Exempel på klimatanpassning

Samhället kan anpassas till ett förändrat klimat på många sätt. Här bjuder vi på ett axplock! Bläddra runt bland våra exempel och inspireras. Exemplen finns ofta i en kortare och en längre variant. Sökfunktionen hjälper dig att hitta vad du letar efter.

Plöjningsfritt jordbruk som metod i ett framtida klimat

Areella näringarNaturmiljö och ekosystemErosion
Mask på jordhög

Plöjningsfritt jordbruk tillämpas på gårdar runt i Sverige, bland annat på två skånska gårdar. Metoden gynnar mikroorganismer som bearbetar jorden samtidigt som det motverkar erosion och andra konsekvenser av ett förändrat klimat.

Alléodling anpassar jordbruk till förändrat klimat

Areella näringarNaturmiljö och ekosystemTemperatur
Havre i alléodlingen

Alléodling innebär att fruktträd och bärbuskar planteras på åkermarken mellan spannmålsrader. Metoden anses vara mer motståndskraftig samtidigt som riskerna sprids över fler grödor. Detta provas på den Uppländska gården Hånsta Östgärde.

Satsning på quinoaodling i Östergötland

Areella näringarTemperaturTorka
Bilden visar en grön quinoaväxt mot en blå himmel

Längre perioder av torka och högre temperaturer väntar Sverige i ett förändrat klimat. Den sydamerikanska grödan quinoa passar för torra förhållanden och med en ny förädlad sort går den nu även att odla i Sverige. Det testas av lantbrukare i Östergötland.

Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge

Naturmiljö och ekosystemÖversvämning
Bakgrunden visar stackmoln på en blå himmel. Förgrunden visar grönt våtmarksområde med lugnt vatten.

Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna har kommunen byggt skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde.

Minskad översvämningsrisk i Sundsvall

SamhällsplaneringNederbördÖversvämning
Varningsskylt med texten översvämning i en vägkant

En förstärkt damm och ett prognos- och övervakningssystem för flöden blev verktyg för att minska översvämningsrisken i Sundsvall. I framtiden förväntas riskerna öka med kraftigare regn och högre havsnivåer.

Grönytefaktorn, ett verktyg för grönare städer

SamhällsplaneringNaturmiljö och ekosystemNederbördVärmeböljaÖversvämning
Flygfoto över Norra Djurgårdsstaden i Stockholm

Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och sänka temperaturen i staden, till exempel i samband med värmeböljor. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har verktyget Grönytefaktorn använts för att fastställa att kvarteren får en viss nivå av grönska.

Ökad beredskap mot värmeböljor i Kristianstad

SamhällsplaneringVård och hälsaVärmebölja
Man dricker ur vattenflaska med solen i bakgrunden

Höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden och varmast kommer det att bli i söder. I slutet av 2014 färdigställde därför Kristianstad kommun en beredskapsplan för värmeböljor. Kommunen har nu inventerat lokaler inom vård och omsorg och tagit fram en handlingsplan för mathantering i samband med värmeböljor.

Bättre vårdberedskap för värmeböljor i Skåne

SamhällsplaneringVård och hälsaVärmebölja
Fingrar bildar cirkel runt solen med klarblå himmel

Värmeböljor kan i framtiden bli vanligare i Sverige. Skåneregionen tvingas klimatanpassa i högre takt än många andra svenska regioner, och har tagit fram rutiner för primärvården som ska gälla inför och under en värmebölja.

Lagring av spannmål säkrar försäljningen

Areella näringarNederbördTemperatur
Spannmålsanläggning

Klimatet påverkar världsmarknadens priser på spannmål. En anläggning i Säffle visar att sårbarheten som prisvariationerna innebär för producenten kan omvändas till lönsamhet. Lösningen innebär utökad kapacitet för torkning och lagring av spannmålet.

Flytande bostäder i Karlstad

SamhällsplaneringÖversvämning
Flytande bostäder i Karlstad

Bostäder som flyter på vattnet blev en lösning för Karlstad Bostads AB i sin strävan att skapa översvämningssäkra hus. Samtidigt kan också efterfrågan på vattennära bostäder mötas. Idén föddes efter svåra översvämningar år 2000.

Samhällssektorer
Klimateffekter