Vatten och avlopp

Nederbörden väntas öka och få en förändrad årsrytm i de flesta delarna av landet när klimatet förändras. Detta gör att avrinningen och vattentillgången förändras, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen.

Scenarier över klimatets förändring pekar mot att det blir mer vatten främst i västra och norra delarna av Sverige, medan det blir sämre vattentillgång i Sveriges sydöstra delar, med ökat behov av bevattning inom jordbruket som följd.

Torrare somrar och ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Risken för saltvatteninträngning i vattentäkter ökar i kustnära och låglänta områden, exempelvis i Mälaren. Mycket tyder på att det blir vanligare med skyfall, speciellt i samband med varmare somrar, vilket kommer att öka riskerna för föroreningar i våra vattentäkter.

I samband med ökad nederbörd, skyfall och översvämningar kan urlakningen öka av miljöfarliga ämnen från industriområden, deponier och andra förorenade områden. Även ökad urlakning av näringsämnen och humus förväntas i de områden som får mer nederbörd. Redan idag finns tydliga trender av ökande humushalter i många ytvattentäkter, vilket ställer större krav på reningen i vattenverken i dessa områden.

Skyfallen kan leda till att avloppsreningsverk tvingas brädda (släppa ut) orenat avloppsvatten oftare, vilket kan påverka såväl yt- som grundvattentäkter. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner, ens för nuvarande förhållanden, vilket blir en större sårbarhet vid förändrat klimat. Ras och skred kan även påverka dricksvattenledningar varför ledningsnäten måste säkras när ras- och skredriskerna ökar.

Skydd av vattentäkter

De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att de mikrobiologiska riskerna ökar vid översvämningar, skyfall och högre vattentemperaturer, förändrade lukt- och smakproblem i såväl grundvatten som ytvatten samt förekomst av giftalger.

För att i framtiden kunna behålla en bra och säker vattenförsörjning i Sverige blir skyddet av våra vattentäkter allt viktigare. I de vattentäkter där de mikrobiologiska och kemiska riskerna ökar måste dessa hanteras i vattenverken. Det ställer högre krav på vattenverken vad gäller kontinuerlig övervakning av vattenkvaliteten.

Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms idag som större än när merparten av våra vattenverk byggdes. Dagens vattenverk är överlag konstruerade för att hantera bakterier, inte virus och parasiter.

De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Vi behöver med andra ord tillämpa annan teknik. Tänkbara åtgärder är förstärkt råvattenskydd, kompletterande desinfektion med UV, ozon eller membranfilter och i vissa fall kan det bli aktuellt med byte av vattentäkt.