Distribution och användning

Ämne Energi
Elledningar i siluett mot solnedgång.

Distribution av el och energi påverkas av klimatförändringarna. Framtidens klimat med kraftigare skyfall och ökad nederbörd kan leda till fler avbrott. Förändringarna kan också leda till ändrat behov av värme och kyla i byggnader.

Den svenska energiförsörjningen påverkas redan idag av väder och naturolyckor, förutom produktionen berörs även distributionen av el och energi. Det är däremot få väderrelaterade hot som ger upphov till landsomfattande störningar. Effekterna väntas istället bli störst lokalt och regionalt, och kan skilja sig mycket från en plats i landet till en annan. Användarna kan drabbas genom avbrott och höjda priser på el och energi.

Stigande medeltemperatur

När vintrarna blir mildare och somrarna varmare förändras även vissa mönster för energianvändning i Sverige. Under sommaren kan behovet av kyla i bostäder och andra byggnader att öka, medan behovet av värme under vintern kan minska något. Då Sverige är ett avlångt land skiljer sig effekterna av en stigande medeltemperatur mycket från norr till söder.

Klimatförändringarna ger även fler och längre värmeböljor, och kan även leda till torka om det inte regnar. Detta kan leda till fler skogsbränder. Vid större skogsbränder kan elledningar och annan infrastruktur för energi skadas. Användarna kan då drabbas av längre avbrott i el- och energiförsörjningen.

Ökade temperaturer och framförallt extrema värmeböljor kan också leda till överhettning och brand i ställverk och driftsrum om inte kylning finns. Effekterna av detta kan variera men ofta finns ett reservsystem som tar vid om huvudsystemet tillfälligt ligger nere.

Ökad nederbörd

Genom klimatförändringarna kommer infrastruktur som är viktig för att fördela el och energi i Sverige att bli mer utsatt än tidigare, vilket kan påverka användarna.

Ras, skred och erosion

Ökad nederbörd och kraftigare skyfall leder till att risken för erosion, ras och skred ökar. En tydlig inverkan som ras och skred kan ha på energi- och eldistributionen i Sverige är när elledningar skadas. Ofta går elledningar och annan infrastruktur kopplad till energisystemet genom skogar och andra platser som är svåråtkomliga för de som åtgärdar problemen. Detta gör att störningarna ibland tar lång tid att lösa. Framförallt gäller detta luftledningar som inte är skyddade mot fallande träd. Dessa ledningar kan orsaka personskador. Ibland behövs ingen kontakt med själva ledningen för att drabbas av strömgenomgång, det vill säga att strömmen går genom kroppen på den som drabbas. Det kan räcka att vistas nära den skadade och lågt liggande ledningen för att träffas av en så kallad ljusbåge.

Ökad vattenmättnad i mark och översvämningar

Den ökade nederbörden leder också till en större vattenmättnad och i kombination med ökad medeltemperatur och även minskad tjäle i marken. Detta kan leda till att bland annat elstolpar sitter sämre fast i marken. I kombination med storm och hård vind ökar risken för att elledningar skadas, vilket leder till fler elavbrott. Mer och kraftigare nederbörd ger också fler och kraftigare översvämningar som kan leda till störningar i elförsörjningen. En stor säkerhetsrisk vid översvämningar är de elanläggningar som inte bryts automatiskt när de kommer i kontakt med vatten. Detta medför stora risker för personer som befinner sig i närheten.

Sverige producerar ingen naturgas, men många hushåll och verksamheter förses med naturgas genom distribution från andra länder. Naturgasen leds genom en huvudledning försedd med lokala avstickare till olika städer. Denna ledning väntas bli utsatt för korrosion och förändringar i markens struktur när vattenmättnaden i marken ökar. Samma sak gäller för de ledningar som ingår i fjärrvärmesystemet. Båda typerna av ledningar är dragna genom områden där marken kan försvåra underhållsarbetet om olyckan är framme.

Klimatförändringarna i Sverige bedöms inte ge landsomfattande störningar i försörjningen av oljebaserade bränslen. Om tankställen slås ut, exempelvis genom elavbrott, kan det i vissa områden under en period bli långt till nästa tankställe.

Exempel på klimatanpassning

För att klara av de varmare somrarna kan rutiner för installation av kylanläggningar införas vid nybyggnation av exempelvis vårdhem och förskolor. I samband med detta kan leverantörer och bolag behöva förberedas på förändrat behov speciellt under extra varma somrar.

För att undvika problem vid översvämning kan elcentraler och annan infrastruktur för el och energi byggas eller placeras på ett högre plan, eller åtminstone inte i källarplan. Att installera automatiska brytfunktioner på elanläggningar för att undvika personskador vid översvämning är en annan tänkbar åtgärd.

Som slutanvändare bör man kunna hantera ett elavbrott i minst 24 timmar, där bland annat ficklampor, stearinljus, dricksvatten, och matvaror som inte behöver tillagas kan vara bra att ha hemma.