Växtliv och djurliv

Ett förändrat klimat kommer att medföra en betydande påverkan på alla delar av den biologiska mångfalden i Sverige och utgör ett allvarligt hot mot dess bevarande.

Klimatförändringarna kommer att påverka förutsättningarna för att bevara och hållbart förvalta biologisk mångfald och ekosystem, både direkt genom högre temperaturer, förändrad nederbörd och stigande havsnivåer och indirekt genom förändrad markanvändning. Skandinaviska fjällkedjans samt Östersjöns växt- och djurliv bedöms vara särskilt känsliga för klimateffekter. 

Vegetationsperioden förlängs i Sverige

Till följd av ett varmare klimat väntas vegetationsperioden i Sverige förlängas. I slutet av århundradet kan skillnaden i vegetationsperiodens längd ha vuxit dramatiskt med en förlängning på omkring 1–2 månader i norra Sverige, jämfört med hundra år tidigare. 

Klimatzoner flyttar norrut men få arter hinner med

När klimatet blir varmare flyttar klimatzoner, vegetationszoner och vissa djurarter norrut. Samtidigt som Skandinaviens växt- och djurliv kommer att berikas med en rad sydliga arter är det få arter som hinner förskjuta sina utbredningsområden i den snabba takt som uppvärmningen sker. Växtligheten har små möjligheter att hålla takten med klimatzonernas nuvarande och framtida förflyttning norrut. 

Även arter som har möjlighet att flytta i tillräckligt snabb takt gör inte alltid det. Detta beror på att även rörliga djurarter som fåglar och fjärilar, precis som alla arter, är beroende av sina invanda livsmiljöer och biotoper och inte kan klara sig utan omgivande ekosystem i vilka de ingår. 

Fragmentering hotar många arter

Ett förändrat klimat, i kombination med intensiv markanvändning och överexploatering som leder till vandringshinder och fragmentering av livsmiljöer, utgör dessutom en utrotningsrisk för många arter. Klimatförändringarna läggs därmed ovanpå dagens påverkansfaktorer och rådande situation för biologisk mångfald och kan i många fall förstärka redan tydliga effekter. 

Särskilt känsliga är exempelvis de växt- och djurarter som är beroende av praktiskt taget orörd skogsmiljö. I större delen av Sverige lever dessa arter isolerade i ett begränsat antal gammelskogsreservat. Reservaten fungerar som ”öar” i ett ”hav” av jordbruksmark och brukad skog. Många arter har mycket små möjligheter att röra sig mellan dessa öar i takt med klimatzonernas förflyttning norrut. 

Arter i fjällområdena är särskilt känsliga för ett förändrat klimat

Många arter i fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, eftersom de trängs undan till allt mindre fragment av fjällmiljö och inte kan spridas längre norrut när klimatet blir varmare. Kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt i utbredning när trädgränsen höjs vilket gör fjällvärldens höghöjdsbiotoper särskilt utsatta. Många av de unika naturtyper och arter som kännetecknar fjällvärlden riskerar därför att konkurreras ut i brist på spridningsområden. 

Förändrad sammansättning av ekosystemen

I ett förändrat klimat påverkas växters och djurs reproduktion och fördelning. Även olika populationers storlek och förekomsten av skadeorganismer förändras. Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig. Även arternas interaktioner med varandra kan påverkas genom att exempelvis olika arttyper svarar olika på varmare temperaturer.

I ett förändrat klimat kan det bli problematiskt för ekosystem att behålla sin nuvarande sammansättning av arter. Detta beror på att de olika arter som ekosystemen består av har olika möjligheter att sprida sig och olika växt- och djurarter dessutom har olika möjligheter att uthärda ett förändrat klimat. Arters utbredning är dock inte enbart beroende av klimat utan påverkas av ett komplext samspel mellan olika påverkansfaktorer som markanvändning och konkurrensförhållanden. 

Ett varmare klimat kan gynna vissa arter

Ett varmare klimat med mildare vintrar än i dagsläget kan också gynna vissa arter och deras utbredning. Bland annat gynnas klövviltstammarna, groddjur, kräldjur, insekter och fladdermöss. Gynnsamma förutsättningar för dessa arter kan emellertid skapa problem genom exempelvis ökade skadeangrepp på skog och grödor från vilt. 

Främmande arter får ökade möjligheter till spridning

Invasiva främmande arter som är anpassade till ett varmare klimat än det vi hittills har haft i Sverige och som hittills har haft begränsad utbredning i landet kan börja sprida sig när temperaturen stiger. Detta gäller bland annat olika typer av skadeorganismer och smittbärare som vårt kyliga klimat hittills har skyddat oss från och ökad självspridning av främmande trädslag. 

Högre temperatur i Östersjön påverkar mångfalden 

Förändrade förhållanden i Östersjön kommer att medföra stora förändringar för det marina växt- och djurlivet. Temperaturen i Östersjön ökar och isens utbredning minskar drastiskt. En ökning av den globala havsnivån kommer att medföra att Östersjöns nivå stiger och kustområden översvämmas. 

Ökad årsnederbörd kan öka utflödet av sötvatten i Östersjön med minskad salthalt och ökad belastning av närsalter som följd. Östersjön är med sitt bräckta vatten och temperaturberoende arter en särskilt känslig miljö och klimatförändringens effekter påverkar därmed förutsättningarna för marina arter. Vid förhöjd ytvattentemperatur ökar också risken för algblomning vilket kan förvärra nuvarande situation i Östersjön ytterligare. 

Anpassning till ett förändrat klimat

Även om ett förändrat klimat oundvikligen påverkar artsammansättningen i Sveriges naturmiljöer kan människan även i fortsättningen delvis påverka vilka arter som ska finnas var. 

Rikt växt- och djurliv ger skydd mot störningar

Ett rikt växt- och djurliv är en nyckelkomponent i välmående ekosystem, vilka i sin tur har en bättre förmåga att stå emot störningar såsom torka eller översvämning. Att bevara och hållbart förvalta den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem blir därför viktigt både för att skydda landets växt- och djurarter och för att stärka samhällets motståndskraft i ett förändrat klimat. Sammantaget är resilienta ekosystem, stabila populationer och god genetisk variation nyckelfaktorer i en långsiktigt hållbar anpassning.

Ett tydligt exempel är skogen, där skogsbruket påverkar en stor andel av Sveriges yta och bestämmer trädslagsfördelningen i Sveriges skogar. På så sätt kommer vi även framöver att kunna styra vilka trädslag vi vill gynna. Därför kan vi delvis välja hur ett förändrat klimat ska tillåtas påverka skogarnas artsammansättning och biologiska mångfald. Genom att satsa på en mångfald av inhemska lövträd kommer vi att få långt mer artrika skogar i framtiden än om vi exempelvis satsar på främmande barrträd.