Fler grönområden som kan ta emot större vattenmassor. Luleå kommun arbetar med att ta fram nya planeringsunderlag, en grönplan och en dagvattenplan som ska bidra till att ta ett helhetsgrepp på hur staden kan utvecklas på ett hållbart sätt.

Nu är anmälan öppen till SMHIs Grundkurs i klimatanpassning. Kursen arrangeras den 27-28 mars 2019 och ger deltagarna både grundläggande kunskaper kring klimatförändringar och flera konkreta tips på hur man kan arbeta med klimatanpassning, samt vilka hjälpmedel som finns. Innehållet riktar sig främst till dem som arbetar inom en kommun, länsstyrelse eller myndighet.

Sommarens torka resulterade i att Sveriges lantbrukare fick betydligt mindre skördar än normalt. Men en försöksodling med perenna varianter av korn och vete, driven av SLU-forskare, klarade sig bra. Forskarna menar att de perenna grödorna inte påverkas lika negativt av torkan som ettåriga sädesslag.

I en ny rapport från Sweco ges förslag på hur städer med en så kallad ”blågrön infrastruktur” kan förbereda sig inför kommande klimatförändringar. Grön infrastruktur kan bestå av ”naturliga” åtgärder som att anlägga parker, trädgårdar, landskap och gröna tak. Blå infrastruktur innefattar vattendrag, våtmarker och hållbara dräneringssystem. Författarna menar att det lönar sig med förberedande arbete jämfört med att ta kostnader för översvämningar när de inträffar.

I en ny regeringsrapport beskriver Skogsstyrelsen hur föreskrifterna för att anlägga skog kan revideras. För att motverka de risker som klimatförändringar förväntas ge, exempelvis skadeinsekter, föreslås bland annat metoder för ändrad skogsskötsel. Här nämns att andelen gran i Götaland bör inte öka mer, medan arealen med lövskog och löv- och barrblandskog kan öka.

Klimatförändringarna innebär att vissa typer av naturhändelser blir både vanligare och mer extrema, vilket kan skapa svåra samhällsstörningar. Nu har Formas öppnat en utlysning som utgår från sommarens extrema väderhändelser i Sverige. Sista dag att ansöka är 29 november.

Verktyget Lathund för klimatanpassning har blivit mer användarvänligt. Dessutom har nio olika verksamhetsområden tillkommit – allt för att möta kommunernas behov för ett systematiskt arbete med klimatanpassning. Verksamhetsområdena gör att mer specifika tips och åtgärder inom exempelvis vård och omsorg eller fysisk planering enklare går att hitta på sidan för Lathunden.

I ett förändrat klimat kan skyfallen bli vanligare och mer intensiva. Lågt belägna platser och asfalt ökar risken för översvämning eftersom vatten samlas och inte kan tränga igenom de hårda markytorna. Botkyrka och Kristinehamn är två kommuner som gjort så kallade skyfallskarteringar för att minska riskerna. Det beskrivs som ett nytt exempel på klimatanpassning i SMHIs idésamling.

Forskningsprojektet AquaAgri presenterade nyligen resultatet av sin forskning vid en slutkonferens i Stockholm. Odling av makroalger, mjölk på gräs och biprodukter, perenna grödor, vetegapet, samt marint vattenbruk är de områden man utforskat. Projektet har bedrivits genom finansiering av Formas, Mistra, samt Lantmännens forskningsstiftelse.

Fler kommuner behöver se över hur de ska anpassa sig efter nya förutsättningar vid klimatförändringar, menar lektor Erik Glaas vid Linköpings universitet. Han forskar om klimatanpassning och deltar i ett samarbete mellan Norrköpings kommun och SMHI där de har kartlagt hur översvämningar och extrem värme påverkar verksamheten på bland annat förskolor och äldreboenden.