Jordbruk

Jordbruket behöver anpassas till framtidens förändrade klimat. När klimatet förändras är det nödvändigt att jordbruket också förändras, för att vi ska kunna ha en fortsatt god produktion av livsmedel.

Jordbruksverket har kartlagt hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk inom en 25-årsperiod. Ur klimatperspektiv är det en kort tid men ur jordbrukets perspektiv en rimlig tidshorisont. Utgångspunkten i rapporten är att temperaturen höjs ytterligare en grad.

Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett att ta ut varandra. De högre koldioxidhalterna väntas höja avkastningen med cirka fem procent. Möjligheten att odla mer majs och höstsådd spannmål förväntas bli bättre. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för torka öka. Spridning av sjukdomar och skadegörare gynnas av ett ändrat klimat, något som drabbar både växtodling och animalieproduktion. Risken för översvämningar förväntas öka. Den högre medeltemperaturen kan komma att ändra fördelningen av grödor, och en högre konkurrens mellan ogräs och nyttoväxter är att förvänta.

Efterfrågan och pris på jordbruksprodukter på världsmarknaden kan komma att påverkas av en försämrad jordbruksproduktion i andra delar av världen, till följd av klimatförändringar (till exempel ökad förekomst av torka). I vilken grad detta kommer att öka Sveriges möjligheter att producera och exportera mer jordbruksprodukter beror på Sveriges konkurrenskraft gentemot andra produktionsländer i världen.

Jordbrukets vatten i framtiden

Det förändrade klimatet kommer att leda både till mer nederbörd och mer torka. Detta ställer högre krav på jordbrukets vattenanläggningar, alltså öppna diken, täckta diken, invallningar och bevattningsdammar.

Vad gäller vattenanläggningar kan det konstateras att dagens markavvattningsanläggningar som regel är gamla (60-100 år) och ofta underdimensionerade. Jordbrukets vattenanläggningar är som regel inte anpassade för en utbyggd infrastruktur och endast dimensionerade för avrinning från åker och betesmarker. Numera ansluts städernas dagvatten till jordbrukets vattenanläggningar vilket ökar problemen. Ökad risk för översvämningar, ökad utlakning av näringsämnen samt ökade kostnader för drift och underhåll är konsekvenser vi kan se i framtiden.

Det krävs en bred diskussion gällande anpassningen av jordbrukets vattenanläggningar till ett förändrat klimat. En viktig fråga blir hur markens värde för en resurseffektiv och uthållig livsmedelproduktion ska vägas mot andra samhällsintressen som rör vatten, natur och biologisk mångfald. Det är inte bara en jordbruksfråga då konkurrensen om vattenresurserna ökar i framtiden, särskilt för sydöstra Sverige under torra somrar.