Vind

Vinden har stor inverkan på vår vardag men vi känner kanske framför allt av den då det blåser kraftigt, till exempel i samband med ett djupt lågtryck.

Vinden har genom historien spelat en roll för människan exempelvis för att genom segelfaryg kunna förflytta sig över haven. Trots övergången till motordrivna fartyg spelar den fortfarande en betydande roll inom den kommersiella sjöfarten. Också inom luftfarten försöker man utnyttja starka vindflöden högt upp i atmosfären, så kallade jetströmmar, för att spara bränsle på framför allt längre resor.

På senare år har också ett nygammalt användningsområde för vinden börjat röna ett allt större kommersiellt intresse, vindkraften. Intresset och marknaden för denna energikälla har expanderat explosionsartat det senaste decenniet i Sverige och i många andra länder runt om i världen.

 

Trombskadad bebyggelse
Foto Arent Engström Hamre Förstora Bild

Den kanske viktigaste aspekten av människans intresse för vind har varit och är fortfarande vid uppförande av byggnadskonstruktioner av olika slag. Hur man skall designa en byggnad, bro etc. och hur kraftig konstruktionen behöver vara för att inte riskera att raseras av vinden. Vindens destruktiva kraft är också av stort intresse för det svenska skogsbruket där kraftiga stormar genom åren har haft förödande effekter på olika delar av landets skogsmarker.

Vinden har också en stor inverkan på hur högt havsvattenståndet är utmed våra kuster. Då vinden ligger på in emot kusten, skjuvar den in vatten mot land och höjer därigenom vattenståndet vid kusten. Blåser vinden från land och ut över havet kan den istället sänka havsvattenståndet utmed aktuell kust. Detta har stor betydelse för våra svenska kuststäder när det gäller vilka nivåer för vilka man skall planera sin bebyggelse, både befintlig och framtida.

Så hur har då vindens styrka, variation och andra egenskaper förändrats sedan man började mäta den med modern noggrannhet? Ser vi några klara trender i hur starkt den blåser över Sverige och framför allt vad säger forskarna om framtiden?

Hur har det sett ut så här långt

Vindstrut

För några år sedan analyserade SMHI hur vindklimatet över Sverige varierat historiskt. Då det saknas långa homogena mätserier av vind i Sverige utgick man istället ifrån observationer av lufttryck på ett antal olika väderstationer runt om i landet. Stationerna grupperades tre och tre så att de bildade en triangel. Den sydligaste triangeln var Göteborg-Visby-Lund. Med utgångspunkt från observationer från dessa platser kunde den så kallade geostrofiska vinden beräknas. Denna vind motsvarade ungefär en genomsnittlig vind i triangeln på någon km höjd över markytan där inte markens friktion påverkar luftens strömning.

Vid den historiska analysen av hur den geostrofiska vinden varierat delades Sverige upp i totalt nio större triangelformade områden. För de två sydligaste trianglarna kunde analysen börja år 1901 och för de övriga sju trianglar från 1951. Olika egenskaper hos den geostrofiska vinden har beräknats för var och en av trianglarna, som årets högsta vindhastighet, årets medelvindhastighet, potentiell vindenergi samt antal tillfällen under året då vinden haft en hastighet på minst 25m/s.

Huvudslutsatsen utifrån denna analys var att man inte kunde se någon statistiskt signifikant trend i någon av de ovan nämnda måtten på vindens egenskaper i landet som helhet. I norra Sverige kunde dock en tydlig minskning ses i vindens medelhastighet.

Då det kommer till årets högsta vindhastighet sågs en ökning i fem av de geografiska områdena och en minskning i de övriga sex områdena. Även om den enskilda trenden i en triangel kunde vara statistiskt signifikant så var den samlade slutsatsen att någon trend inte kunde påvisas för landet som helhet. Detta underströks av att den sammanvägda trenden av årets högsta vindhastighet för hela Sverige var liten. Ökningen var inte statistiskt signifikant.

Stormskador kan öka

Stormen Per i Långedrag
Foto Thomas Klein Förstora Bild

Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat. Men liksom i dagens klimat kommer det att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden.

Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och även tjälförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet.