Vattenstånd

Den förväntade förändringen i havsvattenståndet påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad. I sjöarna kan vattenståndet komma att både öka och minska, i olika delar av landet och under olika årstider.

Det är många processer som påverkar vattenstånden längs våra kuster och i våra sjöar. För havet kan nämnas vattnets temperatur, vind, lufttryck och landhöjning. Sjöarna påverkas mest av nederbörd,  snösmältning och regleringar.

Stigande havsnivåer

Landhöjningen gör att stora delar av Sveriges kuster sakta förändras. Foto Sten Bergström

Det senaste århundradet har vattenståndet i havet höjts i en takt som nästan har fördubblats under de senaste 20 åren.

I september 2013 presenterade FNs klimatpanel, IPCC, den första delen i sin femte utvärderingsrapport. Här redovisas ett stort antal beräkningar av havets stigning fram till slutet av århundradet med perioden 1986-2005 som referens.

För ett alternativ med höga utsläpp av växthusgaser anges ett intervall på 52-98 cm, vilket stämmer förhållandevis väl med den bedömning som hittills tillämpats i Sverige i många sammanhang. Man betonar också att havet med stor sannolikhet kommer att fortsätta att stiga en lång tid efter 2100.

Havsnivå och landhöjning

Landhöjning eller landsänkning påverkar de lokala effekterna av stigande världshav. Landhöjningen medför att den lokala havsnivåhöjningen blir lägre i de mellersta och norra delarna av Sverige, medan Skåne inte kan dra fördel av denna effekt.

Stockholms havsvattenståndsserie
Havsvattenståndsserien från Stockholm är en av de längsta i världen. I serien kan den pågående havsnivåhöjningen utläsas. Figuren visar årsmedelvärden för havsvattenståndet i Stockholm sedan 1774. Havsnivåhöjningen sedan slutet av 1800-talet framträder som avvikelsen från den räta linjen som återspeglar landhöjningen. Förstora Bild
Havsnivåer
I figuren visas nettoeffekt av havsnivåhöjning minus landhöjning längs Sveriges kuster under förutsättning av en global havsnivåhöjning av 1 meter under 100 år. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU. Förstora Bild

Vattennivåer i sjöar

Det som främst styr vattennivån i sjöarna är hur mycket vatten som rinner till och från sjön, hur mycket regn som faller direkt på sjöns yta och hur mycket vatten som avdunstar. Många sjöar är reglerade och då påverkas nivåerna av de regler som styr vattenhushållningen. Speciellt stor effekt har regleringen i de största kraftproducerande älvarna.

Höga vattenstånd i sjöar kan leda till översvämningar med konsekvenser för en rad olika intressen såsom bebyggelse, jordbruk, elförsörjning och vattenförsörjning. Även låga vattennivåer kan få konsekvenser för bland annat vattenförsörjning och bevattning. För Mälaren och Vänern, där sjöfarten är stor, får låga vattennivåer konsekvenser för sjöfarten.

Det går inte att ge något generellt svar på frågan hur vattennivåer i sjöar kommer att förändras i ett framtida klimat. En del sjöar kan komma att få högre vattennivåer medan andra sjöar, främst i sydöstra Sverige, kan få problem med låga vattennivåer. Årstidvariationerna kan också komma att förändras.