På gång från myndigheterna 2019

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.

Nedan listas underlag eller aktiviteter för klimatanpassning som svenska myndigheter planerar att göra tillgängliga. För ytterligare information, kontakta respektive myndighet.

Folkhälsomyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten
Jordbruksverket
Lantmäteriet
Livsmedelsverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Sametinget
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Folkhälsomyndigheten

Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020

Folkhälsomyndigheten har en handlingsplan för myndighetens klimatanpassning år 2017-2020. Den övergripande målsättningen är att klimatanpassning år 2020 är en naturlig del i Folkhälsomyndighetens verksamhet. Målsättningen ska uppnås genom att integrera klimatanpassning i befintliga rutiner, sammanställa kunskap och omvärldsbevaka, övervaka och följa upp klimatförändringarnas påverkan på hälsa samt lämna underlag för förebyggande åtgärder. Insatsområden för åren 2017-2020 har också identifierats.
​​​​​​​Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020 (Folkhälsomyndigheten, pdf)

Kunskapssammanställning och riskbedömning av klimatets påverkan på hälsa

Folkhälsomyndigheten går igenom befintlig litteratur om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, vilken innefattar samtliga hälsoeffekter som sker eller kan ske i Sverige, både direkta och indirekta. Utifrån genomgången och andra befintliga underlag ska en riskbedömning och en uppskattning av sjukdomsbördan göras för de hälsoeffekter där det finns tillräckligt med underlag.

Regeringsuppdrag om kunskapsstöd angående värmeböljor

I april 2019 återrapporterade Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag om att kartlägga erfarenheter från värmeböljan 2018, att utvärdera de vägledningar och underlag som myndigheten tagit fram på området, samt att analysera behovet av att utveckla befintliga system för att övervaka dödlighet i landet kopplat till värmeböljor. Ett antal åtgärder som kan utveckla Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd angående värmeböljor har identifierats och myndigheten med sig detta i det fortsatta arbetet.

Projekt om att förebygga värmestress i befintlig bebyggelse

Folkhälsomyndighetens har med medel från MSB sammanställt befintlig kunskap och åtgärdsförslag för att identifiera, förebygga och hantera hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse. Projektet har också utvecklat ett enkelt GIS-baserat verktyg för att identifiera vilka områden i en tätort som har större risk att utveckla höga temperaturer. Projektresultaten från ”Förebygga hälsoskadliga temperaturer i befintlig bebyggelse” publiceras i juni 2019.

Projekt om övervakning av hälsoläget under pågående värmebölja

Folkhälsomyndigheten driver med medel från MSB ett projekt om möjligheten att övervaka dödlighet och sjuklighet i befolkningen under pågående värmebölja. Syftet är att bidra till en förbättrad lägesbild i beredskap för värmebölja och i utvecklingen av en eventuell konsekvensbaserad värmevarning. Projektet ”Realtidsdata som kvalitetsförbättring av värmevarningssystem” slutredovisas i maj 2019.

Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) beslutade 2018 en klimatstrategi för myndigheten med tre tillhörande handlingsplaner för minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och ökad klimatkunskap. Under 2019 kommer HaV utveckla en process för uppföljning av arbetet samt prioritera klimatanpassningsarbete som leder till ökad resiliens såsom tex förstärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning, grön infrastruktur i akvatiska miljöer och utveckla vägledning för områdesskyddets betydelse för samhällets resiliens i ett förändrat klimat.

HaV kommer även stödja SMHI i arbetet med utveckling av redovisning och uppföljning enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete genom bla deltagande på arbetsmöten samt överföring av den webbaserade åtgärdsdatabasen som utvecklades under 2018.

I början av 2019 avslutades projektet smartare klimatinformation och samarbetet med Skogsstyrelsen kommer att fortsätta. HaV kommer att vidarutveckla GIS-verktyget.
Smartare klimatinformation (HaV)

Jordbruksverket

Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning 2019

Jordbruksverket följer årligen upp aktiviteterna i myndighetens handlingsplan för klimatanpassning samt uppdaterar listan med aktiviteter som kommer att genomföras under 2019.
Uppföljning av Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning 2018 samt ny handlingsplan för 2019 (Jordbruksverket, pdf)

Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget är en del i handlingsplanen för att genomföra livsmedelsstrategin. Kompetenscentret ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning.

Exempel på aktuella frågor inom området:

  • Stöd till länsstyrelser vid framtagande av regional vattenförsörjningsplan.
  • Hur ser dräneringsbehovet ut nu och i framtiden?
  • Hur förvaltas bäst vattenanläggningar som berör flera fastigheter?
  • Hur påverkar markavvattningen grundvattenbildningen?
  • Vilket behov och vilka möjligheter finns av att lagra vatten från vinter till sommar?

Projekt om gradering av jordbruksmark

I ett längre perspektiv kan klimatförändringarna innebära påfrestningar på de globala produktionssystemen, samtidigt som världens befolkning ökar. Svenskt jordbruk kan då bidra till den globala försörjningen. Förutsättningen är att vi behåller viktiga produktionsresurser såsom jordbruksmark. Inom ramen för ett miljömålsrådsprojekt ska ett nytt verktyg för gradering av jordbruksmark tas fram. I projektet deltar förutom Jordbruksverket även länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.

Lantmäteriet

Handlingsplan för klimatanpassning

Den 1 januari 2019 trädde Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete SFS 2018:1428 i kraft. Förordningen ställer krav på att utpekade myndigheter, däribland Lantmäteriet, inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Under 2019 kommer Lantmäteriet att ta fram en klimat-och sårbarhetsanalys för myndighetens verksamhet, myndighetsmål samt en handlingsplan för klimatanpassning.

Nationell plattform för geodataaccess

Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess som genomförs i samverkan med främst Boverket men även med andra myndigheter och organisationer. Målet är en enhetlig och effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. I uppdraget ingår att redovisa juridiska, tekniska och organisatoriska lösningar samt kostnader och en tidplan för hur infrastrukturen för geodata bör utvecklas. Lantmäteriet ska ta fram lösningar för nationellt tillgängliggörande av all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen och för nationellt tillhandahållande av detaljplaner. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 april 2019.

Uppdatering Höjddata

Under 2019 påbörjas uppdatering av Lantmäteriets höjddataprodukter.

Underhåll av höjddata sker genom bildmatchning och inmätning av förändringar i flygbilder (stereomodeller). Uppdaterade höjddata finns nu inom områden som flygfotograferades 2016 och inom kort sker uppdateringar inom områden som flygfotograferades 2017.

Uppdatering av Nationell Höjdmodell sker löpande och i höjddataprodukterna tillhandahålls senaste version av höjddata.

Från och med maj 2019 kommer arbete att påbörjas att underhålla Nationell Höjdmodell och höjddataprodukterna med hjälp av höjddata från produkten Laserdata Skog.

Geocell

Under den stora skogsbranden utanför Ljusdal i juli-augusti 2018 satte Försvarsmakten och Lantmäteriet för första gången upp en geocell i en civil krishanteringsinsats. Insatsen lovordades och nu har Lantmäteriet och MSB kommit överens om att permanenta lösningen. En geocell är en resurs med särskild utrustning och GIS-utbildad personal. Den verkar i fältmiljö och producerar i huvudsak papperskartor. Lantmäteriets ska kunna tillhandahålla en geocell för att stärka Sveriges krisberedskap från och med juni 2019.

Livsmedelsverket

Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat – plan för vad Livsmedelsverket behöver göra

Livsmedelsverket fortsätter med sitt klimatanpassningsarbete i enlighet med myndighetens handlingsplan. Handlingsplanen omfattar 21 åtgärder. Bland annat har en webbsida för information och stöd till livsmedelsföretag skapats.
Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat (Livsmedelsverket, pdf) ​​​​​​​

Livsmedelsverket utvecklar successivt sitt stöd till livsmedelssektorn. Under 2019 kommer ett verktyg för klimat- och sårbarhetsanalys och kunskapsstöd för livsmedelsföretags och livsmedelsbranschers klimatanpassning att utvecklas, testas och spridas. Presentationer och ett webbinarium ingår i kunskapsstödet.

Dricksvatten

Livsmedelsverket driver på för att utveckla dricksvattenforskningen i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete. Inom Nationellt nätverk för dricksvatten genomförs ett arbete för att stärka dricksvattenfrågornas roll och att stödja klimatanpassningsarbetet. Livsmedelsverket rapporterade 1 december 2018 sitt uppdrag till regeringen om utformningen av ett nationellt dricksvattenråd. Rådets arbetsuppgifter avser att bygga på slutsatser i dricksvattenutredningen. Livsmedelsverket avvaktar regeringens besked i frågan.

Under 2018 togs en handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten fram. Syftet med handboken är att erhålla en långsiktigt hälsomässigt säker och jämn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången. Klimatanpassning av dricksvatten kräver en samsyn hos alla berörda aktörer. Även andra som är ansvariga för klimatanpassning, bland annat miljökontor, samhällsplanerare och länsstyrelser, ska därför få kännedom om handboken och kunna dra nytta av informationen. Under 2019 kommer utbildningar i handbokens metodik hållas i samverkan med länsstyrelserna.
Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten (Livsmedelsverket)​​​​​​​

Fortsatt arbete med matsvinn

Att minska matsvinnet bidrar till klimatanpassning. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion både i Sverige och globalt kommer att förändras. Klimatförändringarna kommer även att öka riskerna för matsvinn. Att minska matsvinn minskar trycket på produktionssystemen och minskar samtidigt miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en handlingsplan för minskat matsvinn. Handlingsplanen består av 42 åtgärder som berör hela livsmedelskedjan.
Fler gör mer - Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 (Livsmedelsverket, pdf)​​​​​​​

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, samverkar också med ett stort antal aktörer i SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall. SaMMa är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MSB fördelar bidrag till förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Bidraget är till för förebyggande åtgärder som exempelvis utförs för att öka markens stabilitet eller för att skydda mot översvämning. Kommuner kan söka bidraget från MSB.
Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (MSB)​​​​​​​

MSB stödjer kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns risk för jordrörelser. Syftet är att identifiera vilka bebyggda områden som inte klassas som stabila. Karteringar pågår just nu i Örebro län, Uppsala län, Skåne län, Västmanlands län, Jönköpings län och Kalmar län.
Översiktlig stabilitetskartering (MSB)​​​​​​​

MSB arbetar med att kartlägga områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag och kuster. Karteringarna fungerar som ett stöd för landets kommuner och länsstyrelser i arbetet med att förebygga och hantera översvämningar samt klimatanpassa samhället. Karteringarna görs tillgängliga i MSB:s översvämningsportal.
Översvämningsportalen (MSB)​​​​​​​

MSB är en av 32 myndigheter som anges i förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete och ska inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Regeringen har uppdragit till Boverket att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den bebyggda miljön. Uppdraget utförs i samverkan med bland annat MSB.

MSB bildade 2017 en arbetsgrupp med syftet att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga, mildra effekterna av och öka förmågan att hantera naturolyckor och naturhändelser i Sverige. I arbetsgruppen deltar 15 myndigheter, SKL samt länsstyrelserepresentanter.
Arbetsgrupp naturolyckor (MSB)​​​​​​​

MSB finansierar forskning inom klimatanpassning. Alla pågående forskningsprojekt inom området går att läsa om på MSB:s hemsida. En ny utlysning om multipla naturhändelser genomförs under 2019, där nya projekt kommer att startas under hösten.
Forskning klimatanpassning och naturolyckor (MSB)​​​​​​​

Naturvårdsverket

Handlingsplan för klimatanpassning

I januari 2019 redovisande Naturvårdsverket sin handlingsplan för klimatanpassning till regeringen. I handlingsplanen har Naturvårdsverket genomfört en övergripande analys av hur anpassningsarbetet bör bedrivas och tagit fram myndighetsspecifika mål för klimatanpassningsarbetet. Resultatet blev ett 60-tal klimatanpassningsåtgärder som Naturvårdsverket kommer arbeta med under kommande tre år. Arbetet kommer att följas upp årligen och planen revideras vid behov. Åtgärderna som genomförs under verksamhetsåret 2019 kommer att redovisas till SMHI i samband med årsredovisningen.
Handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning (Naturvårdsverket, pdf)
Kontakt: Timo Persson, klimatanpassningssamordnare​​​​​​​​​​​​​​

Vägledning och exempelsamling om naturbaserade lösningar för klimatanpassning

Naturvårdsverket har under 2019 beviljats medel från SMHI för att ta fram vägledning och exempelsamling om naturbaserade lösningar med fokus på klimatanpassning. Naturvårdsverket kommer att ta fram kunskapsunderlag om naturbaserade lösningar och hur olika myndigheter arbetar med naturens förmåga att stå emot klimatrelaterade effekter så som översvämning och torka. Utifrån kunskapsunderlaget kommer en vägledning och exempelsamling att utarbetas. Naturvårdsverket kommer att involvera intresserade kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i en referensgrupp.
Kontakt: Elin Fogelström, projektansvarig​​​​​​​

Vägledning om klimat och klimatanpassning i miljöbedömningar

Med anledning av de ändringar i 6 kap. miljöbalken som trädde i kraft i januari 2018 tar Naturvårdsverket fram en vägledning om hur klimatpåverkan och klimatanpassning bör beskrivas och bedömas i strategisk och specifik miljöbedömning.
Kontakt: Annika Ryegård, uppdragsledare​​​​​​​

Kommande vägledning om kapitel 2, miljöbalken lyfter klimatanpassning

Under 2019 arbetar Naturvårdsverket med att ta fram en ny vägledning för kapitel 2, miljöbalken. Vägledningens syfte är bland annat att samla ihop kunskap och vägledningar av olika delar i 2 kapitlet miljöbalken samt på sikt bidra till ökad transparens i domar och beslut. I Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning lyfts behovet av att vägleda om klimatanpassning inom miljöbalkens område och Naturvårdsverket har därför ambitionen att lyfta klimatanpassningsfrågan i relation till 2 kapitlet, miljöbalken.
Kontakt: Torunn Hofset, miljöjurist​​​​​​​

Pengar att söka för klimatanpassning via LIFE

”LIFE” är ett EU-stöd som finansierar projekt inom bl.a. klimatanpassning, klimatbegränsning och miljöeffektivitet. Projekt som kan få stöd är pilot- och demonstrationsprojekt, bästa praxis, eller informationsprojekt. LIFE finansierar upp till 60% av projektkostnaden. De som kan söka är länsstyrelser, kommuner, företag, organisationer, universitet och andra institutioner.
Kontakt: Maria Smith, handläggare​​​​​​​

Arbetsgrupp om fastighetsförvaltning i ett förändrat klimat

Med anledning av förordning 1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete har Naturvårdsverket med medel från SMHI initierat en arbetsgrupp tillsammans med Trafikverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen Kronobergs län för att lyfta frågan om klimatanpassning av statlig egendom. Under 2019 planeras bland annat en workshop för att ta fram en samstämmig bild av hur klimatanpassning av statlig egendom bör bedrivas.
Kontakt: Timo Persson, klimatanpassningssamordnare​​​​​​​

Klimatanpassningsfrågan lyfts in i arbetet med efterbehandling av förorenade områden

Ett förändrat klimat bidrar till en ökad föroreningsrisk och kan leda till ökad föroreningsspridning framöver. Under 2019 kommer Naturvårdsverket att uppdatera den nationella planen för förorenade områden där hänsyn till klimatrelaterad risk läggs in som ett urvalskriterium. Naturvårdsverket kommer också att beakta klimatanpassning inom den övergripande vägledningen om statens förorenade områden samtidigt som tillsynsvägledning för efterbehandling av förorenade områden kompletteras med hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat.
Kontakt: Magdalena Gleisner, handläggare​​​​​​​

Naturvårdsverket genomför förstudie för hur myndighetens fastigheter ska klimatanpassas

I Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning lyfts fastighetsförvaltning som ett viktigt område och genom förordning 1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete uppdras Naturvårdsverket att anpassa sin statliga egendom till ett förändrat klimat. Naturvårdsverket planerar att analysera och kartlägga vilka områden och fastigheter belägna i riskområden och hur de kan anpassas. Som ett första steg i detta arbete arbetar Naturvårdsverket under 2019 med att ta fram en förstudie för hur en sådan analys bör genomföras.
​​​​​​​Kontakt: Agnes Skovdal, handläggare​​​​​​​

Klimatanpassning beaktas i regeringsuppdrag om etappmål för dagvatten

Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att lämna förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder om dagvatten för att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. Naturvårdsverket har nu lämnat förslag om två etappmål för dagvatten som dels blickar framåt mot planering och byggande och dels fokuserar på redan befintlig bebyggelse. Det gemensamma syftet är att främja en hållbar dagvattenhantering i syfte att anpassa samhället till ett förändrat klimat, minska spridning av föroreningar och näringsämnen samt ta tillvara vattnet som en resurs.
Föreslagna etappmål om vatten (Naturvårdsverket)​​​​​​​
Kontakt: Nina Lans, handläggare​​​​​​​

Sametinget

Sametinget har beviljats medel från SMHI med att utveckla verktyg för klimatanpassning kopplat till Renbruksplan[1] och klimatfaktorer. Syftet med verktyget är att främja tvärsektoriellt samarbete med andra aktörer och få större möjlighet att bedöma helheten för renskötseln utifrån klimat och kumulativa effekter (omvärldsfaktorer).

Arbetsgrupp om renhälsovård inom myndighetsnätverket för klimatanpassning i samarbete med bland annat SVA, SJV. 

Syntetsrapport av pilotarbeten klimatanpassning. Sametinget tog under 2016 fram en handlingsplan med en samlad bild hur förändringar i klimatet påverkar förutsättningarna för rennäringen och samisk kultur. Planen identifierar särskilda problem och ger förslag på möjliga klimatanpassningsåtgärder. En av åtgärderna i handlingsplan är att respektive sameby behöver ta fram egen klimat- och sårbarhetsanalys samt en egen handlingsplan för klimatanpassning. Under 2018 har fyra samebyar deltagit i ett pilotprojekt och tagit fram klimat-­ och sår­barhetsanalyser samt handlingsplaner för klimatanpassning. Sametinget går nu vidare med att genomföra en syntes av fyra rapporter rörande klimatanpassning samt att utforma ett koncentrerat presentationsmaterial av syntesrapporten. Sametinget ska kunna förmedla resultaten av pilotarbetena på ett pedagogiskt sätt i sitt fortsatta arbete med klimatanpassning.
Pilotarbeten klimatanpassning (Sametinget)​​​​​​​

[1] Renbruksplanerna (RBP) är ett underlag dels för samråd mellan rennäring och skogsbruk samt andra markanvändare men även för den operativa renskötseln. Syftet med RBP är att med hjälp av fjärranalys, genom kartläggning/beskrivning av betesland och omvärldsfaktorer, GPS på ren, fältinventering och utbildningsinsatser samlat i RenGIS: 

  • Skapa underlag för operativ renskötsel
  • Förbättra dialog och samråd med andra markanvändare
  • Dokumentera förändrad markanvändning
  • Producera information som kan kombineras med andra databaser

The Climate and the Reindeer Industry (Sametinget)​​​​​​​

Sami Environmental Program (Sametinget)​​​​​​​

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Implementering av förordning för klimatanpassning

Under året arbetar Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med att utveckla metoder och ta fram rådgivning och stöd för implementeringen av Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. En serie med workshops planeras som stöd till myndigheterna. I arbetet ingår även att undersöka möjligheterna att inkludera klimatanpassning i offentlig upphandling. SMHI har dessutom fått ett tilläggsuppdrag att ta fram ett system för utvärdering av det svenska klimatanpassningsarbetet. Det arbetet ska vara färdigt senast 31 december 2020.

Sekretariat för Nationella rådet för klimatanpassning

Ett sekretariat har etablerats för att stötta rådets arbete. En av uppgifterna är att ta fram en webbsida för rådets kommunikation.

Utbetalning av medel

SMHI betalar även under 2019 ut medel till myndigheter för att inom sina respektive ansvarsområden utveckla handlingsplaner och verktyg för anpassning till ett förändrat klimat.

Grundkurs klimatanpassning

En kurs arrangerades i mars för att stötta arbetet med klimatanpassning. Då kursen blev fulltecknad kommer den att hållas även under hösten. Kursen riktar sig främst till representanter ifrån kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Serious gaming

Spelet i Minecraft- och webbmiljö planeras lanseras efter sommaren. Spelet syftar till att öka förståelsen för klimatanpassning.