På gång från myndigheterna 2015

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.

Nedan listas underlag eller aktiviteter för klimatanpassning som svenska myndigheter planerar att göra tillgängliga. Även andra aktiviteter finns presenterade i kalendariet här på portalen.

Myndighetsgemensamma aktiviteter

Ta fram riktlinjer och en genomförandeplan avseende regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Naturvårdsverket ska tillsammans med HaV, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket och Skogsstyrelsen ta fram riktlinjer och en genomförandeplan för länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur i land och vatten.

Myndigheterna ska även ge råd och stöd i utvecklingen av de regionala handlingsplanerna. Redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 oktober 2015. Delrapport 1 senast den 1 december 2014.

Klimatanpassning Sverige 2015

Årlig konferens som vänder sig till samhällsaktörer verksamma inom klimatanpassning. Mötet arrangeras den 23 september 2015 i Stockholm med tema Vem betalar, vem genomför och hur ska vi förklara varför?

Boverket

  • Miljö- och klimatanpassade byggregler: Syftet är bland annat att utreda om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv och med hänsyn till miljö- och klimataspekter samt att utreda förutsättningarna för att ändra eller komplettera reglerna för att bidra till ökad miljö- och klimathänsyn i byggnader ur ett livscykelperspektiv.

Folkhälsomyndigheten

  • Startar projekt med medel från MSB om Nationella riktlinjer vid värmeböljor. Syftar till att stärka förmågan att hantera negativa effekter av värmeböljor. Workshop 2 juni. Målgrupp: Enskilda och kommuner och landsting.

Jordbruksverket

  • Under hösten 2015 kommer Jordbruksverket att publicera ett antal rapporter som beskriver konsekvenser av väderrelaterade störningar, framför allt översvämningar, för växthus, landbaserade fiskodlingar, växtodling samt djurhållning.

Lantmäteriet

  • Hydrografi i nätverk: Lantmäteriet bedriver i samverkan med SMHI ett projekt för att skapa en nätverksbildad redovisning av landets hydrografi, dvs. sjöar, vattendrag och dess flöden, i skala 1:10 000.  Arbetet utförs avrinningsområdesvis och planen är att de första produkterna ska kunna levereras under 2015. Målsättningen att databasen ska vara fullständig år 2017. Nätverksbildad hydrografi kommer starkt att bidra till att analys- och planeringsmöjligheterna ökar i många typer av tillämpningar, bl.a. inom miljösektorn och i klimatanpassningsarbetet.
  • Öppna Geodata. Lantmäteriet arbetar aktivt för att i större utsträckning göra kartor och geografisk information tillgängliga som öppna data. De data som öppnas blir fritt tillgängliga och fria att använda. Under 2015 släpps de småskaliga kartorna och en positioneringstjänst. Lantmäteriets målsättning är att släppa all kartinformation och geografisk information. När det gäller fastighetsinformation har Lantmäteriet siktet inställt på att släppa adresser fria för användning. För att kunna göra detta krävs dock en ny finansieringsmodell som gör det möjligt att slopa avgifter och begränsande villkor för användning.
  • Nationella höjdmodellen. En ny visualiseringstjänst har släppts för att se terrängens former (Höjdmodell Visning). I början av juni blir två ytterligare tjänster tillgängliga: Höjd Direkt och Höjdmodell Nedladdning. Höjd Direkt är en geodatatjänst för direktåtkomst för frågor och svar om höjd för en enskild punkt eller för flera brytpunkter som ingår i en geometri. Höjdmodell Nedladdning är en geodatatjänst för nedladdning av höjddata via ett maskingränssnitt. 
  • Historiska flygbilder och ortofoton. Lantmäteriet har flygfotograferat Sverige sedan 1930-talet. Nu digitaliseras de högupplösta flygbildsnegativen och blir till skalriktiga ortofoton. Målsättningen är att skapa ett rikstäckande lager av Historiska ortofoton för olika referensår, till exempel 1960. Begreppet referensår avser här ett årtal plus minus cirka 5 år. Historiska flygbilder och ortofoton kan bl.a. användas till förändringsanalyser av vårt landskap eller för lokalisering av gamla deponier av miljöfarligt gods runt industrier och andra potentiella och numera osynliga miljörisker.
  • Geodata i 3D. Efterfrågan på geodata i 3D ökar starkt inom alla samhällsektorer. Lantmäteriet utreder vilka geodata som bör finnas på nationell nivå och hur man kan möta den efterfrågan som finns. Arbetet med ta fram geodata i 3D är dock mycket resurskrävande och kommer att ske etappvis över lång tid.
  • Svensk Geoprocess. I arbetet med klimatanpassningar är aktuella, lättillgängliga och enhetliga geodata (geografisk information) av central betydelse. Efterfrågade analyser avser vanligen stora geografiska områden – nationellt och regionalt över kommun- och länsgränser. Eftersom gemensamma nationella geodata­specifikationer saknas idag innebär det att de geodata som produceras och tillhandahålls av olika myndigheter inte är enhetliga. Detta försvårar avsevärt såväl sambearbetning och integrering i pro­dukter och tjänster, som analyser över administrativa gränser.
  • I samverkansprojektet Svensk geoprocess mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet är målet att bidra till effektivare myndighetsutövning genom att utar­beta nationella geodataspecifikationer och effektivisera samverkansformerna samt stödja kommuner och statliga myn­digheter i deras arbete med att införa enhetliga referenssystem. Uppdraget som helhet ska vara slutfört till senast juni 2016.

Livsmedelsverket

  • Dricksvatten: Livsmedelsverket deltar som en central aktör i dricksvattenutredningen i expert- och arbetsgrupper. Livsmedelsverket driver också på för att utveckla dricksvattensforskningen både i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete.
  • Regionalt övnings och kunskapsstöd (RÖK).  Att ge ett övnings- och kunskapsstöd för att bistå och utveckla den regionala och lokala kompetensen för krisberedskap för dricksvattenförsörjningen. Att underlätta den process för ökad regional verksamhet inom dricksvattenområdet som vi nu ser att det sker på regional nivå och där länsstyrelser och andra regionala aktörer efterfrågar övnings- och kunskapsstöd. (Avslutas 2016).
  • Nödvattenövning stor stad (NÖV). Projektet är att få en fungerande nödvattenförsörjning i våra 30 största tätorter. En nödvattenplanering som bygger på hela samhällets, och särskilt samhällsviktig verksamhets, behov av nödvatten. En övning för att få försörjning som fungerar och med tillräckliga mängder dricksvatten, på rätt sätt och i rätt tid. (Avslutas 2016).
  • Reservkraftsprojektet (RKK). Syftet med projektet är att ta fram ett koncept till utbildning för planering, drift och underhåll, hantering under kriser etc. av reservkraft. Konceptet ska passa många samhällsviktiga aktörer, branscher, sektorer, och vara så utformat att beroendekedjornas olika aktörer har möjlighet att få samma kunskap och kompetens inom området. I konceptet kommer ingå verktyg, mallar och checklistor, delvis grundat på det som finns idag, men även nytt kommer att utarbetas där så behövs. (Avslutas 2015).
  • Matsvinnsprojektet. Varje år slängs cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken. Ett hushåll kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt matsvinn.

Naturvårdsverket

  • Naturvårdsverket ska ta fram en strategi för hur det nationella arbetet med biologisk mångfald kan utvecklas i syfte att på ett strategiskt sätt ta om hand effekter på biologisk mångfald till följd av ett förändrat klimat. Arbetet ska utvecklas så att bevarandemål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster kan nås samtidigt som samhällets och ekosystemens sårbarhet för klimatförändringar kan reduceras. Uppdraget ska utföras i samråd med länsstyrelserna och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 december 2015.

MSB

  • Fem forskningsprojekt inom naturolycksområdet som startade 2012 kommer att slutredovisas under 2015. Naturolyckor
  • MSB avser att under fem års tid finansiera ytterligare en forskningssatsning för kunskapsutveckling kring effekterna på samhället av ett förändrat klimat. Utlysningen omfattar ca 20 miljoner kronor. Beräknat startdatum är den första september 2015.
  • MSB arbetar med att ta fram en rapport om värmeböljors påverkan på samhället. Rapporten kommer att innehålla faktablad och rekommendationer. Syftet är att sammanställa kunskap om vad som kan hända/har hänt i samhället under värmeböljor, vad man kan göra för att minska de negativa konsekvenserna samt att göra denna kunskap lättillgänglig för verksamhetsutövare på kommunal nivå.
    - Rapport Värmens påverkan på samhället med bilagor (finns längst ner på sidan).
  • MSB genomför en kartläggning för att identifiera behov av riktlinjer och stöd i arbetet med att hantera extrem nederbörd. Studien fokuserar på att täcka in behov i det förebyggande, förberedande och skadeavhjälpande arbetet vid såväl nyexploatering och förtätning samt för befintliga miljöer.
    Intensiv korttidsnederbörd: riktlinjer för översvämning av urbana områden – förstudie.
  • MSB har låtit tre länsstyrelser, Halland, Värmland och Västra Götaland, utreda konsekvenserna av den kraftiga nederbörd som drabbade länen under augusti 2014. Rapporteringarna utgör underlag i arbetet med förordningen om översvämningsrisker.
    - Rapporterna finns tillgängliga i MSB:s naturolycksdatabas.
  • MSB har fått regeringsuppdraget att skapa förutsättningar för en stärkt krisberedskap, utifrån erfarenheterna från hanteringen av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Särskild hänsyn ska tas till de krav som ett förändrat klimat ställer på utformningen av samhällets krisberedskap. Uppdraget skall redovisas senast den 29 januari 2016.

Riksantikvarieämbetet

  • Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handlingsplan 2015-2017 för klimatanpassning och energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En av planens aktiviteter är ett årligt Forum för klimat och kulturarv. Det första genomförs 2015, 21-22 oktober i Uppsala.

SGI

  • SGI genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag där det är samhällsekonomiskt viktigt att ha ett övergripande underlag som visar sannolikheten, konsekvensen och risken för skred i dagens och framtidens klimat. Underlaget täcker både bebyggd och ännu obebyggd miljö. Skredriskkarteringen för Norsälven lanserades i april 2015 och innan sommaren kommer den engelska versionen av den sammanfattande rapporten. Skredriskkartan för Säveån planeras vara klar 2016 och därefter följer skredriskkartor för Ångermanälven och Norrströms utlopp.
  • SGI kommer lansera en metod för kartering av sårbarhet för erosion under hösten 2015 samt presentera sårbarhetskartor för kommuner i Skånes län i dagens och framtidens klimat. Karteringen sker i samarbete med SGU och Skåne Strand karteringen.
  • SGI genomför ytterligare ett regeringsuppdrag i samarbete med flera myndigheter och länsstyrelser som syftar till att harmonisera befintligt underlag som rör ras, skred och erosion samt ta fram en vägledning för användarna av underlagen. Uppdraget kommer slutrapporteras december 2015.
  • SGI kommer under 2015 också att ta fram en vägledning specifikt för tolkningen av skredriskkartan från Göta älvutredningen. Vägledningen ska tydliggöra planerings- och utbyggnadsmöjligheter samt vilka begränsningar som råder inom de olika riskklassade områdena längs Göta älv. Den kommer också att tydliggöra hur man ska hantera områden som utretts i detalj och/eller har åtgärdats med avseende på skredrisken efter Göta älvutredningen avslutades. Vägledningen kommer primärt att rikta sig till kommuner och länsstyrelser och underlätta deras arbete med planprocessen enligt Plan- och bygglagen. Vägledningen planeras publiceras i december 2015.
  • SGI kommer att ta fram preliminära riktvärden för PFAS i mark- och grundvatten. De preliminära riktvärdena ska vara ett underlag för utarbetande av generella riktvärden. Riktvärdena behövs för bl.a. bedömning av miljö- och hälsorisker, prioriteringar och bedömning av åtgärdsbehovet av PFAS-förorenade områden. Uppdraget ska redovisas till Miljö- och Energidepartementet senast 30 oktober 2015.
  • SGI tar fram en vägledning för bedömning av sårbarheten för naturolyckor vid förorenade områden. Den kommer beskriva hur man identifiera förorenade områden där det även kan finnas sårbarhet för naturolyckor med GIS-teknik och  hur man bedömer om föroreningssituationen (spridning och exponering) vid ett enskilt förorenat område kan komma att förändras på grund av jordrörelser och översvämningar. Metodiken tar även hänsyn till ändring av nederbördsmängder till följd av klimatförändring. Vägledningen publiceras under 2015 och kommer följas av en vägledning för mer detaljerad riskbedömning med avseende på förorenad mark och sårbarhet för naturolyckor.
  • SGI kommer under 2015 att lansera en visningstjänst som stöd till Räddningstjänsten och annan insatspersonal inför eller efter en naturolycka. Med hjälp av tre moderna webbaserade applikationer - RTJ FÄLT, GEOSTAB, VAKASTAB - kan räddningstjänsten och sakkunniga myndigheter i samverkan bättre utnyttja befintliga geodata för att lösa problem och utföra åtgärder vid överhängande fara för ras, skred, slamströmmar och kemspill i känslig mark. Utvecklingen av visningstjänsten sker inom ramen för ett MSB2:4 samarbetsprojekt med Lantmäteriet som projektledare. Systemet hänger ihop med, och lanseras i samband med, SGI:s nya roll som TIB-myndighet från och med november 2015.

SGU

  • SGU kommer att redovisa arbetet med projektet Skånestrand genom en kartvisare och rapport som beskriver bland annat erosionsförhållanden längs Skånes kuster, september 2015.
  • Arbete med att ta fram en översiktlig nationell karta som visar markens förutsättning för jordskred, tidig höst 2015.
  • Rapport om SGUs inledande arbete med miljöövervakning av grundvatten i brandområdet Västmanland, hösten 2015.
  • Kartläggning av skredkänsliga områden längs Lärjeån, Göteborgs och Lerums kommuner. Ny uppdaterad jorddatabas färdig i augusti 2015.
  • Kartläggning av skredkänsliga områden längs Anråseån, Stenungsunds kommun. Ny uppdaterad jorddatabas färdig i augusti 2015.
  • Kartläggning av skredkänsliga områden längs Viskan, Varbergs och Marks kommuner. Ny uppdaterad jorddatabas färdig i november 2015.

Skogsstyrelsen

  • Skogliga konsekvensanalyser (SKA15) blir klara till hösten. Dessa tar upp långsiktiga konsekvenser av att sköta och bruka skogen på olika sätt och ger prognoser för hur tillståndet i skogen utvecklas i olika scenarier. Resultaten presenteras i form av olika scenarier där ett basscenario vägs mot miljöhänsyn och andra intressen.  Ett basscenario med tillväxt räknas enligt RCP 4,5 i basscenariot, men ett scenario där ingen klimatförändring och ett  RCP 8,5 är också med. SKA ger underlag för diskussion om klimatanpassningsbehov i konkreta termer – till exempel vad gäller framtida trädslagsfördelning.
  • I kommande är också en uppdaterad kunskapssammanställning om hur skogen påverkas av förändrat klimat och hur vi anpassar och till det.

SMHI

  • Framtagande av länsvisa klimatanalyser baserade på FN:s klimatpanels (IPCC) nya klimatscenarier. Regeringsuppdrag, planerad sluttid: november 2015.
  • Utarbeta metod för att beräkna extrema havsnivåer i dagens och framtida klimat. Regeringsuppdrag, planerad sluttid: delleverans december 2015.
  • Studie om extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige. Arbetet omfattar information om både historiskt och framtida klimat. Regeringsuppdrag, planerad sluttid december 2015.

  • Grundkurs om klimat och klimatanpassning. Utbildningen vänder sig till de som ska arbeta med klimatanpassning. Två kursomgångar 2015: 5-6 maj samt 13-14 oktober.
  • Underlätta för åtkomst till verktyg och underlag för klimatanpassning. Ny version av Klimatanpassningsportalens flik Åtgärder. Planerad första release september 2015.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

  • Spridning av insektsburna sjukdomar förväntas öka i framtiden. Projekt pågår för att fastställa myndigheters ansvarsområden samt strategier för övervakning och bekämpning av såväl invasiva myggarter som myggburna sjukdomar. För att möta framtida behov av ökad vektordiagnostik utvecklar SVA molekylära metoder för att kunna hantera stora provmängder. En rapport från en utförd övning om ansvarsfördelning vid övervakning och bekämpning av vektorer, som beskriver kunskaps- och beredskapsläget kommer att publiceras på myndighetens hemsida under slutet av 2015.
  • Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur. Förändringar i klimatet förväntas i framtiden bidra till en ökad risk för spridning av zoonotiska smittor via vatten till människor och djur. Det är viktigt att redan idag vidta åtgärder som inte bara minskar risken utan även förbättrar förmågan att hantera risken. Projektet pågår för att bidra till en kunskapshöjande effekt samt en förbättrad kommunikation mellan centrala, regionala och lokala myndigheter för en effektivisering av rådgivning i samband med riskhantering. Riskprofiler och en sammanställning av förekomst data för relevanta patogener kommer att göras tillgänglig under 2016. Projektet kommer även att sammanställa en rapport med fokus på genomförande av mikrobiologisk riskanalys vid inrättande av vattenskyddsområden.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

  • Under våren 2015 har SKL tagit fram en skrift om klimatrisker och krisberedskap. Skriften kan laddas hem eller beställas via SKL:s webbutik.
  • SKL arbetar med att ta fram en ny skrift för att stötta kommuner i arbetet med klimatanpassningsåtgärder. Skriften beräknas lanseras under hösten 2015.  
  • SKL kommer att arrangera en fördjupande klimatanpassningskonferens den 18 november i Stockholm.