Vattenförvaltning

Vattenförvaltningen behöver anpassas både till den klimatförändring vi ser redan idag och till den förändring av klimatet som vi inte kan förhindra i framtiden. 

Tillgång till vatten av god kvalitet är en förutsättning för allt levande – människor, djur, växter och ekosystem. Samhällsutveckling och dricksvattenförsörjning är beroende av vatten av god kvalitet. Vatten är även avgörande för livsmedelsproduktion, energiproduktion och industri. 

Vattenförvaltningen i Sverige syftar till att förbättra kvaliteten på våra vatten och att nå en långsiktigt hållbar förvaltning av sjöar, vattendrag, kuster och grundvattentillgångar. 

I ett förändrat klimat förväntas nederbörden och risken för översvämningar att öka, samtidigt som perioderna med torka blir längre. Detta medför stora utmaningar för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning. 

Ett förändrat klimat ökar riskerna

Mer extrema väderförhållanden, ökad nederbörd, längre perioder med torka och stigande havsnivåer är följder av ett förändrat klimat som påverkar vattentillgång och vattenkvalitet. Högre temperaturer leder till att vegetationsperioden förlängs, vilket kan öka jordbrukets behov av vatten och även påverka tillgången till framför allt grundvatten. Därmed förvärras problemen med torka. Sannolikt ökar även konkurrensen om vattnet. Intensivare skyfall medför en större risk för ras, skred och slamströmmar, vilket ökar risken för förorening av vattendrag. 

Problem för dricksvattenförsörjningen

Klimatförändringen har betydelse för både tillgången till vatten och vattenkvaliteten. Utöver förändringar av vattnet i de vattenresurser som dricksvattenförsörjningen är beroende av kan vattenbrist och saltvatteninträngning uppstå. Även kemiskt och mikrobiologiskt betingade hälsorisker kan öka i omfattning. Ytvattenresurser är särskilt utsatta för förändrad markanvändning och föroreningskällor. Perioder av torka och vattenbrist kan särskilt påverka enskild dricksvattenförsörjning som ofta är beroende av grundvatten från små magasin.

Stigande hav påverkar vattenförvaltningen

Stigande havsnivåer har en direkt påverkan på landets sötvatten. Redan idag påverkas grundvattnet av saltvatteninträngning, särskilt under torrperioder i kustnära områden. Därmed påverkas många dricksvattentäkter och brunnar. Detta sker särskilt längs kuster och på öar i södra Sverige och leder till sämre tillgång till dricksvatten i dessa områden. När saltvatteninträngning väl har skett kan grundvattnet bli förorenat av salt under lång tid framåt. 

Anpassning inom vattenförvaltning

Genomtänkt vattenplanering

Genomtänkt samhällsplanering är en viktig del av klimatanpassad vattenförvaltning. Vattenplanering behövs i alla planeringssteg, exempelvis i kommunernas översiktsplanering, detaljplanering och bygglovgivning. En långsiktigt hållbar och strategisk vattenplanering behöver bygga på ett sammanhållet arbetssätt för användning och skydd av allt vatten inom kommunen.  

Det är viktigt att dricksvattenförsörjningen beaktas redan i ett tidigt skede i planprocessen. Drickvattenförsörjningen kan exempelvis säkras genom inrättande av vattenskyddsområden med ändamålsenliga vattenskyddsföreskrifter kring dricksvattentäkter. Vid planering av bostadsbyggande och infrastruktur behöver även stigande havsnivåer beaktas. 

Planering från ekosystemperspektiv

Planeringen behöver även utgå från avrinningsområden och ekosystem. Tillgång till rent vatten hänger samman med fungerande ekosystem på flera sätt. Dels är långsiktigt hållbar vattentillgång beroende av fungerande ekosystem, dels är vattenberoende arter och ekosystem beroende av vatten av god kvalitet.  

Översyn av vattendomar 

Tillstånd för uttag av vatten, så kallade vattendomar, kan också behöva ses över och tidsbegränsas för att kunna anpassas till ett klimat i förändring. Tillsynen av vattenverksamheter behöver förstärkas och kunskapen om uttagen förbättras.  

Grönare dagvattenhantering

Kommunernas förmåga att hantera skyfall och dagvatten behöver stärkas. Hanteringen av dagvatten är en viktig del av vattenförvaltningen. Nederbörd i stadsmiljö påverkar vattendrag och sjöar eftersom förorenat vatten från tätorter till slut hamnar i vatten nedströms den urbana miljön. 

För att begränsa påverkan från föroreningar som vatten från stadsmiljön bär med sig behöver hanteringen av dagvatten anpassas för att bidra till att utsläpp av skadliga ämnen minskar. Klimatanpassad dagvattenhantering motverkar de risker som en mer extrem nederbörd, intensivare skyfall och översvämningar medför. Samtidigt kan en grönare dagvattenhantering göra stadsmiljön rikare på biologisk mångfald och främja människors hälsa.

Modeller som verktyg i anpassningen

Klimatförändringen har betydelse för den målbild som används inom vattenförvaltningen. Vattnets ekologiska status bedöms i förhållande till ett referenstillstånd. Ofta används historiska data för att beskriva referenstillståndet, alltså data från tiden före påverkan. Detta kan medföra att man inte tar hänsyn till klimatförändringen, vilket i sin tur kan innebära att man omöjligt kan återgå till referenstillståndet ens om all övrig påverkan åtgärdas.

En lösning är att använda modeller som verktyg för att beskriva hur referenstillståndet ser ut i dagens klimat. Detta gör SMHI idag för att bedöma påverkan från vattenkraftsregleringar, men metoden skulle kunna utvecklas även för andra områden.