Is på hav och sjöar

I ett framtida varmare klimat förväntas isvintrarna i Sveriges sjöar samt i Östersjön att bli både kortare och mildare.

Havsisen har stor betydelse för sjöfarten. Den kan under svåra vintrar även påverka annan infrastruktur såsom broar, passagerarfärjor och kustnära bebyggelse. Isläget försvårar ofta krishantering som sjöräddning och oljesanering. Havsisen spelar en betydande roll för Östersjöns ekosystem.

Den årliga perioden med is varje år har blivit kortare sedan 1900-talets början. Antalet dagar med is i olika delar av Östersjöområdet har minskat med mellan 14 och 44 dagar. Den största förändringen har skett i söder. När det gäller maximal isutbredning eller istjocklek finns däremot inga tydliga nedåtgående trender i längre dataserier.

Havsisen kommer att påverkas dramatiskt under de kommande 100 åren. De tydligaste förändringarna är att isvinterns längd kommer att förkortas ytterligare och att isens geografiska utbredning minskar. Förändringarna är störst i söder, medan Bottenviken och norra Bottenhavet påverkas minst. Inget pekar dock på att havsisen helt kommer att försvinna från Östersjöregionen under nuvarande sekel. Eftersom variationerna år från år kommer att vara stora även i framtiden kan det förekomma stränga isvintrar, även om de kan bli färre.

Is på sjöar

Större sjöar isläggs i regel senare än små sjöar, eftersom de avkyls långsammare under hösten och är mer vindutsatta. I sjöar där observationer av isläggning och islossning har pågått många år kan märkas en tendens till att isläggningen kommer senare och islossningen tidigare. 

För framtiden förväntas perioden med istäcke på sjöarna förkortas ytterligare. Antalet år som är isfria ökar också. Studier för Sveriges stora sjöar Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren pekar på att antalet dagar med is på sjöarna kan minska med i genomsnitt mellan 20 – 60 dagar per år till år 2100. Antalet dagar med is minskar mest för Mälaren och därefter för Hjälmaren. Minst förändring har Vättern.