Hälsoeffekter

Klimatförändringar påverkar människors hälsa. En del konsekvenser är positiva men flertalet effekter kräver anpassningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna. Detta beror framförallt på att samhället, befolkningen och ekosystemen är anpassade till dagens kallare klimat.

Sol

En minskning av antalet extremt kalla vinterdagar innebär positiva konsekvenser i form av minskat antal dödsfall och färre som insjuknar i hjärt- och kärlbesvär.

Däremot kommer fler och intensivare värmeböljor att öka antalet dödsfall sommartid. Riskgrupper är hjärt-, kärl- och lungsjuka, småbarn och äldre, speciellt de som vistas mycket inomhus då inomhustemperaturerna kan bli betydligt högre beroende på att byggkonstruktion och ventilation inte är anpassat för ett varmare klimat. Hög värme i kombination med luftföroreningar ökar ytterligare hälsoriskerna.

Information till riskgrupper är viktigt samt att anpassa inomhustemperatur på äldreboende, sjukhus och andra vårdinstanser. Grönstruktur (vegetation) ger både skugga och sänker temperaturen i staden samt leder också till andra positiva hälsoeffekter. Även husens placering i förhållande till solen är viktig.

Planera för vattenhantering

Sverige kommer att få ökad nederbörd från höst till vår och fler skyfall. Detta kan medföra översvämningar, ras och skred i riskbenägna områden och kan leda till att viktiga samhällsfunktioner som ambulanstransport, hemtjänst, vattenrening och uppvärmning slås ut om inte anpassningsåtgärder vidtas. Skyfall och ökade flöden kan också leda till att toxiska ämnen från dagvatten, industrimark och deponier kan läcka in i ytvattentäkter, liksom smittämnen från djurhållning, marker och avloppsvatten.

I exempelvis Stockholm är huvuddelen vattentäkter ytvatten och länet har också ett stort antal privata brunnar. Detta gör regionen sårbar för klimatrelaterade förändringar. Skyddsområden vid vattentäkter behöver uppdateras efter de nya förutsättningarna för föroreningar och smittspridning som ändrade vattennivåer och spridningsmönster kan skapa.

Smittspridning

Under varmare somrar när fler människor badar utomhus oftare ökar risken för smittspridning. Badsårsfeber är ett nytt problem som uppstått i Östersjöområdet under 2000-talet. Bakterierna tillväxer först vid högre vattentemperaturer. Högre vattentemperaturer ökar även risken för giftalgtillväxt.

Varma somrar kräver bättre hygien vid matberedning och att rätt temperaturer upprätthålls både vid transport, kommersiell och privat förvaring.

Årstidernas längd och klimat kommer markant att förändras. Detta påverkar pollenproducerande arter och risken för så kallade vektorburna sjukdomar där smittämnen överförs av djur, t ex gnagare, fåglar, rävar och insekter som mygg och fästingar. Risksäsongen för borrelios och TBE kan öka med upp till fyra månader mot slutet av seklet. Med ett förändrat klimat kan nya sjukdomsspridande insekter komma att överleva.

Samarbete mellan sektorer

Både för att analysera konsekvenser och sårbarhet samt för att utveckla anpassningsåtgärder krävs samarbete mellan hälsosektorn och andra samhällssektorer och funktioner såsom jordbruk och djurhållning, veterinärmedicin, vatten- och avloppssektorn, byggsektorn, stadsplanering, trafiksektorn och energisektorn.

I rapporten ”Hälsoeffekter av ett förändrat klimat”, framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting,  finns en vägledning för klimatanpassning inom hälsoområdet. Det gäller exempelvis information och utbildning kring värmeböljor, råd för stadsplanering och bebyggelse, vatten- och livsmedelshantering, planering av badplatser och insektsburna sjukdomar.