Ett varmare klimat betyder ökad risk för angrepp av olika slag på äldre byggnader. Nu har Länsstyrelsen tagit fram en checklista som kan användas för att förebygga och åtgärda skador som kan uppstå i Norrbottens kyrkstäder.

Höga temperaturer i kombination med luftfuktighet innebär stora påfrestningar för våra mjölkkor. Värmestress innebär bland annat att djurens välfärd försämras och korna ger mindre och magrare mjölk. SMHIs nya analys visar att årets sommar var en av de varmaste i statistiken, och kritiska värden för korna nåddes på många håll i landet. Värmestress kan bli vanligare i ett framtida klimat.

Klimatförändringarna i Sverige kan få ödesdigra konsekvenser för elsäkerheten. Elsäkerhetsverket har tagit fram anpassad information och rådgivning till viktiga målgrupper i samhället, exempelvis privatpersoner, anläggningsinnehavare och verksamma inom fysisk planering och byggande. 

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att undersöka vilka långsiktiga konsekvenser den torka som uppstod under våren och sommaren 2018 kan komma att få inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Vidare ska resultatet analyseras och vid behov ska myndigheten föreslå åtgärder för att på längre sikt stärka jordbrukssektorns förmåga att stå emot extremt väder.

Kommunstyrelsen i Linköping tar nu beslut om ett klimatanpassningsprogram. De faktorer som kan behöva säkras mot klimatförändring har delats in i fem fokusområden: fysisk planering och förvaltning, teknisk försörjning, människors hälsa, naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar samt krisberedskap.

Träd har en avsvalkande effekt på miljön och så kallade värmeöar i stora städer kan mildras med träd. Men hur mycket svalka som skapas beror på vilken trädart som används och de lokala förhållandena. I en tysk studie två jämförts två trädarter.

Forskare vid Stockholm Environment Institute har arbetat fram ett nytt index för att mäta risk för klimateffekter över landsgränser. De index som används idag för att mäta känsligheten visar  överlag endast hur länder drabbas av klimatförändring lokalt och nationellt. Det nya indexet Transnational Climate Impacts, TCI, visar bland annat att flera europeiska länder hamnar bland dem med högst risk.

Klimatförändringarna innebär en ökad risk för vattenbrist. En lösning för jordbruket är att skapa dammar för att bevattna grödorna, ge djuren vatten och säkra en jämnare produktion för gårdarna. På Nyplings gård på Gotland kunde jordbrukaren öka sin skörd med upp till 35 procent under den gångna varma sommaren. Bevattningsdammen beskrivs i SMHIs idésamling för klimatanpassning.

I den senaste konjunkturprognosen från Swedbank pekas bland annat på en tänkbar kris för kostnader för klimatförändringar, och i fler länder än man hittills trott. Men det kan också öka investeringarna i en mer hållbar framtid. En omställning till ett klimatvänligare samhälle kan skapa affärsmöjligheter för dem som vill utveckla ny teknik och visa vägen framåt, enligt prognosen.

Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat ett klimatplaneringsverktyg med fokus på staden, Urban Multi-scale Environmental Predictor (UMEP). Verktyget riktar sig mot exempelvis forskare, arkitekter, energi-, hälso- och stadsplanerare. UMEP kan användas för en mängd olika applikationer relaterade till stadsklimat och är ett open-source verktyg fritt åtkomligt genom QGIS, en öppen mjukvara för geografiska informationssystem.