På gång från myndigheterna 2017

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.

Nedan listas underlag eller aktiviteter för klimatanpassning som svenska myndigheter planerar att göra tillgängliga. Även andra aktiviteter finns presenterade i kalendariet här på portalen.

Folkhälsomyndigheten

  • Folkhälsomyndigheten har utarbetat en handlingsplan för myndighetens klimatanpassning år 2017-2020. Handlingsplanen ska ses som ett ramverk som ska vägleda myndigheten i det fortsatta arbetet med att hantera klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan och utveckla verksamheten till att även inkludera klimatanpassning. Målsättningen för arbetet med handlingsplanen är att klimatanpassning år 2020 är en naturlig del i Folkhälsomyndighetens verksamhet. Målsättningen ska uppnås genom att integrera klimatanpassning i befintliga rutiner, sammanställa kunskap och omvärldsbevaka, övervaka och följa upp klimatförändringarnas påverkan på hälsa samt lämna underlag för förebyggande åtgärder. Insatsområden för åren 2017-2020 har också identifierats.
  • Folkhälsomyndigheten arbetar under åren 2015-2017 med projektet ”Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor”. Projektet har publicerat en kunskapssammanställning om hälsoeffekter och kommer före sommaren 2017 att publicera en nationell vägledning till kommuner, landsting och hos privata vårdgivare om utformning av handlingsplaner för höga temperaturer. Som stödmaterial till vägledningen publiceras också målgruppsanpassade skrifter och filmer samt en webbutbildning till vårdpersonal. I maj 2017 finns materialet att hämta på Folkhälsomyndighetens hemsida.
  • Folkhälsomyndigheten kommer under åren 2017-2019 genomföra projektet ”Förebygga hälsoskadliga temperaturer i befintlig bebyggelse”. Projektet ska sammanställa befintlig kunskap och åtgärdsförslag rörande värmeutveckling i tätorter, s.k. värmeöar, samt vilka verktyg som hittills utvecklats för att identifiera potentiella eller faktiska riskområden i en tätort. Projektet ska utmynna i en vägledning för att identifiera, förebygga och hantera hälsoskadlig värmeutveckling i och omkring befintlig bebyggelse. Projektet avser också att vidareutveckla och tillgängliggöra en karteringsmetod för värmeöar som Region Skåne har gjort en pilotstudie kring.
  • Folkhälsomyndigheten kommer under åren 2017-2019 genomföra projektet ”Realtidsdata som kvalitetsförbättring av värmevarningssystem och uppföljning av beredskap för klimatförändringar ”. Syftet är att hitta en modell för hur realtidsdata om sjuktal och dödlighet vid höga temperaturer kan öka förmågan att bedöma nivå och varaktighet för värmevarning i Sverige. Med utgångspunkt i identifierade datakällor ska projektet därefter utreda hur tjänsten Hälsoläge kan utvecklas för bevakning och bedömning av hälsoeffekter vid höga temperaturer, samt om datakällorna även kan användas som underlag till statistik och indikatorer för värmeböljors hälsoeffekter och effektindikatorer för uppföljning av beredskapsarbete och klimatanpassning.
  • Folkhälsomyndigheten fick år 2017 regeringsuppdraget ”Klimatets påverkan på befolkningens hälsa”. Myndigheten ska, inom ramen för uppgiften att följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta, utveckla de övervakningssystem som myndigheten ansvarar för, eller använder sig av i sina analyser, så att de kan indikera klimatets påverkan på befolkningens hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018.

Havs- och vattenmyndigheten

  • HaV har beviljats medel för att upprätta en handlingsplan för att främja klimatanpassning inom myndighetens ansvarsområden, arbetsprocesser och samarbeten.
  • HaV ska senast den 30 september 2017 redovisa hur frågor om klimatförändringar och minskad klimatpåverkan integreras i myndighetens samordnande roll för vattenmyndigheternas genomförande av förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Jordbruksverket

  • Regeringsuppdrag om översvämningsytor: Jordbruksverket ska undersöka potentialen och möjliga risker med att använda uppströms jordbruksmark till kontrollerade översvämningsytor för att skydda nedströms tätbebyggda områden. Uppdraget ska rapporteras senast den 15 mars 2017.
  • Pågående regeringsuppdrag om markavvattning i ett förändrat klimat: Jordbruksverket ska genomföra en kartläggning av vilka åtgärder som behövs för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat med ökade vattenflöden. Avvattningen av jordbruksmark kan ha nära samband med avvattning av skogsmark men också ha en inverkan på andra viktiga samhällsfunktioner och natur- och kulturmiljön. Rapporteras senast 31 december 2017.
  • Nytt regeringsuppdrag om vattenförsörjning​: Vi ska bedöma jordbrukssektorns behov av vattenförsörjning med hänsyn tagen till livsmedelsmarknadens och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling liksom till klimatförändringar samt redovisa underlag för detta. Underlaget ska kunna användas bl.a. i arbetet med regionala vattenförsörjningsplaner för långsiktiga bedömningar och prognoser i relation till andra konkurrerande samhällsbehov. Uppdraget ska redovisas den 1 april 2018.
    • ​​​Regeringen har inom ramen för livsmedelsstrategin gett Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget löper på tre år.
  • Jordbruksverket har tilldelats medel av SMHI för att ta fram en metod för att med hjälp av indikatorer följa klimatförändringarnas effekter och hur arbetet med anpassning inom jordbrukssektorn fortskrider.
  • Jordbruksverket har tilldelats medel av SMHI för utveckling av verktyg för dimensionerande nederbörd och flöden vid avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat. Det finns ett behov av att ta fram en anvisning för dimensionerande nederbörd och dimensionerande flöden vid dimensionering av diken och andra anläggningar för markavvattning inom jordbruket.

Lantmäteriet

  • Hydrografi i nätverk: Lantmäteriet bedriver i samverkan med SMHI ett projekt för att skapa en nätverksbildad redovisning av landets hydrografi, det vill säga sjöar, vattendrag och dess flöden, i skala 1:10 000. Arbetet utförs avrinningsområdesvis och de första produkterna släpptes under 2016. Målsättningen att databasen ska vara fullständig år 2017. Nätverksbildad hydrografi kommer starkt att bidra till att analys- och planeringsmöjligheterna ökar i många typer av tillämpningar, bland annat inom miljösektorn och i klimatanpassningsarbetet.
  • Öppna Geodata: Lantmäteriet arbetar aktivt för att i större utsträckning göra kartor och geografisk information tillgängliga som öppna data. De data som öppnas blir fritt tillgängliga och fria att använda. Under 2015 släpptes Översiktskartan och en höjdmodell med 50 m upplösning och i början av 2016 släpptes Väg-, Fjäll- och Terrängkartorna samt en positioneringstjänst. Under hösten 2017 släpps en Sverigetäckning av historiska ortofoton med referensår 1960 som öppna data. Vi vill dock öppna upp en betydligt större mängd geodata. För att kunna göra detta krävs dock en ny finansieringsmodell som gör det möjligt att slopa avgifter och begränsande villkor för användning.
  • Nationella höjdmodellen: Kvarstående områden i fjällvärlden (ca 3 % av Sveriges yta) kommer förhoppningsvis att kunna skannas under 2017. Skanningen är helt väderberoende och därför har insamlingen tagit längre tid än planerat. Under 2016 påbörjades ajourhållning av den nationella höjdmodellen med hjälp av höjdsatta punkter från bildmatchade flygbilder. Under 2017 påbörjas arbete för att kunna tillhandahålla den uppdaterade höjdmodellen.
  • Historiska flygbilder och ortofoton: Lantmäteriet har flygfotograferat Sverige sedan 1930-talet. Nu digitaliseras de högupplösta flygbildsnegativen och blir till skalriktiga ortofoton. Målsättningen är att skapa ett rikstäckande lager av Historiska ortofoton för olika referensår. Begreppet referensår avser här ett årtal plus minus cirka 5 år. Nu är det nationella lagret för referensår 1960 klart och kommer att släppas som öppna data under hösten 2017. Historiska flygbilder och ortofoton kan bland annat användas till förändringsanalyser av vårt landskap eller för lokalisering av gamla deponier av miljöfarligt gods runt industrier och andra potentiella och numera osynliga miljörisker.
  • Geodata i 3D: Efterfrågan på geodata i 3D ökar starkt inom alla samhälls-sektorer. Några av vinsterna med en svensk nationell 3D-modell är bättre underlag för krisberedskap, samhällsplanering och infrastrukturprojekt samt snabbare byggprocesser. Lantmäteriet har under 2015-2016 i samverkan med andra offentliga geodataproducenter etablerat ett ramverk för svensk offentlig geodata i 3D. Visionen är att olika offentliga producenters geodata i 3D ska vara skalbara och kombinerbara, så att användare av geodata enkelt kan göra visualiseringar, analyser och andra uppgifter genom att ställa samman de geodata som behövs. Arbetet med ta fram geodata i 3D är dock mycket resurskrävande och kommer att ske etappvis över lång tid.
  • Svensk Geoprocess: I arbetet med klimatanpassningar är aktuella, lättillgängliga och enhetliga geodata (geografisk information) av central betydelse. Efterfrågade analyser avser vanligen stora geografiska områden – nationellt och regionalt över kommun- och länsgränser. Eftersom gemensamma nationella geodata­specifikationer inte tidigare har funnits innebär det att de geodata som produceras och tillhandahålls av olika myndigheter inte är enhetliga. Detta försvårar avsevärt såväl sambearbetning och integrering i pro­dukter och tjänster, som analyser över administrativa gränser. Svensk Geoprocess är ett arbete som bedrivs i samverkan mellan Lantmäteriet, SKL och Sveriges kommuner. Arbetet har bl.a. resulterat i nio geodataspecifikationer som kommer att ge effektivare arbetsprocesser mellan främst kommunerna och Lantmäteriet. I samverkansarbetet ingår att ge stöd och påskynda införandet av SWEREF 99 och RH 2000 i de kommuner som ännu inte har infört de nationella referenssystemen. När resultatet från samarbetet implementeras förväntas det bidra till enklare och effektivare myndighetsservice för bland annat; planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande.

Livsmedelsverket

  • Livsmedelsverket har 2017 beviljats medel för en handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen avses att tydliggöra hur Livsmedelsverket kan arbeta så den stödjer livsmedels- och dricksvattensektorns anpassning till ett förändrat klimat. Handlingsplanen planeras att var färdig i februari 2018.
  • Dricksvatten: Livsmedelsverket driver på för att utveckla dricksvattenforskningen både i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete. Inom Nationellt nätverk för dricksvatten genomförs ett arbete att stärka dricksvattenfrågornas roll och att stödja klimatanpassningsarbetet.
  • Projektet Handbok för tillämpad klimatanpassning av dricksvatten: Fortsatt arbete under 2017-2018 med nationellt projekt för att erbjuda ett praktiskt stöd till alla dricksvattenproducenter i deras arbete med att klimatanpassa hela dricksvattenkedjan. Syftet är att erhålla en långsiktigt hälsomässigt säker och jämn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången. Klimatanpassning av dricksvatten kräver en samsyn hos alla berörda aktörer. Även andra som är ansvariga för klimatanpassning, bland annat miljökontor, samhällsplanerare och länsstyrelser, ska därför få kännedom om handboken och kunna dra nytta av informationen. Arbetet med att ta fram handboken drivs av Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter, branschorganisation och representanter från dricksvattenproducenterna
  • Fortsätt arbete med matsvinn: Varje år slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken. Ett hushåll kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt matsvinn. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med ett stort antal aktörer i SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall. SaMMa är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna fortsätter arbetet med att genomföra åtgärder i de regionala handlingsplaner som syftar till att anpassa våra län till ett förändrat klimat. Även arbetet med att ta fram planerings- och beslutsunderlag till våra kommuner fortsätter.

Flera länsstyrelser genomför också projekt som syftar till att ta fram verktyg och vägledningar för att stödja arbetet med klimatanpassning på den regionala och lokala nivån.

Som exempel kan nämnas:

  • Verktyg för att hantera osäkerheter och beslutsfattande i klimatanpassningsarbetet (Gävleborg)
  • Verktyg för kommuner för att ta fram en klimatanpassningsstrategi (Östergötland)
  • Verktyg för att klimatanpassa regionala livsmedelsstrategier (Uppsala)
  • Regional handlingsplan för Grön infrastruktur (samtliga)
  • Klimatanpassning i tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden (Länsstyrelserna Västra Götaland, Jönköping och Norrbotten)

Länsstyrelserna deltar i många nätverk, referensgrupper, forsknings- och arbetsgrupper och kan där bidra med det lokala och regionala klimatanpassningsperspektivet. Vi bidrar även med vår syn till på dessa frågor i statliga utredningar som behandlar frågor som kan påverka ett samhälle i ett förändrat klimat.

Läs mer om vad Länsstyrelserna har på gång under 2017.

MSB

  • MSB kommer under våren 2017 lansera en ny vägledning för kartering och konsekvensanalyser av skyfall. Vägledningen vänder sig till kommuner och ska vara ett stöd för att hantera extrema regn i tätorter.
  • MSB tar fram kartor som visar de områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. Karteringarna visar bland annat 100-årsflöde och 200-årsflöde för framtidens klimat. Om Portalen för översvämningshot
  • MSB tar under 2017 fram karteringar för havet. Karteringarna visar hur långt in över land ett havsvattenstånd på 1m, 1.5m, 2.0m, 2.5m, 3.0m, 3,5m 4.0m, 4,5m och 5.0m i RH2000 sträcker sig.
  • MSB stödjer kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns risk för jordrörelser. Syftet är att identifiera vilka bebyggda områden som inte klassas som stabila. Arbetet med att ta fram de översiktliga stabilitetskarteringarna pågår kontinuerligt. Vilka kommuner som står på tur att karteras avgörs av MSB i samråd med Statens geotekniska institut, SGI.
  • MSB fördelar anslag för förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är till för förebyggande åtgärder som exempelvis utförs för att öka markens stabilitet eller för att skydda mot översvämning. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos MSB. 
    Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor
  • MSB gjorde under 2015 en ny forskningssatsning inom klimatanpassning. Tre nya forskningsprogram startades. Alla pågående forskningsprojekt som MSB finansierar inom området går att läsa om på MSB:s hemsida.
  • MSB gör under 2017 en översyn av områden med betydande översvämningsrisk i Sverige enligt förordningen om översvämningsrisker.
  • MSB genomför en studie om att ta fram faktaunderlag för meterologiska indata till vinterbränder för att därefter kunna genomföra test och utveckling av brandriskprognoserna.

Riksantikvarieämbetet

  • Riksantikvarieämbetets arbete med klimatanpassning utgår från handlingsplanen 2015-2017 för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
  • Följande aktiviteter genomförs under 2017:
  • Forum för klimat och kulturarv 2017 med vatten i fokus 3-4 maj i Göteborg i samarbete med länsstyrelser, kommuner och muséer i Västsverige.
  • En webbaserad handbok för tillsynsmyndigheter, beställare, fastighetsägare och utförare av vård- och underhållsplanering som bland annat tar upp processbeskrivningar, risk- och sårbarhetsanalyser och möjligheter med indikatorsuppföljning.
  • Ett långsiktigt program för risker och riskhantering som omfattar brand- och naturolyckor men även klimatanpassning inom kulturmiljöområdet.
  • Medverkan i Interregprojektet Adapt Northern Heritage 2017-2019 som ska ta fram ett verktyg för risk- och sårbarhetsbedömning av kulturarv och som ger vägledning för vård- och underhållsåtgärder.
  • Byggnadvårdens konvent 2017 i Mariestad 27-29 september som är en mötesplats inom byggnadsvården med fokus på riskhantering inom vård- och underhållsplanering i ett förändrat klimat.
  • En uppföljning av handlingsplanen.

Sametinget

  • Sametinget har under 2016 arbetat med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen för klimatanpassning har fokus på samiska näringar och samisk kultur, som Sametinget har i uppdrag att främja. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Sametingets Livsmiljöprogram Eallinbiras/ Iellembirás/ Jielemen bijre. Vi är alla en del av miljön. Vi inser att vi måste ta ansvar inom de områden där vi kan påverka.
  • Urfolkens syn på naturen och miljön är en viktig del av lösningen och vi samer kan vara vägvisare för en hållbarare värld. Árbediehtu - den samiska traditionella kunskapen - och det samiska landskapsperspektivet kan berika samhällsdebatten i många frågor, t.ex. när det handlar om långsiktig ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Den traditionella kunskapen är central i förvaltningen av vårt landskap och kan bidra till hela Sveriges klimatanpassning.
  • Den främsta målgruppen för handlingsplanen är det samiska samhället. Men handlingsplanen riktar sig även till alla samhällsaktörer som kan bidra till att samiska näringar och samisk kultur bättre kan möta klimatförändringar som vi redan ser och de som kan förväntas i framtiden. Handlingsplanen består av ett system av åtgärder som i vissa fall fordrar samverkan lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, även med andra urfolk. Sametingets handlingsplan för klimatanpassning

Skogsstyrelsen

Aktuella aktiviteter tas upp i myndighetens Handlingsplan för Skogsstyrelsens arbete för ökad klimatanpassning. Planen samlar de aktiviteter där Skogsstyrelsen tydligast arbetar med klimatanpassning.

  • Intern kunskapsförsörjning: Internt pågår arbete med en ny klimatpolicy för Skogsstyrelsen, ett arbete som beräknas bli klart i november 2017. Internutbildning 2017–2018 kring nya policyn och den kunskap klimatpolicyn grundar sig på genomförs som distansutbildning på Skogsstyrelsens lärplattform.
  • Rådgivning till skogsbruket: Hur klimatanpassningsråd till skogsbruket kan utvecklas kommer att diskuteras i Skogsstyrelsens rådgivningsforum med syftet att precisera och förpacka budskapet på olika sätt. Forumen består av myndighetens rådgivningsansvariga på distrikt och representanter för ledning och specialister.
    • Kampanjen Ett varierat skogsbruk drivs under 2017 och är riktat mot skogsägare och yrkesverksamma inom skogsbruket med huvudinriktning på valmöjligheter i samband med avverkning och föryngring.
    • Klimatanpassningsfrågor tas upp vid de återkommande företagsdialogerna som Skogsstyrelsen initierar.
    • Samarbete med SGI vid utbildningar om anpassning av skogsbruk för att förhindra erosion, ras och slamströmmar.
  • Utåtriktat strategiarbete och internationellt samarbete: I samverkan med skogssektorn inom ramen för Samverkansprocess produktion är målet att klimatanpassningsbehoven preciseras i minst fyra områden. För att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle, kommer mer förnybara resurser att behövas, bland annat i form av träråvara. Därför behövs även mer skog menar Skogsstyrelsens som bjudit in skogssektorn till en bred samverkansprocess om produktionsinriktade åtgärder.
    • Information till skogsägare inom ramen för Skogsstyrelsens projekt Hyggesfritt skogsbruk under 2017.
    • Medverkan i EU-kommissionens initiativ om skog och hälsa för informationsutbyte mellan östersjöländerna om skogsskadeutbrott som ger tidig varning om riskerna för spridning.

SMHI

  • Grundkurs klimat och klimatanpassning: En grundkurs om klimat och klimatanpassning arrangeras på SMHI i Norrköping den 25-26 april 2017 för att stötta arbete med klimatanpassning. Innehållet riktar sig främst mot representanter på kommuner, länsstyrelser och myndigheter.
  • Klimathalvdag i Almedalen: Under SMHIs klimathalvdag i Almedalen den 3 juli arrangeras två seminarier som fokuserar på effekter av ett förändrat klimat: ”Hur kan vi rusta oss för ett stigande hav?” och ”Mera mat i förändrat klimat – men hur ska vi använda vattnet?”
  • Webbaserad lathund för kommuner: Tillsammans med tjugotalet kommuner och länsstyrelser utvecklar SMHI en lathund som ska underlätta arbetet med klimatanpassning. Lathunden syftar till att hjälpa främst små och mellanstora kommuner att komma igång med klimatanpassning och guida rätt under arbetets gång.
  • Utbildningsmaterial: SMHI utvecklar ett utbildningsmaterial som hjälper till för att arbeta med begreppet Hållbart samhälle i skolan eller i andra sammanhang. Materialet vänder sig till alla som vill studera frågor kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning. Materialet, som planeras lanseras under året, omfattar korta texter och länktips.
  • Serious gaming: En form av spel utvecklas under året, ”Serious gaming”, och syftar till att öka förståelsen och kunskapen kring klimatanpassning. Spelaren rör sig i Minecraft-miljö och tar olika beslut för klimatanpassning.
  • Klimatanpassning Sverige: SMHI är delarrangör vid den årliga konferensen Klimatanpassning Sverige, som hålls i Stockholm den 7 september.
  • Projektet Sveriges stora sjöar: I en utredning kartlägger SMHI hur de stora sjöarna påverkas i nuvarande och framtida klimat. Här undersöks effekterna av klimatförändringarna och konsekvenserna för sjöarnas användning och utveckling. Projektet planeras vara avslutat 2017.
  • Upphandling: SMHI ska i samråd med Upphandlingsmyndigheten göra en förstudie om möjligheterna till ett systematiskt arbete med klimatanpassning inom ramen för offentlig upphandling. Studien ska fokusera på sektorn samhällsplanering och bostad/byggande. Regeringsuppdraget ska redovisas 30 november 2017.
  • Havsnivåer: SMHI arbetar fram planeringsunderlag om framtida havsnivåer för Sveriges kuststräcka, enligt ett regeringsuppdrag. I projektet utvecklas bland annat en metod för att beräkna högsta tänkbara vattenstånd för Sveriges kuststräcka. Under 2017 kommer bland annat verktyg för visualisering av havsnivåer att lanseras.
  • Skyfall: Projektet ska, enligt ett regeringsuppdrag, ta fram en metod för att fånga upp extrema perioder av korttidsnederbörd. Projektet syftar till att ge bättre underlag för korta nederbördsprognoser och hydrologiska prognoser. Årets arbete innebär bland annat att påbörjat en nationell samordning för att samla in nederbördsmätningar i realtid.

Statens geotekniska institut (SGI)

  • SGI har beslutat om en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Syftet med handlingsplanen är att bidra till en mer samordnad och mer effektiv klimatanpassning inom markbyggnadssektorn, samt att arbetet följs upp och utvärderas. Planen innehåller förslag på åtgärder, hur de kan genomföras och vem som tar initiativet. Under 2017 kommer prioriterade åtgärder identifieras i samverkan med kommuner och andra aktörer.
  • SGI genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag där det är samhällsekonomiskt viktigt att ha övergripande underlag som visar sannolikheten, konsekvensen och risken för skred i dagens och framtidens klimat. Skredriskkartering för Göta älv och Norsälven är genomförda. Säveån blir klar under våren 2017. Vissa förstudier och undersökningar har påbörjats i Ångermanälven, som blir nästa älv att kartera.
  • SGI arbetar med att samordna och harmonisera underlag som berör ras, skred och erosion. Samverkan omfattar SGI, Sveriges geologiska undersökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket. Myndigheterna har tagit fram en vägledning och kartvisningstjänst som visar och beskriver olika underlag från myndigheterna. Utgåva 3 planeras i slutet av 2017.
  • SGI har ett nationellt samordningsansvar för stranderosion i syfte att minska risker i samband med erosion längs kuster, vattendrag och sjöar. SGI genomför ett flertal aktiviteter och uppdrag som kopplar till erosionsfrågor och klimatanpassning bland annat:
    • I februari 2017 lanserade SGI kustsårbarhetskartor för Skåne samt en kartvisningstjänst för kustplanering i dagens och framtidens klimat.
    • SGI har i uppdrag av regeringen att ta fram vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. SGI kommer under våren 2017 presentera en plan för arbetet. SGI arbetar även med att utveckla och testa naturanpassade erosionsskydd i flera projekt bland annat i Umeälven och Stockholms skärgård.
    • SGI har lanserat ett Kunskapsprogram för strandnära områden, som skall leda till ökad kunskap och forskning till stöd för planering, förvaltning och åtgärder i strandområden i ett föränderligt klimat. Samverkan med intressenter sker under 2017.
  • SGI har tagit fram ett nytt geotekniskt verktyg (Geokalkyl). Verktyget är till för att beräkna kostnader för grundförstärkning av byggnader, schaktnings- och fyllningsarbeten, inkl. kostnader för klimatanpassningsåtgärder. SGI har fått forskningsmedel för att utveckla verktyget att även beakta naturvärden och ekosystemtjänster.
  • SGI deltar i flera olika forsknings- och EU-projekt som berör samhällsfrågor som hållbart markbyggande, klimatanpassning och naturolyckor. Ett av projekten (Land Plan) arbetar med att utveckla metoder som ska underlätta hållbarhetsbedömningen av olika planalternativ i den fysiska kommunala planeringen. Metoderna ska hantera kombinerade problem när det gäller markanvändning som geotekniska förhållanden, förorenade markområden och anpassning till ett förändrat klimat. Ett nytt projekt som SGI deltar i tillsammans med KTH och andra aktörer är Sea-Rims som ska studera hur etiska och sociala aspekter beaktas och hanteras i samhället vid stigande havsnivåer.

SGU

  • Regeringsuppdrag grundvattenbildning – SGU ska ta fram kunskapsunderlag när det gäller grundvattenbildning i nutid och i ett framtida klimat. SGU ska bedöma och redovisa grundvattenbildningens variation och känslighet samt effekter för tillgången till grundvatten. Redovisas 30 september 2017.
  • Regeringsuppdrag plan för fortsatt geologisk kartläggning – SGU ska avseende perioden 2018–2024 ta fram en grundläggande och långsiktig plan för den kartläggande verksamheten. Redovisas 30 september 2017.
  • Informationstjänst för grundvattennivåer – SGU har fått finansiering från SMHI för att kunna paketera, strukturera och informera om SGUs information kring grundvattennivåer, både i nutid och i ett förändrat klimat. Slutredovisning sker 28 februari 2018.
  • SGU utökar grundvattenövervakningen med fler grundvatten övervakningsstationer – SGU planerar att under 2017 förbättra och utöka den grundvattenövervakning som sker både inom grundvattennätet och inom den nationella miljöövervakningen.
  • Förbättrad jordartsinformation – SGU fortsätter arbetet med att förbättra jordartsinformationen i områden som är av intresse för bland annat arbete med ras och skred samt erosionsfrågor.

SKL

  • Konferens 12 juni: Klimatanpassning i kommunen: Kommunerna ska både förebygga och minimera riskerna för naturolyckor – en ständigt aktuell fråga. Samtidigt ska det nybyggda anpassa till långsam stigande hav, riskerna för översvämningar, ras och skred med mera. Hur kan kommunen hantera klimatanpassning och vilka är verktygen som finns? Hur gör andra? Vad händer på nationell nivå? Välkommen att höra bland andra regeringens utredare Eva Eriksson som berättar hur det gått med den aktuella utredningen Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat, som är färdig 31/5. Även statliga och kommunala sakkunniga medverkar.
    SKL - Klimatanpassning i kommunen