Nyhetsarkiv

Studie visar hur mycket svalka olika trädarter skapar

Träd har en avsvalkande effekt på miljön och så kallade värmeöar i stora städer kan mildras med träd. Men hur mycket svalka som skapas beror på vilken trädart som används och de lokala förhållandena. I en tysk studie två jämförts två trädarter.

Publicerad:

Nytt index för att mäta klimatrisker över gränser

Forskare vid Stockholm Environment Institute har arbetat fram ett nytt index för att mäta risk för klimateffekter över landsgränser. De index som används idag för att mäta känsligheten visar  överlag endast hur länder drabbas av klimatförändring lokalt och nationellt. Det nya indexet Transnational Climate Impacts, TCI, visar bland annat att flera europeiska länder hamnar bland dem med högst risk.

Publicerad:

Bevattningsdammar säkrar skörden

Klimatförändringarna innebär en ökad risk för vattenbrist. En lösning för jordbruket är att skapa dammar för att bevattna grödorna, ge djuren vatten och säkra en jämnare produktion för gårdarna. På Nyplings gård på Gotland kunde jordbrukaren öka sin skörd med upp till 35 procent under den gångna varma sommaren. Bevattningsdammen beskrivs i SMHIs idésamling för klimatanpassning.

Publicerad:

Klimatförändringar och omställning påverkar ekonomin, enligt prognos

I den senaste konjunkturprognosen från Swedbank pekas bland annat på en tänkbar kris för kostnader för klimatförändringar, och i fler länder än man hittills trott. Men det kan också öka investeringarna i en mer hållbar framtid. En omställning till ett klimatvänligare samhälle kan skapa affärsmöjligheter för dem som vill utveckla ny teknik och visa vägen framåt, enligt prognosen.

Publicerad:

Nytt planeringsverktyg för städer

Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat ett klimatplaneringsverktyg med fokus på staden, Urban Multi-scale Environmental Predictor (UMEP). Verktyget riktar sig mot exempelvis forskare, arkitekter, energi-, hälso- och stadsplanerare. UMEP kan användas för en mängd olika applikationer relaterade till stadsklimat och är ett open-source verktyg fritt åtkomligt genom QGIS, en öppen mjukvara för geografiska informationssystem.

Publicerad:

Kartläggning av Hallands stränder ökar kunskapen om erosion

Hallands långa sandstränder är känsliga för stranderosion. Klimatförändringar leder till en stigande havsnivå, vilket gör att erosionen kommer att öka och hota bland annat byggnader, vägar och annan infrastruktur.  Under hösten kartlägger SGU Hallands stränder, för att öka kunskapen om stranderosion.

Publicerad:

Vilken samhällsnytta bidrar träd med?

Ett projekt som leds av SLU kartlägger nu flertalet trädbestånd runt om i svenska städer.  Ett av syftena är att ta reda på hur många kubikmeter vatten träden kan ta hand om när det regnar och på sätt minska belastningen på VA-systemen. Projektet  i-Tree Sverige handlar om att se vad träden bidrar till i våra städer, när det kommer till ren nytta.

Publicerad:

Hur kan avloppsvattnet användas smartare?

Att återföra renat avloppsvatten till industri och jordbruk, istället för att låta renat avloppsvatten återgå till hav och andra vattenflöden. Det är en del av Malmös infrastruktursatsning för att utnyttja vattenresurserna effektivare. Kretsloppstänket är viktigt för att möta klimatförändringar med återkommande extremtorka och samtidigt använda det värdefulla dricksvatten på ett smartare sätt, enligt VA SYD.

Publicerad:

Regeringen tillsätter expertråd för klimatanpassning

Regeringen tillsätter nu ett nytt nationellt expertråd för klimatanpassning och utser ordförande och ledamöter i rådet. Rådet skapas skapas mot bakgrund av att det behövs en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas.

Publicerad:

Vasaloppet kör vidare utan snö

Även i år har Vasaloppet genomfört en sommarvecka. ”Det här varumärket som vi byggt upp under alla år, det vill vi kunna lämna över till våra barn och barnbarn oavsett om det finns snö eller inte", säger Vasaloppets utvecklingschef Johan Eriksson, i kommentar i Dagens Industri. Sommarveckan för Vasaloppet är ungefär hälften så stor som vinterveckan.

Publicerad:

År

Månad