 40 mm.
Översiktsplan I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor, vilka områden som bör sparas för rekreation, vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar. Samråd är viktigt och översiktsplanen ska hållas aktuell. Det är ett vägledande dokument.
Översvämningskartering Kartläggning kring vattendrag som visar de områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. Portalen för översvämningshot (MSB)