De regionala klimatscenarier som tagits fram för Sverige bygger på globala klimatscenarier RCP4,5 och RCP8,5. Sveriges årsmedeltemperatur ökar då med mellan 2 och 7 grader fram till perioden 2071-2100 jämfört med referensperioden 1961-1990. Temperaturhöjningen beräknas bli störst under vintern, mellan 2 och 9 grader vid slutet av seklet. Förändringarna på sommaren beräknas bli mindre än på vintern, mellan 1 och 6 grader varmare. Dessa förändringar har stora regionala skillnader med kraftigast uppvärmning i landets norra delar.

Med uppvärmningen flyttar temperaturzonerna norrut. Varje grads höjning av medeltemperaturen motsvarar ett nord-sydligt avstånd inom Sverige på ca 15 mil. En uppvärmning på 3-4 grader innebär också att trädgränsen förflyttas ca 500 m i höjdled.

Vegetationsperiodens längd (antalet dagar då dygnets medeltemperatur under en sammanhängande period är över 5 grader) beräknas öka med en till två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen beräknas till uppemot tre månader. En ökning av medeltemperaturen med till exempel 3 grader medför att Sundsvall i framtiden får samma medeltemperatur som Stockholm har idag.

Utöver medeltemperaturen har frekvensen av antalet dagar med temperaturer i vissa intervall, samt storleken på extremerna stor betydelse för samhället och naturliga system. En stigande medeltemperatur innebär successiva förändringar även av extremvärden både beträffande deras storlek och frekvens.

Fakta: underlag för global medeltemperatur

Den globala medeltemperaturens ökning med mellan ca 0,5 och uppemot 5 grader fram till 2100, som anges inledningsvis i denna artikel, bygger på slutsatser från FNs klimatpanel IPCC i den rapport som publicerades 2013 (AR5). Det är en jämförelse av perioderna 1993-2012 och 2081-2100. Den observerade globala temperaturökning under perioden 1880-2012 har varit ca 0,85 grader.