Värmebölja

Ämne
  • Värmebölja
  • Vård och hälsa
  • Hälsa

Klimatförändringarna kommer att innebära mer frekventa och mer intensiva perioder av höga sommartemperaturer. Värmeböljor kan få allvarliga hälsokonsekvenser både för människor och djur. Därför behövs förebyggande åtgärder för att minska både lidande och dödsfall.

I MSB:s rapport ”Värmens påverkan på samhället” finns övergripande kunskap om vad som kan hända i samhället under en värmebölja. Här berörs områden som energiförsörjning, omsorg, kommunalteknisk försörjning, livsmedel, skydd och säkerhet samt transporter. Rapporten beskriver också kortfattat vad man kan göra för att minska de negativa konsekvenserna av värmeböljor samt hur man kan sprida denna kunskap till verksamhetsutövare på kommunal nivå.
Värmens påverkan på samhället (MSB)

På MSB:s samlingssida om värmebölja kan man hitta karttjänsten om värmekartering. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna 2017-2022. Karttjänsten kan användas som stöd till kommuners klimatanpassningsarbete.
Värmebölja (MSB)

Vård och omsorg

På Folkhälsomyndighetens hemsida finns material kring anpassning av vård och omsorg för värmeböljor som riktar sig till kommuner, regioner och privata aktörer. Här finns bland annat en webbutbildning för vård- och omsorgspersonal, informationsfilmer och checklistor, samt en vägledning för hur man kan ta fram en handlingsplan för hantering av värmebölja. Du hittar även en sammanställning av kunskap om hälsoeffekter vid höga temperaturer. Den beskriver vilka de sårbara grupperna är – exempelvis äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida.
Beredskap vid värmebölja (Folkhälsomyndigheten)

Praktiska tips och råd, checklistor för hur en organisation kan förbereda sig för och agera under en värmebölja finns i rapporten nedan från länsstyrelsen i Värmland.
Värmebölja i Värmland – rutin för vård och omsorg (Länsstyrelsen Värmland)​​​​​​​​​​​​​​

Skapa svalka - och en trevligare stad

Inom- och utomhusmiljöer kan anpassas för ett varmare klimat. Urbana miljöer är extra utsatta och kräver översyn i takt med att medeltemperaturen stiger vilket påverkar de som bor i staden på olika sätt. Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning erbjuder lösningar för hur den bebyggda miljön, och de människor och djur som bor i den, kan klara värmen bättre.
Värme och människa i bebyggd miljö – kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme (Folkhälsomyndigheten)​​​​​​​​​​​​​​

Träd, grönområden, vattendrag och dammar kan både fungera som luftförbättrare och temperatursänkare i staden. I Boverkets broschyr återfinns inspiration och vägledning för hur man kan använda naturen i staden.
Låt staden grönska (Boverket)​​​​​​​

Två kunskapssammanställningar från Folkhälsomyndigheten sammanfattar aktuell kunskap kring värmestress och möjliga anpassningsåtgärder i urbana inomhus- respektive utomhusmiljöer. Rapporterna rör anpassning av befintlig bebyggelse.
Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse (Folkhälsomyndigheten)​​​​​​​
​​​​​​​
Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer – Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning​​​​​​​ (Folkhälsomyndigheten)​​​​​​​
​​​​​​​​​​​​​​

Värmestress för mjölkkor

För att avgöra graden av värmestress som kor upplever har Växa Sverige tagit fram temperatur- och luftfuktighetsindexet THI.​​​​​​​
​​​​​​​Värmestress (Växa)​​​​​​​​​​​​​​