Sätten som europeiskt vete framställs på är inte tillräckliga för att möta ett förändrat klimat, visar en ny undersökning. Vetesorterna bör reagera olika på exempelvis torka för att den sammanställda bilden av veteodlingen ska anses motståndskraftig. Framförallt belyser man att den undersökta veten inte klarar kraftiga regn på ett bra sätt.

En risk- och sårbarhetsanalys av kulturmiljöer genomfördes nyligen vid en workshop i det jämtländska samevistet Bartjan. Workshopen ingår i det internationella projektet Adapt Northern Heritage, som även innefattar Norge, Skottland, Island, Irland och Ryssland. Projektet pågår 2014-2020 och syftar till att stärka och utveckla förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat.

Att odla så kallade kulturspannmål som bättre tål värme och torka är ett exempel på hur odlare kan klimatanpassa sina verksamheter. Kulturspannmål har längre strån, djupare rötter och är mer variationsrika, vilket gör dem motståndskraftiga vid klimatförändringar. Sommaren 2018 blev enligt kulturodlare ett kvitto på detta.

Snötäcket i Centraleuropa har minskat med 12 procent per årtionde sedan 1950-talet, medan snötäcket i Europas allra nordligaste delar växer, meddelar nu forskare från Stockholms universitet. Den globala uppvärmningen innebär ökad nederbörd, som faller i form av snö i de kallaste delarna av Europa, dit norra Sverige räknas.

I regeringens ramanslag för klimatanpassning för 2019 tilldelas myndigheter drygt 300 miljoner. Myndigheterna som får pengar är Lantmäteriet, Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI och Länsstyrelserna. Ramanslaget, 1:10, finns att ta del av i SMHIs regleringsbrev för 2019. 

Skisserna för en omdaning av Rålambshovsparket i Stockholm visar hur en befintlig park kan klimatanpassas för att ta emot stora mängder dagvatten. Här finns lösningar för att kunna buffra regnvattet och bredda ut på gräsmattan. På olika sätt ska vattnet också renas innan det når Riddarfjärden.

I en fallstudie beskriver EUs miljöbyrå hur den tyska staden Bremen arbetar med nya lösningar för att ta hand om regnvatten. Bland annat kan fastighetsägare få reducerad VA-taxa om regnvatten kan användas direkt. Dessutom premierar staden investeringar för att använda regnvatten i exempelvis toaletter och för trädgårdsbevattning.

Resultat från projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden” visar att det finns stor kunskap och exempel på hur urbana gröna lösningar kan se ut. Projektet identifierar också kunskapsluckor på området till exempel kring ekonomi, och pekar på behov av metoder för anläggning och drift, planeringsverktyg och underlag om temperatur och vatten.

Det svenska energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. I Energimyndighetens nya handlingsplan för klimatanpassning föreslås åtgärder för att myndigheten på ett bättre sätt kan stödja energisektorns arbete med klimatanpassning. Ett exempel är ökad stimulans för att få till stånd en ökad medvetenhet kring behovet av klimatanpassning inom energisektorn. 

FN:s klimatmöte i Katowice är över och den här gången var frågorna rörande klimatanpassning betydligt synligare än för tio år sedan. Mathias Fridahl, Linköpings universitet, sammanfattar i en artikel vad som sägs om klimatanpassning i den framarbetade regelboken.