Nyhetsarkiv

Nytt forskningsprojekt om människors attityder till klimatåtgärder

I ett nytt forskningsprojekt ska forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet undersöka om människor som personligen har upplevt olika former av extremväder blir mer villiga att stödja olika typer av klimatåtgärder. Projektet heter ”Extremvädrets effekter på allmänhetens stöd för klimatstyrmedel” och löper under tre år. Det finansieras av Formas med cirka tre miljoner kronor.

Publicerad:

Snölagring – ett sätt att öka snösäkerheten för skidanläggningar trots milda vintrar

För att öka chanserna att kunna öppna tidigt på säsongen eller för att ha snö av bra kvalitet till en viss tävling eller ett visst datum, är det flera skidanläggningar som lagrar snö från den ena vintern till nästa. Stigande medeltemperaturer för med sig mildare vintrar med lägre snösäkerhet som följd. I SMHIs senaste exempel på klimatanpassning beskrivs hur snölagring går till.

Publicerad:

Problem med sättningar och ras kan bli värre i ett ändrat klimat

En studie vid Statens geotekniska institut (SGI) visar att nederbörd är den främsta orsaken till problem som sättningar eller ras och skred i väg- och järnvägsbankar och undergrunder. Dessa problem kan bli värre i takt med klimatförändringen. Studien omfattar en analys av rapporterade skadehändelser, en fördjupad analys av de vanligast förekommande problemtyperna samt en litteraturstudie.

Publicerad:

64 miljoner till nytt forskningsprogram om ett hållbarare livsmedelssystem 

Maten står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan och livsmedelsproduktionen står inför stora utmaningar i omställningen till ett fossilfritt lantbruk och anpassningar till ett förändrat klimat. Mistra har därför beviljat 64 miljoner kronor till ett nytt forskningsprogram – Mistra Food Futures – som leds av SLU.

Publicerad:

Forskare i Lund om den svenska naturen i ett mildare klimat

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. 

Publicerad:

Poesi på brunnslock uppmärksammar Göteborgs regnvattenhantering 

I Göteborg ska nya brunnslock monteras i olika delar av staden – med start fredagen den 20 mars. I år monteras 133 brunnslock, alla utsmyckade med en dikt av Lina Ekdal. Samtidigt som nya ytor används till konst, vill Göteborgs stad sätta fokus på regnet och hur det hanteras i staden. 
– Brunnslocken har ju en koppling till de utmaningar Göteborg står inför när det gäller att hantera de ökande regnmängder som följer i klimatförändringarnas spår, säger Jens Thoms Ivarsson, Creative Director, Kretslopp och vatten, Rain Gothenburg.

Publicerad:

Ny rapport från SGU: Kustnära sedimentdynamik

Rapporten "Kustnära sedimentdynamik" från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) riktar sig till dem som är intresserade av och arbetar med klimatanpassning samt kustzons- och fysisk planering, men även till dem som mer specifikt projekterar åtgärder mot till exempel stranderosion och översvämning.

Publicerad:

Gröna lösningar gav arkitekturpris

2019 års utmärkelse ”Landskapsarkitekturpriset” (tidigare Siena-priset) går till Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Enligt prisjuryn ger den hyllade huvudgatan ”ett trovärdigt svar på hur den täta gröna staden ser ut i praktiken” och visar hur vegetationen kan bli både en ”sinnlig upplevelse och buffert mot klimatförändringar”.

Publicerad:

Växtligheten ökar i Arktis

Tundravegetationen i Arktis sprider sig till nya områden och där växter redan fanns blir de frodigare och högre. Ett internationellt forskarteam har använt drönar- och satellitteknik för att förstå hur de stora, trädlösa regionerna blir allt grönare.

Publicerad:

Skadeinsekter svarar olika på klimatförändringar

Att förutsäga framtidens insektsskador är inte helt enkelt, enligt en internationell forskargrupp från bland annat SLU och Stockholms universitet. Forskarna har studerat cirka 30 av världens besvärligaste skadeinsekter och sett att de svarar olika på klimatförändringarna.

Publicerad:
År
Månad