Areella näringar 

Jordbruk, djurhållning, skogsbruk, fiske och renskötsel behöver anpassas både till den förändring av klimatet vi ser redan idag och till den klimatförändring som vi inte kan förhindra i framtiden.

Klimatet har en direkt påverkan på de areella näringarna. Jordbruk, djurhållning, skogsbruk, fiske och renskötsel är därför några av de samhällssektorer som tydligast påverkas av ett förändrat klimat.

Enligt SMHIs klimatscenarier förväntas Sverige i framtiden få en högre medeltemperatur, en längre växtsäsong, högre men mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer. När klimatet förändras är det nödvändigt att växtodling, djurhållning, skogsbruk, fiske och renskötsel anpassas.

Jordbruket kan gynnas, men riskerna ökar i ett förändrat klimat

Inom jordbruket medför ett förändrat klimat ökande risker. Skördarna kan försämras av både ökad och minskad nederbörd. Riskerna ökar för torka och översvämning, påverkad vattentillgång, spridning av sjukdomar och invasiva arter samt ökad värmestress. Ett förändrat klimat kan leda till fler avbrott i handel och infrastruktur vid extrema vädersituationer. 

Jordbruket och djurhållningen i Sverige kan på kort och medellång sikt gynnas av större skördar av vissa grödor och utvecklas genom odling av nya grödor. Djurhållningen i Sverige kan gynnas av en längre betessäsong och längre utevistelse för lantbrukets djur.

Jordbruket behöver sprida riskerna

För att vi ska nå en hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket anpassas till ett förändrat klimat. Förändrad vattenhantering, odling av en större mångfald grödor och växtsorter och alléodling är exempel på anpassningsåtgärder. En större mångfald odlade grödor och odlingsmetoder kan sprida riskerna. Inom djurhållningen kan värmeböljor hanteras genom svalkande miljöer. En ökad inhemsk produktion av livsmedel kan minska sårbarheten för störningar i global livsmedelsproduktion, handel och infrastruktur. 

Klimatzonerna förskjuts norrut 

I Sveriges skogar leder ett varmare klimat till en längre växtsäsong och därmed till en ökad tillväxt. Klimatzonerna i Sverige förskjuts norrut. Trädslag som i dagens klimat enbart finns i södra Sverige kan därmed spridas längre norrut än idag. 

Ökad risk för skogsbränder och fler skador på skogen 

Samtidigt medför ett förändrat klimat nya och ökade risker för skador på skogen. Risken för skogsbränder ökar påtagligt, framför allt i södra Sverige. Vissa skadeinsekter och skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Föryngringen av skogen försvåras under torra år. Stormfällningen av skog kan öka. Införda främmande trädslag kan genom ett förändrat klimat sprida sig i högre grad än tidigare.

Mångfald och robusthet behövs inom skogsbruket

För att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av skogen behöver skogsbruket anpassas till ett förändrat klimat. Framtidens skog kan anpassas genom att riskerna sprids på fler trädslag än hittills. Blandskogar som ökar mångfalden av inhemska trädslag ger en ökad säkerhet och robusthet. Mer lövskog och fler våtmarker minskar risken för spridning av skogsbränder. Kontinuitetsskogsbruk minskar riskerna för stormfällning. Hyggesfria skogsbruksmetoder ökar robustheten mot mer extrema vädersituationer. När marken kontinuerligt täcks av ett skyddande skogstäcke minskar risken för ras, skred och erosion.

Skogens ekosystemtjänster, som vattenrening och skydd mot ras, skred, erosion och översvämning, blir ännu viktigare att upprätthålla i ett förändrat klimat med mer extrema svängningar i klimatet.

Haven värms upp och försuras 

När klimatet förändras och blir varmare värms även haven upp. Den ökande koldioxidhalten i atmosfären leder också till att haven försuras. Därmed påverkas ekosystemen, fiskbestånden och fisket. Varmare vattentemperaturer leder till ett ökat tryck på marina ekosystem. Även insjöfisket påverkas.

Världshaven närmare polerna värms upp och påverkas mer än havsområden längre från polerna. Östersjön är ett unikt innanhav med bräckt vatten som redan är särskilt utsatt för miljöstörningar. I Östersjön kan klimatförändringen förutom högre temperaturer även leda till en lägre salthalt.

När haven värms upp gynnas vissa fiskarter, medan andra missgynnas. Fiskarter som är beroende av avgränsade och kalla områden är särskild känsliga för stigande temperaturer. 

Skal- och skelettbildande havsdjur som ostron och musslor får svårare att bilda sina skal och skelett ju surare världshaven blir. En fortsatt försurning av haven kan leda till massdöd bland skalbildande organismer. 

Helhetssyn krävs för att hantera ökat tryck på marina ekosystem 

För att hantera uppvärmningen och försurningen av haven krävs helhetssyn. Den enda globala åtgärden för att begränsa försurningen av världshaven är att minska koldioxidhalten i atmosfären. Globala, regionala och lokala insatser behövs för att minska den sammanlagda effekten av miljöpåverkan på haven.

Ökad sårbarhet inom renskötseln 

Renskötseln är beroende av fungerande ekosystem och är därför särskilt utsatt för klimatförändringar. Kraftiga väderomställningar, förskjutning av årstiderna och ökad oförutsägbarhet är effekter av ett förändrat klimat som medför stora utmaningar för renskötseln, både nu och i framtiden. 

Klimatförändringen leder bland annat till en ökad ovisshet, försämrat vinterbete, brist på svalkande snöfläckar sommartid och osäkra isförhållanden vid renflyttning. Klimatpåverkan innebär att renskötseln har blivit mer resurskrävande. Ett förändrat klimat ger också sociala och ekonomiska effekter på det samiska samhället.

Renskötsel är beroende av ett sammanhållet landskap 

Kombinationen av klimatförändring och trycket från exploatering i renbeteslandskapet gör att renskötselns anpassningsförmåga minskar. Klimatanpassning av renskötseln kan ske genom åtgärder som minskar sårbarheten och ökar resiliensen, det vill säga ökar kapaciteten att hantera förändring och samtidigt utvecklas. Klimatanpassning av renskötseln bör ses ur ett helhetsperspektiv. En fungerande renskötsel är beroende av ett sammanhållet landskap med fungerande ekosystem.