Vind

Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat. Men liksom i dagens klimat kommer det att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden. Däremot kan skogsskadorna öka.

Vinden har en betydande roll inom sjöfarten och luftfarten, där man försöker utnyttja starka vindflöden högt upp i atmosfären för att spara bränsle på framför allt längre resor. På senare år har också vindkraften ökat i intresse. Marknaden för denna energikälla har expanderat explosionsartat det senaste decenniet i Sverige och i många andra länder runt om i världen.

Den kanske viktigaste aspekten av människans intresse för vind har varit och är fortfarande vid uppförande av byggnadskonstruktioner av olika slag. Hur man skall designa en byggnad, bro med mera och hur kraftig konstruktionen behöver vara för att inte riskera att raseras av vinden. Vindens destruktiva kraft är också av stort intresse för det svenska skogsbruket där kraftiga stormar genom åren har haft förödande effekter på olika delar av landets skogsmarker.

Vinden har också en stor inverkan på hur högt havsvattenståndet är utmed våra kuster. Då vinden ligger på in emot kusten, skjuvar den in vatten mot land och höjer därigenom vattenståndet vid kusten. Blåser vinden från land och ut över havet kan den istället sänka havsvattenståndet utmed aktuell kust. Detta har stor betydelse för våra svenska kuststäder när det gäller vilka nivåer för vilka man skall planera sin bebyggelse, både befintlig och framtida.

Förändring av vind

För några år sedan analyserade SMHI hur vindklimatet över Sverige varierat historiskt. Huvudslutsatsen utifrån denna analys var att man inte kunde se någon statistiskt signifikant trend på vindens egenskaper i landet som helhet.

Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat på våra breddgrader. Det är många komplexa förhållanden och samband som styr stormarnas banor, styrka och frekvens. En varmare havsyta och mer vattenånga i atmosfären gynnar exempelvis utvecklingen av stormar.

Samtidigt kan denna uppvärmning leda till minskade skillnader mellan varma och kalla luftmassor, vilka spelar en viktig roll i utvecklingen av intensiva stormar. Det kan i sin tur motverka uppvärmningens förstärkande inverkan på stormarnas utveckling.

De lågtryckssystem som kan utvecklas till stormar förväntas generellt minska i antal på norra halvklotet i ett varmare klimat. Regionalt är det svårt att från scenarierna dra slutsatser om ändringar i våra trakter som överstiger den variabilitet som finns naturligt i systemet.

Det här betyder alltså att det även i framtiden kommer att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden och att detta troligen inte kommer att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig redan i dagens klimat.

Risken för skador ökar

Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och även tjäleförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet.

Skadebilden är också beroende av andra faktorer som är mer relaterade till människans beteende och vår sårbarhet för störningar i infrastrukturen, inte minst med avseende på elberoende.