På gång från myndigheterna 2016

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.

Beviljade medel för klimatanpassning

Elva myndigheter har tilldelats medel för att arbeta med handlingsplaner eller verktyg för klimatanpassning. 

Myndigheter som tilldelats pengar är: Statens veterinärmedicinska anstalt, Sametinget, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Skogsstyrelsen, Boverket, Länsstyrelsen i Uppsala, Länsstyrelsen i Östergötlands län samt Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Mer går att läsa under respektive myndighet nedan och i en sammanfattande lista på SMHIs hemsida.

Boverket

  • Regeringsuppdrag 4 Planeringsunderlag avseende klimatfrågor: Boverket ska sammanställa och analysera de uppgifter rörande planeringsunderlag som Boverket erhåller från länsstyrelserna i enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev, uppdrag 23 Planeringsunderlag avseende klimatfrågor. Underlaget syftar till att i fysisk planering dels begränsa klimatpåverkan, dels förebygga och på andra sätt hantera de risker som följer av ett förändrat klimat inklusive hur grön infrastruktur kan utnyttjas för detta. Boverkets sammanställning ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 januari 2017.
  • Regeringsuppdrag 7 Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet och risk för olyckor m.m.: Boverket ska i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna samt andra berörda myndigheter utarbeta en vägledning avseende hur kommuner och länsstyrelser i olika skeden av de kommunala planeringsprocesserna ska tillgodose plan- och bygglagens krav på att beakta människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Vid genomförandet av uppdraget ska blanda annat effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 april 2017.
  • Regeringsuppdrag 12 Vägledning om klimatfrågor i översiktsplaneringen: Som ett led i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska Boverket efter samråd med bland annat Naturvårdsverket och Trafikverket ta fram en vägledning för hur översiktsplanen kan bidra till de nationella klimatmålen, regeringens ambition om en transportsnål samhällsstruktur samt visionen om noll nettoutsläpp till 2050. I uppdraget ingår även att Boverket ska informera om vägledningen. Boverket ska redovisa vägledningen och plan för informationsinsatser till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 december 2016.
  • Webbaserad utbildning om klimatanpassning i den fysiska planeringen (inom ramen för regeringsuppdraget PBL Kompetens): Årskiftet 16/17 beräknar Boverket vara klara med en webbaserad utbildning om hur klimatanpassning kan/ska hanteras i planeringsprocessen, allt enligt Plan- och bygglagen.

Egeninitierat uppdrag

  • Utveckla ett verktyg till stöd för samhällets klimatanpassningsarbete 
    Arbetet kommer att ha särskilt fokus på hur grön- och blå infrastruktur (blåa och gröna lösningar) kan användas, i såväl den byggda miljön som vid nyexploatering, i syfte att möta det förändrade klimatet.

Folkhälsomyndigheten

  • Projektet "Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer" genomförs under åren 2015-2017. Ambitionen är att minska dödlighet och sjukdom som orsakas av höga temperaturer, så projektet inleddes med att ta fram en kunskapssammanställning om hälsoeffekter, sårbara grupper och förslag på åtgärder. Våren och sommaren 2016 genomförs ett pilotförsök i Uppsala kommun, för utveckling av en fungerande larmkedja som med start i SMHI:s värmevarning ska nå ut till vårdpersonal inom främst äldreboenden. Till sommaren 2017 ska projektet mynna ut i en nationell vägledning om utformning av handlingsplaner för höga temperaturer. Denna ska bland annat innefatta förslag till larmkedjor och en kommunikationsplan för spridning av de medicinska råd, informationsbroschyrer, filmer och utbildningsmaterial som projektet har tagit fram.
  • Folkhälsomyndigheten ska under år 2016 utarbeta en handlingsplan för klimatanpassning. Syftet är att identifiera prioriterade insatsområden och åtgärder för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot även under de förutsättningar som klimatförändringarna medför. Exempel på insatsområden ovan vara klimatförändringarnas påverkan på vattenkvalitet, luftkvalitet, smittspridning, livsmedelsförsörjning, temperaturrelaterad hälsa och psykisk hälsa.

Jordbruksverket

  • Jordbruksverket har beviljats medel för att upprätta en handlingsplan för jordbruks- och trädgårdssektorn i ett förändrat klimat.
  • Jordbruksverket ska genomföra en kartläggning av vilka åtgärder som behövs för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat med ökade vattenflöden. I ett första steg ska verket ta fram förslag på metodik för kartläggningen vilket ska redovisas till Regeringskansliet senast 30 september 2016. En redovisning av hela uppdraget ska göras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 31 december 2017. ​

  • Jordbruksverket ska i samarbete med SMHI och andra berörda myndigheter samt lantbruksnäringen undersöka potentialen och möjliga risker med att använda uppströms jordbruksmark till kontrollerade översvämningsytor för att skydda nedströms tätbebyggda områden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i mars 2017.

Lantmäteriet

  • Hydrografi i nätverk: Lantmäteriet bedriver i samverkan med SMHI ett projekt för att skapa en nätverksbildad redovisning av landets hydrografi, det vill säga sjöar, vattendrag och dess flöden, i skala 1:10 000. Arbetet utförs avrinningsområdesvis och de första produkterna släpptes under början av året. Målsättningen att databasen ska vara fullständig år 2017. Nätverksbildad hydrografi kommer starkt att bidra till att analys- och planeringsmöjligheterna ökar i många typer av tillämpningar, bland annat inom miljösektorn och i klimatanpassningsarbetet.
  • Öppna Geodata: Lantmäteriet arbetar aktivt för att i större utsträckning göra kartor och geografisk information tillgängliga som öppna data. De data som öppnas blir fritt tillgängliga och fria att använda. Under 2015 släpptes Översiktskartan och en höjdmodell med 50 m upplösning och i början av 2016 släpptes Väg-, Fjäll- och Terrängkartorna samt en positioneringstjänst. Lantmäteriets målsättning är att släppa all kartinformation och geografisk information. När det gäller fastighetsinformation har Lantmäteriet siktet inställt på att släppa adresser fria för användning. För att kunna göra detta krävs dock en ny finansieringsmodell som gör det möjligt att slopa avgifter och begränsande villkor för användning.
  • Nationella höjdmodellen: Kvarstående områden i fjällvärlden kommer förhoppningsvis att kunna skannas under 2016 eller 2017. Skanningen är helt väderberoende och därför har insamlingen tagit längre tid än planerat. Under 2016 kommer ajourhållning av den nationella höjdmodellen att påbörjas.
  • Historiska flygbilder och ortofoton: Lantmäteriet har flygfotograferat Sverige sedan 1930-talet. Nu digitaliseras de högupplösta flygbildsnegativen och blir till skalriktiga ortofoton. Målsättningen är att skapa ett rikstäckande lager av Historiska ortofoton för olika referensår, till exempel 1960. Begreppet referensår avser här ett årtal plus minus cirka 5 år. Historiska flygbilder och ortofoton kan bland annat användas till förändringsanalyser av vårt landskap eller för lokalisering av gamla deponier av miljöfarligt gods runt industrier och andra potentiella och numera osynliga miljörisker.
  • Geodata i 3D: Efterfrågan på geodata i 3D ökar starkt inom alla samhällsektorer. Några av vinsterna med en svensk nationell 3D-modell är bättre underlag för krisberedskap, samhällsplanering och infrastrukturprojekt samt snabbare byggprocesser. Lantmäteriet ska under 2015-2016 i samverkan med andra offentliga geodataproducenter etablera ett ramverk för svensk offentlig geodata i 3D. Visionen är att olika offentliga producenters geodata i 3D ska vara skalbara och kombinerbara, så att användare av geodata enkelt kan göra visualiseringar, analyser och andra uppgifter genom att ställa samman de geodata som behövs. Arbetet med ta fram geodata i 3D är dock mycket resurskrävande och kommer att ske etappvis över lång tid.
  • Svensk Geoprocess: I arbetet med klimatanpassningar är aktuella, lättillgängliga och enhetliga geodata (geografisk information) av central betydelse. Efterfrågade analyser avser vanligen stora geografiska områden – nationellt och regionalt över kommun- och länsgränser. Eftersom gemensamma nationella geodata­specifikationer saknas idag innebär det att de geodata som produceras och tillhandahålls av olika myndigheter inte är enhetliga. Detta försvårar avsevärt såväl sambearbetning och integrering i pro­dukter och tjänster, som analyser över administrativa gränser. I samverkansprojektet Svensk geoprocess mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet är målet att bidra till effektivare myndighetsutövning genom att utar­beta nationella geodataspecifikationer och effektivisera samverkansformerna samt stödja kommuner och statliga myn­digheter i deras arbete med att införa enhetliga referenssystem.

Livsmedelsverket

  • Dricksvatten: Livsmedelsverket driver på för att utveckla dricksvattenforskningen både i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete. Inom Nationellt nätverk för dricksvatten genomförs ett arbete att stärka dricksvattenfrågornas roll och att stödja klimatanpassningsarbetet. 
  • Projektet Handbok för tillämpad klimatanpassning av dricksvatten:  Under 2016-2018 pågår ett nationellt projekt för att erbjuda ett praktiskt stöd till alla dricksvattenproducenter i deras arbete med att klimatanpassa hela dricksvattenkedjan. Syftet är att erhålla en långsiktigt hälsomässigt säker och jämn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången. Klimatanpassning av dricksvatten kräver en samsyn hos alla berörda aktörer. Även andra som är ansvariga för klimatanpassning, bland annat miljökontor, samhällsplanerare och länsstyrelser, ska därför få kännedom om handboken och kunna dra nytta av informationen. Arbetet med att ta fram handboken drivs av Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter, branschorganisation och representanter från dricksvattenproducenterna.

  • Regionalt övnings och kunskapsstöd (RÖK):  Att ge ett övnings- och kunskapsstöd för att bistå och utveckla den regionala och lokala kompetensen för krisberedskap för dricksvattenförsörjningen. Att underlätta den process för ökad regional verksamhet inom dricksvattenområdet som vi nu ser att det sker på regional nivå och där länsstyrelser och andra regionala aktörer efterfrågar övnings- och kunskapsstöd. (Avslutas 2016).

  • Nödvattenövning stor stad (NÖV): Projektet är att få en fungerande nödvattenförsörjning i våra 30 största tätorter. En nödvattenplanering som bygger på hela samhällets, och särskilt samhällsviktig verksamhets, behov av nödvatten. En övning för att få försörjning som fungerar och med tillräckliga mängder dricksvatten, på rätt sätt och i rätt tid. (Avslutas 2016).

  • Matsvinnsprojektet: Varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken. Ett hushåll kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt matsvinn. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med ett stort antal aktörer i SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall. SaMMa är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

  • MSB har i regleringsbrevet för 2016 fått ett nytt uppdrag om skyfall som lyder: Framtagande av en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse.
  • MSB tar fram kartor som visar de områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. MSB påbörjade 2013 arbetet med att uppdatera de översiktliga översvämningskarteringarna med ny höjddata och klimatanpassade flöden. MSB fortsätter att uppdatera återstående översvämningskarteringar.
  • MSB stödjer kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns risk för jordrörelser. Syftet är att identifiera vilka bebyggda områden som inte klassas som stabila. Arbetet med att ta fram de översiktliga stabilitetskarteringarna pågår kontinuerligt. Vilka kommuner som står på tur att karteras avgörs av MSB i samråd med Statens geotekniska institut, SGI.
  • MSB fördelar anslag för förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är till för förebyggande åtgärder som exempelvis utförs för att öka markens stabilitet eller för att skydda mot översvämning. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos MSB.
  • MSB gjorde under 2015 en ny forskningssatsning inom klimatanpassning. Tre nya forskningsprogram startades. Alla pågående forskningsprojekt som MSB finansierar inom området går att läsa om på MSB:s hemsida.

Naturvårdsverket

  • Naturvårdsverket fick 2015 ett regeringsuppdrag att i samråd med Havs-och vattenmyndigheten, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Riksantikvarieämbetet koordinera länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Handlingsplanerna ska vara fastställda år 2017 och samtidigt slutredovisas koordineringsuppdraget. Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige.
  • Naturvårdsverket genomför en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster och ska samarbeta med ett tiotal svenska myndigheter, länsstyrelser och andra regionala aktörer, och vid behov samråda med andra berörda myndigheter, framför allt sådana med ansvar i miljömålssystemet. Arbetet pågår till slutet av 2017 och slutredovisningen ska redovisa genomförda åtgärder och en effektrelaterad uppföljning av åtgärderna.

Riksantikvarieämbetet

  • Riksantikvarieämbetet har i regeringsuppdrag att redogöra för myndighetens klimatanpassningsarbete. Arbetet fokuserar under 2016 på:

    - Vägledning för integrering av kulturarvsaspekten i klimatanpassningsarbetet inom andra berörda samhällsområden.

    - Utveckla förebyggande förvaltning för att begränsa klimatpåverkan och anpassa kulturarv till ett förändrat klimat genom verktyg inom vård- och underhållsplanering. 

    - Vidareutveckla metoder för riskbedömningar av kulturarv som hotas av klimatförändringarnas effekter eller av naturolyckor.
     

Sametinget

  • Sametinget har fått medel av SMHI för att under 2016 arbeta med en handlingsplan för rennäring och samisk kultur i ett förändrat klimat. Syftet är att ta en samlad bild hur förändringar i klimatet påverkar förutsättningarna för rennäringen och samisk kultur, identifiera problem och inventera och analysera möjliga förslag till klimatanpassningsåtgärder.

Sveriges Kommuner och Landsting

  • Under 2016 är klimatanpassning och minskad klimatpåverkan en av SKL:s prioriterade frågor. Förbundet har tillsatt en politisk programberedning som arbetar med klimatfrågan och särskilt med klimatanpassningsperspektivet. Mer om information om arbetet finns på SKL:s hemsida

Statens geotekniska institut

  • Statens geotekniska institut, SGI, genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag där det är samhällsekonomiskt viktigt att ha ett övergripande underlag som visar sannolikheten, konsekvensen och risken för skred i dagens och framtidens klimat. Underlaget täcker både bebyggd och ännu obebyggd miljö. Skredriskkarteringen för Norsälven lanserades i april 2015. Skredriskkarteringarna för Säveån planeras vara klar i början av 2017. Vissa förstudier och undersökningar har påbörjats i Ångermanälven, som blir nästa älv att kartera efter Säveån.
  • Statens geotekniska institut, SGI, har ett fortsatt regeringsuppdrag att samarbeta med flera myndigheter och länsstyrelser för att harmonisera underlag som rör ras, skred och erosion. Under 2015 togs en vägledning och kartvisningstjänst fram som visar och beskriver olika underlag från myndigheterna. Dessa kommer att uppdateras under 2016 med nya underlag.
  • Statens geotekniska institut, SGI, har ett nationellt samordningsansvar för stranderosion i syfte att minska risker i samband med erosion längs kuster, vattendrag och sjöar. SGI genomför ett flertal aktiviteter och uppdrag som kopplar till erosionsfrågor och klimatanpassning bland annat: 

    - Under 2016 kommer SGI att lansera en metod för kartering av sårbarhet för erosion samt presentera sårbarhetskartor för kommuner i Skåne län i dagens och framtidens klimat. Karteringen sker i samarbete med Sveriges geologiska undersökning, SGU. 

    - SGI har fått i uppdrag av regeringen att redovisa myndighetens insatser för att ta fram en handledning till kommuner och regionala myndigheter om naturanpassade erosionsskydd. 

    - Under våren 2016 kommer SGI att publicera en förstudie om naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. 

    - SGI arbetar med att utveckla och testa naturanpassade erosionsskydd i flera projekt ibland annat Umeälven och Stockholms skärgård. 

    - SGI kommer under 2016 att lansera Kunskapsprogrammet för strandnära områden, som skall leda till ökad kunskap, upplysning och forskning till stöd för integrerad kustplanering och förvaltning.
     
  • Statens geotekniska institut, SGI, kommer att samverka med Boverket i deras uppdrag ”att utarbeta en vägledning avseende hur kommuner och länsstyrelser i olika skeden av de kommunala planeringsprocesserna ska tillgodose plan- och bygglagens krav på att beakta människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion”.
  • Inom ramen för TiB (Tjänsteman i beredskap) tillhandahåller SGI sedan februari 2016 tre moderna webbaserade applikationer - RTJ FÄLT, GEOSTAB, VAKASTAB. Med hjälp av dessa kan räddningstjänsten och sakkunniga myndigheter (till exempel SGI, SGU, Livsmedelsverket) i samverkan bättre utnyttja befintliga geodata för att lösa problem och utföra åtgärder vid överhängande fara för ras, skred, slamströmmar och kemspill i känslig mark. Räddningstjänsttillämpningar för georelaterade naturolyckor
  • SGI deltar även i flera olika forsknings- och EU projekt som berör samhällsfrågor som hållbart markbyggande, klimatanpassning och naturolyckor. Ett av projekten handlar om hållbarhet i kommunal planering (Land Plan). Här kommer SGI tillsammans med forskare på Chalmers tekniska högskola, Nyköpings, Kristianstads och Jönköpings kommuner, utveckla metoder som underlättar hållbarhetsbedömningen av olika planalternativ i den fysiska kommunala planeringen. Metoderna ska hantera kombinerade problem när det gäller markanvändning som geotekniska förhållanden, förorenade markområden och anpassning till ett förändrat klimat.

Sveriges geologiska undersökning

  • Handlingsplan för klimatanpassning (geologisk information för samhällsplanering, livsmedelsproduktion samt människors hälsa i ett förändrat klimat), färdig februari 2017.
  • Gotland – våtmarker och grundvattenbildning, en möjlighet till ökad kapacitet vid grundvattentäkter. Som en följd av de återkommande problemen med vattenbrist på Gotland har Region Gotland under 2016 gett SGU i uppdrag att utreda de geologiska och hydrologiska förutsättningarna att anlägga våtmarker i angränsning till kommunens vattentäkter. Syftet är att på sikt kunna förstärka regionens dricksvattenkapacitet genom att öka marklagrens lagringskapacitet av grundvatten i anslutning till befintliga vattentäkter. Rapport färdig december 2016.
  • Beskrivning över geologin i Ångermanälvens dalgång, publiceras som en rapport till sommaren 2016.
  • SGU kommer att redovisa arbetet med projektet Skånestrand genom en kartvisare och rapport som beskriver bland annat erosionsförhållanden längs Skånes kuster, våren 2016.
  • Några exempel på SGUs arbete med att uppdatera jordartsinformation är:

    - Kartläggning av skredkänsliga områden längs Örkilsälven, Arnåsälven och Gerumsbäcken i Tanum och Munkedals kommuner. Ny uppdaterad jorddatabas färdig i november 2016.

    - Ny uppdaterad jordartsinformation för Stockholm SV innebär att samtliga fyra Stockholmskartor finns uppdaterade, färdigt i november 2016. 

    - Områden med risk för sura sulfatjordar uppdateras bland annat inom Luleå NV och Härstängsåns avrinningsområden, färdigt i november 2016. 

    - Den nya informationen finns tillgänglig i SGUs kartvisare, samt via beställning hos kundtjänst. 

Skogsstyrelsen

SMHI

  • SMHI ska redovisa ett förslag på hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. SMHI ska också lämna underlag för redovisning av det nationella arbetet med klimatanpassning inför europeiska kommissionens uppföljning 2017.
  • SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, med uppgift att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, framtagande av beslutsunderlag, information och publikationer samt deltagande i utåtriktade aktiviteter, internationella möten och omvärldsbevakning.
  • SMHI betalar ut medel till andra myndigheter för utveckling av verktyg och handlingsplaner för anpassning av myndigheternas arbete till ett förändrat klimat. 
  • SMHI ska redogöra för: Hur myndigheten har bidragit till att öka kunskapen om klimatförändringarna gentemot relevanta nationella målgrupper. Hur kommunikationsinsatser om klimatförändringarna genomförts, samt analysera vilket genomslag insatserna har fått. Återrapporteras i ÅR 2016.
  • SMHI tar fram underlag som syftar till att öka tillgången till klimatinformation och beslutsunderlag om klimatanpassning. Här ingår exempelvis riktlinjer för beräkning av dimensionerande havsnivåer för olika delar av Sverige för dagens och framtidens klimatförhållanden samt genomförande av en studie om metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd (skyfall).

Statens veterinärmedicinska anstalt

  • SVA har beviljats medel för att upprätta en handlingsplan för animalieproduktion i ett förändrat klimat.