Dricksvatten

Klimatförändringarna innebär redan i dag att förutsättningarna för en trygg dricksvattenförsörjning påverkas. Effekterna bedöms bli alltmer uttalade i takt med att klimatförändringarna fortgår.

Medeltemperaturhöjning, ökade nederbördsmängder, förändrade mönster för avrinning, avdunstning och grundvattenbildning skapar nya utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Extrema väderhändelser, som värmeböljor, torka, skyfall, stormar, höga flöden och översvämningar kan liksom havsnivåhöjningar leda till kvantitativa och kvalitativa förändringar av vattnet i de råvattentäkter som dricksvattenförsörjningen vilar på.

Redan med dagens klimat förekommer ibland låga vattenflöden och vattenbrist i delar av landet. I framtiden väntas låga flöden förekomma oftare i södra Sverige, främst i östra Götaland. Detta kan leda till brist på dricksvatten.

Saltvatteninträngning i vattenförekomster, som används för dricksvatten, är en effekt som kan uppstå på vissa håll.

Hälsorisker

Förutom direkta fysiska påfrestningar på dricksvattenförsörjningens infrastruktur kan kemiskt och mikrobiologiskt betingade hälsorisker öka i omfattning.

Föroreningar och naturligt organiskt material förs redan idag via vatten från marken till sjöar, vattendrag och anknytande vattentäkter.

Klimatförändringar skapar förutsättningar för mer tillförsel till följd av ökad total nederbörd och större flöden, mildare vintrar och mer nederbörd vintertid i form av regn och/eller frekventa snösmältningar samt en förlängd odlingssäsong. Förändrad kemisk och mikrobiologisk kvalitet på råvattnet kan därmed bli följden, vilket ökar risken för störningar och kvalitetspåverkan i vattenverken.

Även tillgången och kvaliteten på grundvattnet kommer troligen att påverkas. Ökad tillgång på vatten och större flöden påverkar förhållanden i mark och förutsättningarna för rening i den omättade zonen. Det kan påverka grundvattnets kvalitet och ställer högre krav på vattenverkens beredning av råvattnet.

Risker för ytvatten

Cirka hälften av den allmänna dricksvattenförsörjningen kommer från ytvatten. För ytterligare en fjärdedel av försörjningen används så kallat konstgjort grundvatten, det vill säga ytvatten infiltreras genom marken till grundvatten som en förstärkning av grundvattentillgången. Resterande fjärdedel baseras helt på grundvatten, utan konstgjord infiltration.

Ytvatten är exponerat i större utsträckning för olika riskfaktorer jämfört med det mer skyddade grundvattnet. Dessutom sker påverkan snabbare i ytvatten. De blir därmed särskilt utsatta för förändrad markanvändning och föroreningskällor inom tillrinningsområdet.

Förändringar i klimatfaktorer som temperatur, nederbörd och flöden påverkar både tillgång och kvalitet på vatten. Kraftiga regn kopplat till översvämningar ökar riskerna för kemiska och mikrobiella föroreningar i täkterna. Vattendragens flödeshastigheter kan också påverkas med ökade risker för erosion, ras och skred i vissa delar av landet.

Reningsprocesser

I vattenverken används olika metoder för att skapa ett dricksvatten som ska kunna transporteras till användaren med bibehållen kvalitet. Effekterna av klimatförändringar kan i sig innebära att vattenverkens traditionella mikrobiologiska och kemiska barriärer tappar i verkningsgrad. Reningsprocesserna är ofta inte anpassade för att kunna hantera ökade föroreningar. Fortsatt ökande humushalter i råvattnet, främst i södra och mellersta delarna av landet, förväntas också i ökad utsträckning leda till att barriärverkan genom exempelvis klordesinfektion försämras. Framförallt ytvattenverk kan i nuläget bedömas som känsliga för effekterna av pågående klimatförändringar. För grundvattenverk, med mer begränsade skyddsbarriärer i vattenverken, innebär förändringarna också ökande risker.