Värmebölja

Klimatförändringarna kommer att innebära mer frekventa och mer intensiva perioder av höga sommartemperaturer. Värmeböljor kan få allvarliga hälsokonsekvenser både för människor och djur varför förebyggande åtgärder krävs för att minska både lidande och dödsfall.

FOI har tagit fram en skrift innehållande information om värmens hälsoeffekter samt tips på hur man kan arbeta med att minska sårbarheten inför värmeböljor. Målgrupp är handläggare och politiker på kommun nivå. Skriften finns att ladda ner på FOIs hemsida Höj beredskapen för värmeböljor- en vägledning.

MSB:s rapport Värmens påverkan på samhället sammanställer kunskap om vad som kan hända eller har hänt i samhället under värmeböljor, vad man kan göra för att minska de negativa konsekvenserna av värmeböljor samt att göra denna kunskap lättillgänglig för verksamhetsutövare på kommunal nivå. Rapporten fokuserar på vad som kan göras med kort framförhållning (några månader) och vad som kan göras under en värmebölja.

Effekter av värme är ett beräkningsverktyg för att illustrera hur effekterna av en värmebölja kommer att kunna påverka samhället. Verktyget tydliggör för användaren vad som klassificeras som värmebölja, hur stor hälsoeffekt som kan förväntas av en värmebölja samt när under värmeböljan effekterna visar sig. Beräkningsverktyget kan också användas för att indikera hur mycket av den ökade dödligheten som går att förebygga med anpassningsåtgärder. På Totalförsvarets forskningsinstituts hemsida finns verktyget att ladda ner samt instruktioner för hur det används.
Climatools verktyg (FOI)

Folkhälsomyndigheten driver under åren 2015-2017 ett utvecklingsprojekt som syftar till att stärka samhällets förmåga att hantera negativa hälsoeffekter till följd av värmeböljor. Inom ramen för projektet har de tagit fram en nationell vägledning till handlingsplaner för värmeböljor. Vägledningen är skriven för kommuner, landsting, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Den ger exempel på hur man kan arbeta för att ta fram handlingsplaner samt viktiga aspekter att tänka på i framtagandet. Folkhälsomyndigheten har även tagit fram en kunskapssammanställning om hälsoeffekter vid höga temperaturer som beskriver vilka de sårbara grupperna är och ger exempel på åtgärder.
Beredskap vid värmebölja (Folkhälsomyndigheten).

Checklistor

För att minska risken för ohälsa i samband med värmeböljor har dokumentet Värmebölja i Värmland – rutin för vård och omsorg (pdf) tagits fram. I rutinen finns fakta om hälsoeffekter samt checklistor för hur en organisation kan förbereda sig samt praktiska tips och råd.

Projektet Climatools har tagit fram en checklista riktad till personal inom vård och omsorg, Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg (pdf). Checklistan/inventeringen syftar till att bedöma vilken beredskap som finns för att kunna hantera nuvarande och framtida värmeböljor. Det finns fyra olika formulär avsedda för olika verksamhetstyper.

Mer kring  värmeböljor

Värmens hälsoeffekter beskrivs också i en sammanfattande rapport: Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper – en svensk studie (pdf).

Forskning om värmens hälsoeffekter redovisas i Hälsopåverkan av ett varmare klimat – en kunskapsöversikt (pdf).

I Botkyrka kommun har man arbetat med att höja beredskapen för värmeböljor. Erfarenheter och en beskrivning av arbetsprocessen samt förslag till fortsatt arbete redovisas i rapporten Höj beredskapen för värmeböljor (1,8 MB, pdf).

Socialstyrelsen har tagit upp hur beredskapen vid värmeböljor kan stärkas i rapporten Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige.

Rapporten Stadsklimatet - åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden, beskriver klimatförhållanden som är typiska för en stad och processerna bakom dessa förhållanden. Den ger konkreta förslag på vad man kan göra för att sänka temperaturen i en stad.

Träd, grönområden, vattendrag och dammar kan både fungera som luftförbättrare och temperatursänkare i staden. Boverkets broschyr Låt staden grönska kan ge inspiration och fungera som vägvisare till beslutsfattare inom kommun och stat.