Djurhållning

Ett förändrat klimat påverkar djurhållningen på olika sätt, vilket kan ge konsekvenser för djurens hälsa och animalieproduktionen. Riskerna för utbrott av smittsamma djursjukdomar ökar. Riskgraden och vilka smittämnen som utgör de allvarligaste hoten bedöms olika och varierar.

Enligt SMHI:s klimatscenarier förväntas Sverige få en höjd medeltemperatur, en mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer i framtiden. Djurhållningen i Sverige utvecklas idag mot färre och större gårdar med en specialiserad animalieproduktion, vilket generellt ökar sårbarheten.

Djurens hälsa och produktion

Djurstallar är ofta inte anpassade för att klara längre värmeböljor. Många av animalieproduktionens djur har begränsade möjligheter att reglera sin kroppstemperatur, då de vistas inomhus med hög belastning per yta, och kan drabbas av värmestress. Till exempel kan inte gris och fjäderfä svettas och har vanligtvis inte möjlighet att sandbada, rulla sig i lera eller svalka sig på annat sätt. En ökad dödlighet ses redan vid temperaturer strax över 30 °C.

Även mjölkkors förmåga att producera mjölk påverkas negativt av värmestress. Det är därför viktigt att ventilationssystemen i våra djurstallar är dimensionerade för värmeböljor.

Torka, vattenbrist eller dålig kvalitet på dricksvattnet kan ge stora problem för djurhållningen. En mjölkko kan dricka 100 liter per dag vilket innebär att stora gårdar med 100-tals djur förbrukar omfattande mängder vatten.

Viktigt med fungerande infrastruktur

Störningar för infrastruktur till följd av extremväder är även problematiskt för djurhållningen. Exempelvis kan det hindra transport av foder, besök av veterinär, seminör eller servicepersonal med flera, samt leveranser av slaktdjur och mjölk. Utfodrings-, utgödslings-, vattnings- och ventilationssystem är ofta elberoende och högproducerande djur stressas lätt om deras rutiner störs.

Smittspridning

I samband med extremväder såsom översvämningar, eller genom vektorburna smittor bedöms risken öka för infektionssjukdomar och smittspridning för animalieproduktionens djur.

Vektorburna sjukdomar förväntas få en förändrad spridning och potentiella vektorer för flera av dessa sjukdomar finns redan i Sverige. Längre varma säsonger ger större vektorpopulationer och högre medeltemperaturer möjliggör etablering och utveckling av nya vektorarter samt ökad mängd av smittämnen som inte är möjlig idag, i vårt förhållandevis kalla klimat.

Därför är det viktigt att vi i Sverige har en bra beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in rätt åtgärder vid sjukdomsutbrott och ha en bra samverkan mellan berörda myndigheter. 

Klimatförändringen leder till en ökad risk för många klimatkänsliga djursjukdomar. Det är dock svårt att säga i vilken grad det kommer att ske. Det är dessutom svårt att särskilja effekten av klimatförändringen på smittsamma sjukdomar från påverkan av andra faktorer. 

Fördelar

Flera av de idag stora exportländerna av animala livsmedel får sämre förutsättningar för animalieproduktion i och med ett varmare klimat. Svensk djurhållning kan däremot se vissa fördelar genom en längre betessäsong och odling av nya fodergrödor.