Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Forskare från Stockholm Environment Institute, SEI, har gjort en systematisk och kvantitativ bedömning av gränsöverskridande klimatrisker för handel med stora jordbruksprodukter som majs, ris, vete, soja, sockerrör och kaffe. De slår bland annat fast att produktionen av vissa råvaror riskerar att minska och att även Sverige kommer att drabbas.
Att leva och bo med nya klimatförutsättningar - hur ställer vi om? Det är ämnet för ForskarFredag den 24 september. De livesända samtalen tar till exempel upp frågor som: ”Vad innebär klimatförändringarna och vad betyder det för oss?” samt ”Hur kan vi lösa matförsörjningen när jorden blir svårare att bruka i takt med att behovet av föda ökar?” Sändningen är ett samarbete mellan Rymdstyrelsen, SMHI, Visualiseringscenter C samt Vetenskap & Allmänhet.
Den 27 oktober arrangerar MSB ett seminarium om klimatrisker och FN:s Sendairamverk. Nu är anmälan öppen. Seminariet sker digitalt, är kostnadsfritt och riktar sig främst till räddningstjänster, säkerhetssamordnare, beredskapssamordnare, klimatsamordnare och stadsplanerare.
För att undvika översvämningar nu och i framtiden föreslår Halmstads kommuns klimatanpassningsstrateg att det ska byggas ett tre kilometer långt översvämningsskydd längs med Nissan. Pris: 400 miljoner kronor.
I regeringens budgetförslag föreslås att potten som kommunerna kan söka bidrag från till faktiska åtgärder mot klimatrelaterade olyckor ska höjas till 500 miljoner kronor. Dessutom föreslår de att stödet till myndigheter för att stötta kommuner med kunskap och planering för mer långsiktig klimatanpassning höjs till 140 miljoner kronor årligen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg uppdraget att utreda översvämningarna som drabbade länen i augusti. Information om hur översvämningar påverkar samhället ses som ett viktigt underlag för bland annat planering av klimatanpassningsinsatser.
”Värme är den största orsaken till dödsfall på arbetsplatsen globalt sett. Men den insikten saknas här på norra halvklotet. Därför behövs det kunskapshöjande insatser om hur värmestress påverkar kroppen”. Det säger Karin Lundgren Kownacki, analytiker inom klimatanpassning på SMHI, i en artikel i tidningen Arbetsliv.
Missade du vårens konferens med ECCA (European Climate Change Adaptation), som gick av stapeln både på plats i Belgien och online? Ingen fara. Nu finns alla föredrag publicerade så du kan se dem i efterhand. Temat för Konferensen var ”Bringing adaptation solutions to life”.
Forskare vid SLU har fått anslag för att med AI-metoder skapa rikstäckande kartor som visar diken, mindre vattendrag och markförhållanden. Dikeskartor är bland annat användbara vid våtmarksrestaurering. Enligt forskarna kan AI-metoderna som projektet vidareutvecklar minska tiden för nationell kartering från 100 år till fem år, men på bekostnad av viss detaljrikedom.
Globalt har de väderrelaterade katastroferna ökat under de senaste 50 åren, orsakat mer ekonomisk skada, men lett till färre dödstal, rapporterar World Meteorological Institute (WMO). Varningssystem som tidigt kan upptäcka olika faror pekas ut som den största orsaken till att dödstalen sjunkit. Rapportens regionala analys pekar bland annat på att 93 procent av dödsfallen (148 109) i Europa varit kopplade till extrema temperaturer.