Statens geotekniska institut

I nedanstående text presenteras ett urval av regeringsuppdrag och andra aktiviteter relaterat till klimatanpassning som utförts inom det svenska myndighetsväsendet. Här har vi också infogat länkar till rapporter och publikationer som uppdragen och aktiviteterna resulterat i. 

För år 2015 fick Statens geotekniska institut 13 miljoner från anslag 1:10 Klimatanpassning för att fortsätta ras -, skred-och erosionsriskkarteringen samt för metodutveckling, nyttiggörande och komplettering av utförda karteringar. Dessutom har Statens geotekniska institut fått utpekat ansvar för att samordna och harmonisera befintliga underlag som rör ras, skred och erosion samt för att ta fram en vägledning för användarna av de olika kartunderlagen som myndigheter tillhandahåller.

Skredriskkartering i utsatta vattendrag

SGI genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag där det är samhällsekonomiskt viktigt att ha ett övergripande underlag som visar sannolikheten, konsekvensen och risken för skred i dagens och framtidens klimat. Underlaget täcker både bebyggd och ännu obebyggd miljö.

Göta älvutredningen (GÄU) pågick mellan år 2009 och 2011, under åren 2012-2013 ”nyttiggjorde” SGI materialet från utredningen, samt identifierade ytterligare vattendrag som är prioriterade för kartläggning av skredrisker:

Skredriskkartering för Norsälven

Norsälven är det första vattendraget som SGI kartlagt efter Göta älvutredningen (GÄU), och utredningen har fungerat som ett pilotprojekt för utveckling av en förenklad metodik för skredriskkartering. Skredriskkarteringen för Norsälven blev klar i april 2015.

Prioritering av områden för skredriskanalys

Under 2013 fick SGI uppdrag av regering att genomföra klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom nyttiggörande och komplettering av material från Göta älvuppdraget, metodutveckling samt genom ras- och skredriskkarteringar. Nio vattendrag och en kuststräcka har lyfts fram som prioriterade ur ett samhällsperspektiv för att skredriskkarteras. Samtliga 10 områden finns presenterade i slutrapporten från 2012.

Nyttiggörande av material från Göta älv uppdraget samt för ras- och skredkarteringar 

SGI fick 2012 i uppdrag av regeringen att nyttiggöra material från Göta älvuppdraget samt för ras- och skredkarteringar inom myndighetens ansvarsområde. Uppdraget presenterades i december 2012 i "Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen" (pdf).

Skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv

SGI fick 2009 i uppdrag av regeringen att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv. Studien utförs för att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv. Regeringsuppdraget presenterades 2012 i finns dokumenterad i tre huvudrapporter och 34 delrapporten i Göta älvutredningen.

Resultaten från skredriskkarteringarna finns presenterade i SGI:s kartvisningstjänst.

Harmonisera befintligt kunskapsunderlag gällande ras, skred och erosion

SGI har genomfört ett regeringsuppdrag i samarbete med SGU, MSB, SMHI, Lantmäteriet och länsstyrelser som syftar till att harmonisera befintligt kunskapsunderlag som rör ras, skred och erosion. Inom uppdaget har även en vägledning för användarna hur underlagen kan användas tagits fram. Kunskapsunderlagen finns presenterade i SGI:s kartvisningstjänst.

Vägledning för tolkning av skredriskkarta

SGI har under 2015 tagit fram en vägledning specifikt för tolkningen av skredriskkartan från Göta älvutredningen. Vägledningen ska tydliggöra planerings- och utbyggnadsmöjligheter samt vilka begränsningar som råder inom de olika riskklassade områdena längs Göta älv. Den tydliggör hur man ska hantera områden som utretts i detalj och/eller har åtgärdats med avseende på skredrisken efter Göta älvutredningen avslutades. Vägledningen riktar sig primärt till kommuner och länsstyrelser för att underlätta deras arbete med planprocessen enligt Plan- och bygglagen.

Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen - Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen

Riktvärden för PFAS i mark- och grundvatten

SGI har på uppdrag av regeringen tagit fram preliminära riktvärden för PFAS i mark- och grundvatten. De preliminära riktvärdena ska vara ett underlag för utarbetande av generella riktvärden. Riktvärdena behövs för bl.a. bedömning av miljö- och hälsorisker, prioriteringar och bedömning av åtgärdsbehovet av PFAS-förorenade områden. Uppdraget redovisades till Miljö- och Energidepartementet i november 2015.

Ny metod för att lättare klimatanpassa vägnätet - Roadapt

För att minska riskerna för kostsamma skador efter exempelvis skred och översvämningar behövs effektiva analysmetoder. SGI har under 2015 medverkat i ett internationellt forskningsprojekt som tagit fram ett sätt att snabbt göra riskbedömningar av stora områden, beräkna samhällskostnader och föreslå åtgärder. Att kartlägga risker i ett nationellt vägnät ur ett klimatperspektiv skulle normalt ta flera år. Genom metoden Roadapt (Roads for today, adapted for tomorrow) kan arbetet skyndas på betydligt.

Hur klimatfrågor och naturolyckor bör beaktas i det svenska miljömålsarbetet

SGI arbetar på olika sätt för att minska geotekniska risker i ett förändrat klimat. Att anpassa samhället till nya klimatförändringar är viktigt för att undvika skador till följd av skred, ras, erosion, slamströmmar eller översvämning. Rapporten "Mål och indikatorer för anpassning till förändrat klimat med avseende på naturolyckor" (pdf) handlar om hur klimatfrågor och naturolyckor kan beaktas i det svenska miljömålsarbetet. Rapporten "Hållbar utveckling av strandnära områden" (pdf) redovisar planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat.

Handlingsplan för effektivare markbyggande

Statens geotekniska institut (SGI) fick 2012 i uppdrag av regeringen att utarbeta en handlingsplan för sitt arbete för effektivare markbyggande. Handlingsplanen redovisar konkreta åtgärder och strategiska satsningar för ökad effektivitet i markbyggandet. I utredningsuppdraget har det ingått att klarlägga dagsläget, effektivitetshinder, behov av teknikutveckling och ytterligare stöd till myndigheter och övriga aktörer inom branschen. Här ingår klimatanpassning som en del. Uppdraget har redovisats i rapporten "Effektivare markbyggande" (pdf).

Modell för hållbar utveckling i strandnära områden

En modell har utvecklats för att säkerställa hållbar utveckling av strandnära områden där det finns risk för erosion, ras/skred och översvämning med hänsyn till nya klimatförhållanden. Modellen ger möjlighet att sammanställa ett planerings- och beslutsunderlag som bygger på integrerad värdering av samhällsekonomiska analyser, teknik, miljö och med beaktande av gällande lagstiftning. Den kan tillämpas för strandnära områden vid hav, sjöar och vattendrag och tillämpas på nationell, regional och lokal nivå. I rapporten ”Hållbar utveckling av kustområden. Integrerad förvaltning och samspel mellan hav och land” (pdf) redovisas förslag till utvecklad dialog mellan bevarande- och exploateringsintressen i strandnära områden.

Handlingsplan för SGI:s arbete med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred

Statens geotekniska institut (SGI) fick 2005 i uppdrag av regeringen att med anledning av bl.a. att nederbördsmängden kommer att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Regeringsuppdraget redovisades 2006 i "Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat" (pdf)

Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor

SGI har tagit fram en publikation(mars 2016) om hur man identifierar om förorenade markområden är sårbara för naturolyckor såsom jordrörelser (skred, ras, erosion och slamströmmar) och/eller översvämningar. Publikationen innehåller anvisningar om hur man, baserat på kartunderlag via GIS-teknik, gör en översiktlig kontroll av ett större geografiskt område (till exempel en kommun eller ett län) för att identifiera förorenade områden där det även kan finnas sårbarhet för naturolyckor. Publikationen innehåller även en metod för översiktlig bedömning av om föroreningssituationen (spridning och exponering) vid ett enskilt förorenat område kan komma att förändras på grund av jordrörelser och översvämningar, dvs. om sårbarhet för naturolyckor kan påverka det förorenade områdets riskklassning. Metoden tar även hänsyn till ändring av nederbördsmängder till följd av klimatförändring.