Luftfuktighet

Luftfuktighet, andelen vattenånga i atmosfären, uppstår när vattnet i exempelvis hav, sjöar och mark värms upp och stiger. Luftfuktigheten har en stor inverkan på väder och klimat och är den växthusgas som påverkar jordens uppvärmning mest. En allt varmare jord innebär att avdunstningen ökar så att atmosfären blir fuktigare, vilket förstärker växthuseffekten ytterligare.

När vatten från hav, sjöar, vegetation, mark, utandning m.m. avdunstar genom uppvärmning tillförs atmosfären vattenånga. I atmosfären kan vatten förekomma som fast form (is eller snö), i flytande form (vatten) och i gasform (vattenånga). När vattenånga kyls av kondenserar vattnet och moln eller imma bildas.

Luftfuktighet i vår vardag

Fuktig luft

Luftfuktigheten påverkar vår vardag både i stort och smått. 

För låg fuktighet kan innebära att material torkar ur och för hög luftfuktighet kan leda till mögel eller korrosion. Om elektronik utsätts för torr luft kan det orsaka statisk elektricitet, medan hög luftfuktighet kan leda till kondens med överslag som följd. Om livsmedel förvaras för torrt eller fuktigt kan det leda till torka eller mögel.

Luftfuktighet spelar också in exempelvis vid halkbildning och isbildning på flygplan, vindkraftverk och master.

Vår hälsa påverkas

När den relativa luftfuktigheten, mängden vattenånga i luften i förhållande till maximal mängd vid rådande temperatur, är hög och vinden är svag upplevs luften som klibbig och kvalmig. Svetten kan då inte avdunsta och i kombination med höga temperaturer kan detta leda till värmeslag.

Om luftfuktigheten är låg kan människan klara av höga temperaturer så länge svettningen förmår kyla kroppen. Det finns dock en risk för uttorkning och därför är det viktigt att tillföra kroppen extra vätska.

Luftfuktighet i framtida klimat

Vattenångan är den viktigaste växthusgasen som har störst effekt på uppvärmningen. Koldioxid som det vanligen talas mest om kommer först på andra plats.

Det framtida klimatet simuleras med hjälp av matematiska modeller som beräknar klimatscenarier. Resultat från dessa scenarier visar att det förväntas bli varmare i Sverige. Detta innebär att avdunstningen kommer att öka och därmed förväntas mängden vattenånga (den absoluta fuktigheten) också att öka i atmosfären vilket förstärker växthuseffekten ytterligare. När mängden vattenånga i atmosfären är större finns också risk för att nederbörden kan bli intensivare.

Det råder däremot mer osäkerhet om och hur den relativa fuktigheten kommer att förändras. Den relativa fuktigheten beskriver mängden vatten i luften i förhållande till maximal mängd vid rådande temperatur.