På gång från Länsstyrelserna 2018

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av Länsstyrelserna.

Blekinge
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Södermanland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland

Blekinge

  • Uppdatering av regional handlingsplan för klimatanpassning.
  • Analys av torka, i samverkan med Kalmar och Kronoberg.
  • Utbildning i klimat och hälsa.
  • Kampanj om värmebölja, i samverkan med Skåne, Halland och Länsförsäkringar.

​​​​​​​Klimattips (Klimatsamverkan Skåne)​​​​​​​

Gotland

I mars antog Länsstyrelsen Gotland en ny regional handlingsplan och genomför nu planerade åtgärder för 2018, exempelvis:

  • Arbete med granskning och yttranden avseende kommunal fysisk planering, under året görs exempelvis en sammanfattande redogörelse över översiktsplanen.
  • Arbete med att integrera klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
  • Stöd för integrering av klimatanpassning i arbetet när Region Gotland tar fram en handlingsplan för Visby Världsarv.
  • Remiss av regional vattenförsörjningsplan.
  • Samverkan med Trafikverket med syfte att tydliggöra vilka sårbarheter vägnätet har utifrån klimatförändringar samt i vilka processer klimatanpassning ska beaktas.
  • Informationsmaterial om klimatanpassning till fastighetsägare i samverkan med Länsförsäkringar.

Gävleborg

  • Länsstyrelsen i Gävleborg ska avsluta den utbildning som under vintern genomförts för kommunala klimatanpassningssamordnare.
  • Publicera ett klimatanpassningsmaterial för länets gymnasieskolor.
  • Beställa en målgruppsanalys för aktörer som påverkas av förändrade snöförhållanden, tillsammans med 6 andra länsstyrelser i norra och mellersta Sverige.
  • Utveckla en vägledning för prioritering av vattenresurser utifrån osäkra klimatunderlag (beviljat projekt i SMHIs utlysning).
  • Tillsammans med Livsmedelsverket genomföra KASKAD, 16-17 maj.
  • En uppföljningsdag är planerad för Länsstyrelsens överenskommelser inom miljömål, energi och klimat, samt klimatanpassning, den 29 maj. Landshövding, kommunalråd och regionråd skall tillsammans halvtidsavstämma och formulera arbetet framåt.
  • I höst planeras ett antal utbildningar inom geoteknik och geologi.
  • Länsstyrelsen ska delta i forskningsprojektet Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige.

Halland

  • Arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Hallands län fortsätter under året.
  • En uppdaterad version av den regionala klimatanpassningsplanen är också på gång.
  • Länsstyrelsen i Hallands län ingår i ett flertal projekt som behandlar frågan om erosion längs med länets kust och vattendrag.

Jämtland

Under år 2018 kommer Länsstyrelsen Jämtlands län främst rikta insatser inom klimatanpassningsarbetet mot kulturmiljö, människors hälsa, dricksvatten och klimatsmart mat. Arbetet med att stötta och vägleda kommunerna i klimatanpassningsarbetet fortsätter i den arbetsgrupp som startades under 2016. Utöver detta utförs insatser för gymnasieelever i länet för att höja kunskapsnivån om klimatförändringar och klimatanpassning.

Några insatser inom klimatanpassningsarbetet i länet:

  • Klimatanpassning av kulturmiljön: Länsstyrelsen ska kartlägga hur länets kulturmiljöer påverkas av förändrade nederbördsmönster och temperaturer.
  • Länets mest påverkade kulturmiljöer identifieras genom analyser för att sedan kunna föreslå åtgärder för att minska risker och sårbarheter.
  • Under mars månad utförde Länsstyrelsen Jämtlands län tillsammans med ett flertal myndigheter en nationell konferens med fokus på klimatförändringarnas påverkan på kulturlandskapet i norra Sverige. Denna konferens gav en god grund för berörda personer inom länsstyrelsen och kommuner som sedan ska arbeta med kartläggningen och analysen.
  • Människors hälsa: Länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen bjuds in till seminarium med fokus på värmeböljor och klimatets påverkan på människors hälsa. Seminariet avslutas med en table top övning som arrangeras av Länsstyrelsens samordnare för övning.
  • Klimatanpassa dricksvattenförsörjningen: I september anordnas workshopen KASKAD som drivs av Livsmedelsverket.
  • Klimatsmart mat: Länets offentliga- och privata kök och länets lantbrukare bjuds in till en samverkansdag där fokus ligger på att fortsätta att producera klimatsmart mat samt skapa efterfrågan av dessa produkter.
  • Faktaunderlag KARSA: Under april månad publiceras KARSA som är en faktasammanställning över hur länet kan påverkas av klimatförändringarna samt hur detta påverkar risk- och sårbarhetsbilden i olika verksamhetsområden. Underlaget ger exempel på åtgärder för att minska riskerna och sårbarheten, men är främst tänkt att användas för att öka kunskapen hos berörda läsare samt fungera som ett faktaunderlag när beslut inom klimatanpassning ska tas.

Jönköping

  • Länsstyrelsen ska utforma värmekarteringsanalys för länets tätorter (genom insamlande av data, kompetens och kommunikation).
  • Kommunbesök för redovisning av klimatanalyserna och efterföljande diskussion.
  • KASKAD: Anordna uppföljande seminarium när Livsmedelsverkets handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning har lanserats. Därtill också följa upp kommunernas fortsatta arbete med en säkrad dricksvattenförsörjning.
  • Fortsatt utåtriktad verksamhet genom exempelvis klimatanpassningsseminarium under Klimatveckan 2018 (fokus på Lathund för klimatanpassning och temat ”hur kan det vara torka och översvämning samtidigt?”).

Kalmar

  • KASKAD: Till hösten ska det hållas ett seminarium kring Livsmedelsverkets handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning.
  • Uppdatering av regional handlingsplan för klimatanpassning.
  • Analys av torka, i samverkan med Kalmar och Blekinge.
  • Kampanj om översvämningsrisker i samverkan med Länsförsäkringar. Klimatklokatips.se​​​​​​​
  • Uppdatering av den regionala vattenförsörjningsplanen.
  • Arbete med granskning och yttranden avseende kommunal fysisk planering.
  • Informations- och utbildningsstöd till kommuner i Kalmar län.
  • Klimatanpassningsplan för Länets kulturmiljöer.
  • Effekter av ett förändrat klimat och förslag på klimatanpassningsåtgärder i arbetet med den regionala planen för grön infrastruktur.

Kronoberg

  • Går det att få en bättre uppskattning av risken för en torka som påverkar dricksvattenförsörjningen? Ett projekt där SMHI modellerar grundvattnet i framtidens klimat och jämför med historisk torka. Förhoppningen är att få en uppskattning av hur ofta en situation som 2016 och 2017 kan uppkomma i länet och förbättra bilden av riskerna för dricksvattenförsörjningen. Kortfattad rapport väntas vara färdig 31 september.
  • Två dagars dricksvattenworkshop och seminarier för tjänstemän och politiker i samarbete med Livsmedelsverket. Syftet är att förse kommunerna med ny kunskap och nya verktyg för att kunna starta eller fortsätta sin klimatanpassning. Metoden som presenteras kommer att finnas i handboken KASKAD som utvecklas av Livsmedelsverket i brett samarbete med fler myndigheter och representanter från VA-Sverige. Livsmedelsverket arrangerar kursen i flera län under 2017-2019.
  • Länsstyrelsen i Kronobergs län är med i den svenska arbetsgruppen som deltar i det internationella arbetet med standarder för klimatanpassning. Ordförandelänen Uppsala, Västernorrland och Gävleborg betalar medlemskapet till Swedish Standards Institutes och arbetet görs för att på lång sikt standardisera och förenkla klimatanpassningsarbetet. Arbetet är organiserat under miljöledningsparaplyet av ISO 14000 standarder.

Norrbotten

  • Möten med samtliga kommuner för utveckling och samordning av kommunspecifikt stöd.
  • Revidering av regional handlingsplan.
  • Utredning Miljöskydd – hur påverkas förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i Norrbotten av klimatförändringar.
  • Utredning dricksvattentäkter i Norrbottens kommuner.
  • I samverkan med Livsmedelsverket: Utbildning för kommuner avseende dricksvattentäkter.
  • Kulturmiljö – checklista för klimatanpassning av kulturmiljöbyggnader i Norrbotten.
  • Kulturmiljö – utredning avseende kulturmiljöer och effekter av ett förändrat klimat i Norrbotten.
  • Areella näringar och ekosystemtjänster – metodutveckling för hållbart nyttjande.
  • Deltagande i länsstyrelsernas arbetsgrupper för utveckling av kunskapsunderlag om snö, påverkan och hantering i ett förändrat klimat.
  • Samverkan med Sametinget för utveckling av klimatsårbarhetsanalyser för samebyar.
  • Fortlöpande bedömningar av kommunal fysisk planering.

Skåne

  • Uppdatering av handlingsplan: Revidering av den Regionala handlingsplanen för klimatanpassning för Skåne från 2014. Revideringen syftar till att väva in de nya kunskaper inom klimatanpassning som framkommit sedan 2014 samt uppdatera den åtgärdslista som finns inom handlingsplanen. Arbetet kommer att ske i samarbete med Skånes kommuner.
  • Verktyg för sandvolym och erosionskänslighet: Syftar både till att fungera som ett planeringsunderlag för fysisk planering och att vara ett underlag för åtgärder som syftar till att begränsa effekterna av erosion i anslutning till kusten. I projektet som omfattar Skånes sandstränder har länsstyrelsen uppskattat volymen sand som finns tillgänglig mellan strandlinjen och värdefull bebyggelse och infrastruktur. Även områden som kan ha en potential att fungera som reträttområden vid en stigande havsnivå har identifierats. Resultaten presenteras i ett kartverktyg med tillhörande rapport. Genom projektet hoppas länsstyrelsen att kunna visa på betydelsen av sandstränder som naturliga skydd mot erosion och översvämning där dynamiska processer tillåts verka och utgöra robusta strukturer för klimatanpassning mellan hav och bebyggda områden.
  • Manual för övervakning av stränder: Syftet med verktyget är att ta fram en manual för hur sandstränder, vilka riskerar erosion, bör övervakas kontinuerligt av kommuner för att välgrundade beslut om och vilka åtgärder som är lämpliga för olika stränder ska kunna fattas. Nästan hälften av Skånes kommuner är kustkommuner, av dem har två tredjedelar någon del sandstrand som bedöms ha betydande erosion och med en framtida havsnivåhöjning beräknas alla utom ett par av kustkommunerna sannolikt få ökad erosion. Kustnära områden är attraktiva ur exploateringssyn och för att garantera en hållbar stadsutveckling är det viktigt att ha förståelse och kunskap om erosion. Genom Länsstyrelsen Skånes arbete ”Verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet” som finansierades av SMHI under 2017 ökade länsstyrelsen kunskapen om erosionsproblematiken i Skåne och visade också på det skydd sandstränder kan utgöra för bakomliggande bebyggelse. Den skyddande förmåga som stränderna utgör är till stor del beroende av mängden sand som finns inom sandområdet, vilket gör det högst relevant att övervaka mängden sand.
  • Regional kustsamverkan: Med hänsyn till att problemen med stigande havsnivå och kusterosion är svåra att hantera idag för kommuner och enskilda har Länsstyrelsen Skåne tillsammans med SGI och SGU tagit initiativ till att starta upp en regional kustsamverkan. Tanken är att organisationen ska vara gemensam för Skåne och Halland som är två län som är starkt påverkade av stigande hav och erosion. Arbete har påbörjats med att skissa på syfte och mål med Regional kustsamverkan i samverkan med myndighetsnätverket stranderosion. Viktiga frågor för organisationen att arbeta med är kunskap om kustprocesser, behov av mätningar, åtgärder för klimatanpassning, underlag för rådgivning, statligt planeringsunderlag samt arbeta för möjligheter till ekonomiskt stöd för uthålliga åtgärder. En viktig del är att få med kommunerna i de två länen så att de känner stöd från staten och får ökad kunskap om frågorna. Länsstyrelsen planerar därför för ett möte i Malmö med de två landshövdingarna som värdar den 28 maj.
  • Building with nature: Projektet får finansiering från Interreg Nordsjön och har deltagare från Nederländerna, Belgien, Skottland, Tyskland och Danmark. Syftet är att utvärdera och sprida naturanpassade åtgärder som kan användas för att förhindra och begränsa översvämning och erosion. I projektet utvärderar länsstyrelsen vilka effekter som vattenvårdsåtgärder i Råån i form av våtmarker och tvåstegsdiken kan ha för att minska risken för översvämning. I projektet ska länsstyrelsen också titta på vilka effekter som ålgräs kan ha för att dämpa vågrörelser och för att binda sediment så att kusterosionen kan minska eller begränsas.
  • Climate adaptation by managed realignment (CAMEL): Nytt forskningsprojekt som SGI och Linköpings universitet fått medel för. Handlar om hur planerad reträtt ska kunna genomföras. Innefattar bland annat att utveckla strategier för hållbart boende längs kusten och vattendrag, ta fram verktyg för kommunikation och beslutsfattande. En plan för genomförande av planerad reträtt.
  • SEA-RIMS Sustainable and ethical adaptation to rising mean sea levels: Ett forskningsprojekt som KTH fått medel för där en fördjupad analys av etiska aspekter och målkonflikter som kan uppstå till följd av stigande havsnivå. Innefattar också att ta fram etiskt hållbara strategier för att hantera frågan.
  • Ärenden fysisk planering: Bland annat upphävd detaljplan längs kusten söder om Åhus.

Samverkan, ärenden och projekt tillsammans med andra enheter: 
- Skyddsvallar Falsterbonäset (samråd vattenverksamhet).
- Höjning av mark och anläggning av skyddsvallar Hammars Näs Vellinge kommun (landskapsbildskydd – strandskydd – vattenverksamhet).
- Samarbete med kulturmiljöenheten (praktikant som ska titta på kulturmiljövärden som kan påverkas av stigande hav, eventuellt också examensarbete).

Stockholm

  • Klimatanpassningsprojekt för kulturmiljön: Under 2017 påbörjade Länsstyrelsen i Stockholm ett projekt som syftar till att identifiera kulturhistoriskt värdefulla objekt i Stockholms län som riskerar att drabbas av klimatförändringarnas effekter. Genom en framtagen modell ska riskerna värderas för olika kulturhistoriska objekt. Modellen inkluderar även en grov bedömning av olika kulturhistoriska objekts känslighet. Risken för skred, översvämning från hav och vattendrag samt skyfall bedöms för de kulturhistoriska objekten fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen. Målgruppen för resultatet är i första hand kommunerna i Stockholms län.
  • Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering: Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett förslag om rekommendationer på hur risken för översvämning till följd av skyfall kan hanteras i planeringen av ny bebyggelse. Faktabladet med tillhörande rekommendationer är ute på remiss under våren 2018 så att berörda parter kan tycka till om förslaget. Stödet riktar sig till samhällsplanerare i kommun och andra planerande myndigheter.

Södermanland

  • Grön infrastruktur, Södermanland med nulägesbeskrivning och förslag om framtida åtgärder. Länsstyrelserna i Östergötland, Västmanland och Södermanland har i förbindelse med klimatanpassningsuppdraget 2016 tidigare tagit fram en översiktlig rapport om ”Grön infrastruktur för klimatanpassning”.
  • Regional vattenförsörjningsplan har påbörjats (åtgärdsförslag 13 i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning). Projektet kommer att pågå med olika aktiviteter under både år 2018 och 2019 och avslutas med en rapport under 2019.
  • Värmekartläggning av respektive kommuns huvudort i Södermanlands län, i dagens klimat och ett framtida 2 grader varmare klimat. Kartläggningen görs med hjälp av en tredimensionell modell av respektive tätort och ett modellverktyg benämnt SOLWEIG (Solar Long Wave Enviromental Irradiance Geometry model).

Uppsala

  • Arbete med granskning och yttranden avseende kommunal fysisk planering.
  • Informations- och utbildningsstöd till kommuner i Uppsala län.
  • Integrering av klimatanpassning i arbetet med Åtgärdsprogram för miljömålen.
  • Integrering av klimatanpassning i arbetet med framtagande av plan för Grön Infrastruktur.
  • Klimatanpassningsinsats avseende kulturmiljö.
  • Tar fram en förkortad variant av rapporten Framtidsklimat i Uppsala län.
  • Integrerar klimatanpassning i arbetet med länets risk- och sårbarhetsanalys.

Värmland

  • Värmland har gått med i projektet om snö tillsammans med nordlänen. En målgruppsanalys ska upphandlas under 2018.
  • Länsstyrelsen Värmland har tillsammans med tolv kommuner och landstinget skrivit Miljööverenskommelser. Dessa undertecknades vid Värmlands Miljö- och klimatdag 20 mars och gäller till och med 2020. Under detta år fortsätter genomförandefasen för åtgärderna som ingår i överenskommelserna. Totalt var det 164 åtgärder som kommunerna har valt ut inom fem fokusområden: Minskad klimatpåverkan, Hållbar samhällsplanering, Hållbart brukande av skogs- och odlingslandskap, Hållbar vattenförvaltning och Hälsa och livsstil. Processen för att införa Miljööverenskommelserna har varit ett samarbete mellan klimatanpassningssamordnaren och miljömålssamordnaren på Länsstyrelsen Värmland.

Västerbotten

  • Revidering av den regionala handlingsplanen är den största delen under 2018. Arbete påbörjades under 2017. Processen består av två delar, en extern och en intern. I den externa delen bjuder Länsstyrelsen i Västerbotten in aktörer inom olika teman och diskuterar deras klimatanpassningsarbete, hur långt de kommit och vilka behov av åtgärder de ser skulle behöva komma tillstånd i stort. I den interna delen planeras att träffa Länsstyrelsens enheter och diskutera vilka åtgärder de kan vidta inom området inom handlingsplanens tidsperiod. Under revideringsarbetet är fokus på att göra åtgärderna i handlingsplanen mer konkreta och uppföljningsbara.
  • Länsstyrelsen Västerbotten deltar tillsammans med de 6 nordligaste länen i ett gemensamt ”snöprojekt”. Länsstyrelsen har upplevt att det saknas lättillgängligt material om snöns utveckling i ett förändrat klimat. Under första delen av projektet genomförs en målgruppsanalys för att ta redan på vad olika aktörer är i behov av i deras verksamhet. Beräknas vara klar efter sommaren 2018. Därefter är tanken att Länsstyrelsen ska upphandla/ta fram någon form av kunskapsunderlag beroende på vad målgruppsanalysen landar i.
  • Länsstyrelsen Västerbotten har genomfört en tvådagars workshop tillsammans med Livsmedelsverket och KASKAD med tema klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Workshopen hölls i Lycksele den 21-22 februari där ca 50 tjänstepersoner från länets kommuner deltog.
  • Länsstyrelsen jobbar med att få in klimatanpassningsperspektivet i andra handlingsplaner som tas fram i egen regi eller i samarbete med andra regionala aktörer. Handlingsplaner och strategier som är på gång under 2018 och där Länsstyrelsen aktivt deltar är regional livsmedelsstrategi, regional handlingsplan för GI och regional dricksvattenförsörjningsplan.
  • Under 2017 påbörjades en upphandling om att ta fram skyfallskarteringar för ett antal av länets tätorter. Den kommer slutföras under våren 2018 och levereras till kommunerna i maj månad. Totalt karteras 28 tätorter. Länets kommuner och andra aktörer kommer bjudas in till en lanseringsträff den 25 april i Lycksele.
  • Till hösten 2018 planeras en återuppstart av ett regionalt klimatanpassningsnätverk där representanter från länets kommuner och andra regionala aktörer kommer bjudas in att delta.
  • Till hösten planeras även att erbjuda länets kommuner att delta i en studiecirkel om hur en klimatanpassningsprocess i en kommun kan gå till. Den är tänkt att bygga på den lathund som SMHI tog fram under 2017.

Västernorrland

  • Integrera klimatanpassning i den regionala Risk- och sårbarhetsanalysen för länet.
  • Digitalisera arkiv som innehåller historiska kartor och protokoll över markavvatttningsföretag.
  • Identifiera kulturmiljöer i riskområden. GIS-analys samt tillhörande skriftlig sammanställning om var i länet det finns fornminnen, byggnadsminnen och kulturmiljöer som ligger i områden som kan påverkas av ras, skred, erosion och översvämning.
  • Sprida handläggarstöd från Miljösamverkan Sverige: ”Klimatanpassning i tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden”.
  • Länsstyrelsen deltar tillsammans med de 6 nordligaste länen i ett gemensamt ”snöprojekt”. Länsstyrelsen har upplevt att det saknas lättillgängligt material om snöns utveckling i ett förändrat klimat. Under första delen av projektet genomförs en målgruppsanalys för att ta redan på vad olika aktörer är i behov av i deras verksamhet. Beräknas vara klar efter sommaren 2018. Därefter är tanken att Länsstyrelsen ska upphandla/ta fram någon form av kunskapsunderlag beroende på vad målgruppsanalysen landar i.

Västmanland

  • Fortsatt arbete mot försäkringsbolagen.
  • Miljöfarlig verksamhet, både pågående och avslutad. Länsstyrelsen har haft träff för A-och B-anläggningar och fortsätter detta.
  • SMHI-projekt där Länsstyrelsen ska titta på sårbarhet i livsmedelsproduktionen i länet i alla led. Även produktion av insatsvaror i andra länder.
  • LIFE-projekt om a) hur vattenanknutna ekosystemtjänster påverkas av klimatförändringar b) hur påverkas klassningen av förorenade områden av klimatförändringar c) hur kan landskapet användas för flödeshantering.
  • Genomföra KASKAD i länet.
  • Fortsätta Länsstyrelsens klimatcirkel i länet och stödja kommunerna så att alla till slut har en anpassningsplan eller motsvarande.

Västra Götaland

  • Riktlinjer och rekommendationer: Länsstyrelsen arbetar med att ta fram rekommendationer till länets kommuner gällande skyfall och nya planeringsnivåer för kusten utifrån SMHIs nya beräkningar.
  • Kunskaps- och planeringsunderlag: Länsstyrelsen planerar att ta fram delregionala kunskaps- och planeringsunderlag för olika geografiska områden i länet. Tanken är att genom texter och kartor beskriva länets riskbild utifrån hur klimatförändringarna påverkar och kan komma att påverka länet med utgångspunkt i olika geografiska områden med liknande förutsättningar.
  • Klimatanpassning ingår som en aspekt i den regionala vattenförsörjningsplanen och den regionala planen för grön infrastruktur som Länsstyrelsen arbetar med.
  • Information, kommunikation och kompetensutveckling: Länsstyrelsen kommer under 2018 att påbörja arbetet med en framtidsspaning för länet. Syftet är att kommunicera hur klimatets förändring kan komma att påverka människor i vardagen.
  • Länsstyrelsen arbetar med olika typer av informationsmaterial om klimatanpassning, bland annat för vattenråd.
  • Ett antal kompetenshöjande aktiviteter kommer att genomföras under året med fokus på geodata, värmebölja, skyddsvärda träd, dricksvattenförsörjning och klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden.

Örebro

  • Seminarium och möten: I april arrangeras en planverkstad med temat miljökvalitetsnormer för vatten i fysisk planering. Målgrupp: Planhandläggare i Örebro län.
  • I maj hålls seminarium om dagvatten. Målgrupp: Kommunernas VA ansvariga.
  • I oktober arrangeras seminarium om hur klimatanpassning och vattenbrist ska beaktas i kommunernas risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Målgrupp: Beredskapssamordnare i Örebro län.
  • I november planeras ett uppföljningsmöte med kommunerna om klimatanpassningsarbetet i länet. Målgrupp: Kontaktpersoner för klimatanpassning.
  • Planeringsunderlag: Under året kommer Länsstyrelsen att ta fram planeringsunderlag för jordbruksmark och samhällsviktiga verksamheter i form av GIS-skikt med tillhörande kartberättelser.
  • Rapporten Jordbruksmarkens minskning i Örebro län ur ett klimatanpassningsperspektiv – en litteraturstudie kommer att publiceras.
  • Broschyren ”Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader” kommer att distribueras i länet.
  • Länsstyrelsen kommer även att anlita konsulter för att ta fram planeringsunderlag: En klimatanalys för låga flöden och grundvatten i Örebro län i ett framtida klimat, samt Klimatanpassade karaktäristiska flöden med osäkerheter för Rällsälven, vilket även kommer att ligga till grund för framtida beräkningar av karaktäristiska flöden i länet.

Östergötland

  • Implementera regional klimatanpassningsplan för klimatanpassning, internt och externt: Reviderad uppföljning med Länsstyrelsens enheter för integrering av klimatanpassningsperspektivet i den reguljära verksamheten med målet Förvaltningsövergripande klimatanpassningsansats.
  • Utveckla intern samverkan.
  • Utvärdera och revidera handlingsplanen för klimatanpassning.
  • Kommunstöd: Samordna kommunerna.
  • Handlingsplan värmebölja, utarbeta i samverkan.
  • Utveckla RSA.
  • Övrigt: Planeringsunderlag och GIS. Analysera för torka i förändrat klimat.
  • Agenda 2030, utveckla Länsstyrelsens fokusområde.
  • Rekommendationer för lägsta bebyggelse i länet, projektleda.
  • Utvidga kontakt med fler aktörer; Region, näringsliv med flera.
  • Organisera tematiska seminarier och workshops, internt och externt. Till exempel ”Klimatanpassa dricksvattenförsörjningen i kommunerna” med Livsmedelsverket i mars 2018.