Förhandlingarna i Bonn skall komma överens om en regelbok för hur länder skall rapportera och verifiera sina bidrag till Parisavtalet. Det är viktigt för att länder skall lita på att alla gör vad de lovat. Det gäller inte bara hur man minskar utsläppen av växthusgaser, men också vad man gör för att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Anpassningsfond får större tyngd
Ordförandelandet Fiji har framgångsrikt drivit frågan om att FNs anpassningsfond, som skall bidra till att finansiera åtgärder i fattigare länder, formellt skall ingå i Parisöverenskommelsen om klimatförändringar. Sverige annonserade nu på morgonen att man skjuter till 185 nya miljoner kronor till fonden.
Hur stater skall kommunicera sina anpassningsåtgärder har lite överraskande blivit en konfliktpunkt här under pågående klimatförhandlingar i Bonn. Kontroverserna gäller främst hur formaliserat ett register för staternas anpassningsarbete skall vara – hur stort självbestämmande skall stater ha att lista åtgärder de själva vill prioritera.
Kompensera förluster svår fråga
Om utsatta länder skall kunna begära kompensation för förluster och skador av klimatförändringar är annan konfliktfylld fråga. Där har man nu enats om att samlas i maj och prata vidare om bland annat hur det skulle kunna finansieras. Så ett litet framsteg.
Att världens växthusgasutsläpp återigen stiger efter att ha planat ut under några år har väckt oro. Vikten av att öka ambitionerna betonas i både förhandlingsrummen och i korridorerna. Det är därför oerhört viktigt att förhandlingarna i Bonn kan komma vidare i de svåra frågorna så att regelboken för Paris kommer på plats nästa år.
Björn-Ola Linnér
Professor vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet och programchef för Mistra Geopolitics.
Parisavtalet som slöts vid förhandlingarna för två år sedan innebär en ambition att begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under två grader”.