Energi

Energiförsörjningen påverkas av väder och klimat både vid produktion, distribution och vid användning. Effekttoppen för el kommer troligen fortsatt att ske under vintern.

vindkraftverk på rapsfält

Väderhändelser har redan idag stor påverkan på energiförsörjningen då extrem värme, extrema vindar och oväder orsakar driftstörningar. Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. Eftersom även annan energiförsörjning i viss utsträckning är beroende av el, påverkas också den vid elavbrott.

Klimatförändringarna medför att vissa händelser inträffar oftare eller kraftigare än vad vi är vana vid idag. Stormar förväntas inte förvärras av klimatförändringen men är, och kommer även i framtiden att vara, en betydande orsak till elavbrott på grund av att träd faller över elledningar.

El och biobränslen är de viktigaste energibärarna inom industri-, bostads- och servicesektorn. Ett avbrott i elförsörjningen får direkta konsekvenser för slutanvändaren, medan störningar i biobränsleförsörjningen har ett betydligt långsammare förlopp innan det påverkar slutanvändaren. 

Sommartid förväntas kylbehovet öka, både på grund av ett varmare klimat, och att efterfrågan på kylning av lokaler och bostäder ökar. Även fortsättningsvis kommer effekttoppen för el att ligga under vintern, eftersom den påverkas av att mycket el används till uppvärmning. Dock kan uppvärmningsbehovet komma att minska med ett framtida mildare vinterklimat.

Varmare havsvatten kan ge ökade problem för de svenska kärnkraftverkens kylning. Sårbarheten kan minskas genom att ta kylvatten från djupare nivåer istället för ytvatten.

Effekter av ökad nederbörd

Mer nederbörd ger ökad vattenmättnad i marken, detta tillsammans med mindre tjäle, kommer att öka risken för röta eller rostangrepp. Det kan ge kortare livslängd på ledningsstolpar och markförlagda ledningar, samt ökad känslighet för exempelvis hårda vindar.

Både naturgassystem och fjärrvärmesystem kommer att påverkas på sikt genom ökad korrosion och markförskjutningar/sättningar till följd av ökade regnmängder.

De förstärkta klimat- och väderhoten i Sverige bedöms inte utgöra någon större risk för att få landsomfattande störningar i försörjningen av oljebaserade bränslen. Att tankställen slås ut genom översvämning, skred eller erosion gör att det i vissa områden under en period kan bli långt till nästa tankställe.

Effekter på vattenkraft

Klimatförändringen förväntas ge effekter för vattenkraftbaserad elproduktion. Ändrad nederbörd och temperaturberoende skiftningar i snöklimat leder till ändrad tillrinning och därmed ändrade förutsättningar för produktion. Tillrinningen i vattenmagasinen kommer jämnas ut över året och förmodligen också totalt sett öka. Vårfloden minskar och kommer tidigare, på grund av att vintrarna blir mildare och kortare. Dessa förändringar behöver dock inte ge sårbarhetsproblem för energiförsörjningen, utan kan snarare ge nya möjligheter.

Biomassa, sol och vind

Mildare klimat och längre växtsäsong ger potential för att producera mer biomassa och därmed bioenergi. Om solenergi får ett genombrott så tillförs ytterligare ett klimatberoende energislag som ska samverka med övriga svenska energisystem.

Även produktion av vindkraft är kopplad till väder och klimat. Mer vind ger mer elkraft men alltför blåsiga förhållanden och isning ger besvär. Skiftningar i vindklimat kan ändra förutsättningarna för produktion vid etablerade anläggningar.

Klimatpåverkan utanför Sverige

Elmarknaden är internationell och antagligen än mer avreglerad i framtiden än idag. Det innebär att Sveriges energisituation blir nära kopplad till övriga Europas. Klimatförhållanden långt utanför Sveriges gränser kommer alltså att påverka även vårt land.

Ett exempel på situationer som kan uppstå är värmeböljan över Europa 2003. Det uppstod då problem med kylning av kärnreaktorer och därmed minskade produktionen. Samtidigt som behovet av luftkonditionering ökade efterfrågan på elkraft.