På gång från myndigheterna 2019

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.

Nedan listas underlag eller aktiviteter för klimatanpassning som svenska myndigheter planerar att göra tillgängliga. För ytterligare information, kontakta respektive myndighet.

Folkhälsomyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten
Jordbruksverket
Lantmäteriet
Livsmedelsverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Sametinget
Statens geotekniska institut
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Folkhälsomyndigheten

Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020

Folkhälsomyndigheten har en handlingsplan för myndighetens klimatanpassning år 2017-2020. Den övergripande målsättningen är att klimatanpassning år 2020 är en naturlig del i Folkhälsomyndighetens verksamhet. Målsättningen ska uppnås genom att integrera klimatanpassning i befintliga rutiner, sammanställa kunskap och omvärldsbevaka, övervaka och följa upp klimatförändringarnas påverkan på hälsa samt lämna underlag för förebyggande åtgärder. Insatsområden för åren 2017-2020 har också identifierats.
​​​​​​​Folkhälsa i ett förändrat klimat - Handlingsplan för klimatanpassning år 2017-2020 (Folkhälsomyndigheten, pdf)

Kunskapssammanställning och riskbedömning av klimatets påverkan på hälsa

Folkhälsomyndigheten går igenom befintlig litteratur om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, vilken innefattar samtliga hälsoeffekter som sker eller kan ske i Sverige, både direkta och indirekta. Utifrån genomgången och andra befintliga underlag ska en riskbedömning och en uppskattning av sjukdomsbördan göras för de hälsoeffekter där det finns tillräckligt med underlag.

Regeringsuppdrag om kunskapsstöd angående värmeböljor

I april 2019 återrapporterade Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag om att kartlägga erfarenheter från värmeböljan 2018, att utvärdera de vägledningar och underlag som myndigheten tagit fram på området, samt att analysera behovet av att utveckla befintliga system för att övervaka dödlighet i landet kopplat till värmeböljor. Ett antal åtgärder som kan utveckla Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd angående värmeböljor har identifierats och myndigheten med sig detta i det fortsatta arbetet.

Projekt om att förebygga värmestress i befintlig bebyggelse

Folkhälsomyndighetens har med medel från MSB sammanställt befintlig kunskap och åtgärdsförslag för att identifiera, förebygga och hantera hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse. Projektet har också utvecklat ett enkelt GIS-baserat verktyg för att identifiera vilka områden i en tätort som har större risk att utveckla höga temperaturer. Projektresultaten från ”Förebygga hälsoskadliga temperaturer i befintlig bebyggelse” publiceras i juni 2019.

Projekt om övervakning av hälsoläget under pågående värmebölja

Folkhälsomyndigheten driver med medel från MSB ett projekt om möjligheten att övervaka dödlighet och sjuklighet i befolkningen under pågående värmebölja. Syftet är att bidra till en förbättrad lägesbild i beredskap för värmebölja och i utvecklingen av en eventuell konsekvensbaserad värmevarning. Projektet ”Realtidsdata som kvalitetsförbättring av värmevarningssystem” slutredovisas i maj 2019.

Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) beslutade 2018 en klimatstrategi för myndigheten med tre tillhörande handlingsplaner för minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och ökad klimatkunskap. Under 2019 kommer HaV utveckla en process för uppföljning av arbetet samt prioritera klimatanpassningsarbete som leder till ökad resiliens såsom tex förstärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning, grön infrastruktur i akvatiska miljöer och utveckla vägledning för områdesskyddets betydelse för samhällets resiliens i ett förändrat klimat.

HaV kommer även stödja SMHI i arbetet med utveckling av redovisning och uppföljning enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete genom bla deltagande på arbetsmöten samt överföring av den webbaserade åtgärdsdatabasen som utvecklades under 2018.

I början av 2019 avslutades projektet smartare klimatinformation och samarbetet med Skogsstyrelsen kommer att fortsätta. HaV kommer att vidarutveckla GIS-verktyget.
Smartare klimatinformation (HaV)

Jordbruksverket

Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning 2019

Jordbruksverket följer årligen upp aktiviteterna i myndighetens handlingsplan för klimatanpassning samt uppdaterar listan med aktiviteter som kommer att genomföras under 2019.
Uppföljning av Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning 2018 samt ny handlingsplan för 2019 (Jordbruksverket, pdf)

Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Uppdraget är en del i handlingsplanen för att genomföra livsmedelsstrategin. Kompetenscentret ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning.

Exempel på aktuella frågor inom området:

  • Stöd till länsstyrelser vid framtagande av regional vattenförsörjningsplan.
  • Hur ser dräneringsbehovet ut nu och i framtiden?
  • Hur förvaltas bäst vattenanläggningar som berör flera fastigheter?
  • Hur påverkar markavvattningen grundvattenbildningen?
  • Vilket behov och vilka möjligheter finns av att lagra vatten från vinter till sommar?

Projekt om gradering av jordbruksmark

I ett längre perspektiv kan klimatförändringarna innebära påfrestningar på de globala produktionssystemen, samtidigt som världens befolkning ökar. Svenskt jordbruk kan då bidra till den globala försörjningen. Förutsättningen är att vi behåller viktiga produktionsresurser såsom jordbruksmark. Inom ramen för ett miljömålsrådsprojekt ska ett nytt verktyg för gradering av jordbruksmark tas fram. I projektet deltar förutom Jordbruksverket även länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.

Lantmäteriet

Handlingsplan för klimatanpassning

Den 1 januari 2019 trädde Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete SFS 2018:1428 i kraft. Förordningen ställer krav på att utpekade myndigheter, däribland Lantmäteriet, inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Under 2019 kommer Lantmäteriet att ta fram en klimat-och sårbarhetsanalys för myndighetens verksamhet, myndighetsmål samt en handlingsplan för klimatanpassning.

Nationell plattform för geodataaccess

Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess som genomförs i samverkan med främst Boverket men även med andra myndigheter och organisationer. Målet är en enhetlig och effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. I uppdraget ingår att redovisa juridiska, tekniska och organisatoriska lösningar samt kostnader och en tidplan för hur infrastrukturen för geodata bör utvecklas. Lantmäteriet ska ta fram lösningar för nationellt tillgängliggörande av all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen och för nationellt tillhandahållande av detaljplaner. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 april 2019.

Uppdatering Höjddata

Under 2019 påbörjas uppdatering av Lantmäteriets höjddataprodukter.

Underhåll av höjddata sker genom bildmatchning och inmätning av förändringar i flygbilder (stereomodeller). Uppdaterade höjddata finns nu inom områden som flygfotograferades 2016 och inom kort sker uppdateringar inom områden som flygfotograferades 2017.

Uppdatering av Nationell Höjdmodell sker löpande och i höjddataprodukterna tillhandahålls senaste version av höjddata.

Från och med maj 2019 kommer arbete att påbörjas att underhålla Nationell Höjdmodell och höjddataprodukterna med hjälp av höjddata från produkten Laserdata Skog.

Geocell

Under den stora skogsbranden utanför Ljusdal i juli-augusti 2018 satte Försvarsmakten och Lantmäteriet för första gången upp en geocell i en civil krishanteringsinsats. Insatsen lovordades och nu har Lantmäteriet och MSB kommit överens om att permanenta lösningen. En geocell är en resurs med särskild utrustning och GIS-utbildad personal. Den verkar i fältmiljö och producerar i huvudsak papperskartor. Lantmäteriets ska kunna tillhandahålla en geocell för att stärka Sveriges krisberedskap från och med juni 2019.

Livsmedelsverket

Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat – plan för vad Livsmedelsverket behöver göra

Livsmedelsverket fortsätter med sitt klimatanpassningsarbete i enlighet med myndighetens handlingsplan. Handlingsplanen omfattar 21 åtgärder. Bland annat har en webbsida för information och stöd till livsmedelsföretag skapats.
Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat (Livsmedelsverket, pdf) ​​​​​​​

Livsmedelsverket utvecklar successivt sitt stöd till livsmedelssektorn. Under 2019 kommer ett verktyg för klimat- och sårbarhetsanalys och kunskapsstöd för livsmedelsföretags och livsmedelsbranschers klimatanpassning att utvecklas, testas och spridas. Presentationer och ett webbinarium ingår i kunskapsstödet.

Dricksvatten

Livsmedelsverket driver på för att utveckla dricksvattenforskningen i Sverige men också för ett ökat nordiskt-baltiskt forskningsarbete. Inom Nationellt nätverk för dricksvatten genomförs ett arbete för att stärka dricksvattenfrågornas roll och att stödja klimatanpassningsarbetet. Livsmedelsverket rapporterade 1 december 2018 sitt uppdrag till regeringen om utformningen av ett nationellt dricksvattenråd. Rådets arbetsuppgifter avser att bygga på slutsatser i dricksvattenutredningen. Livsmedelsverket avvaktar regeringens besked i frågan.

Under 2018 togs en handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten fram. Syftet med handboken är att erhålla en långsiktigt hälsomässigt säker och jämn dricksvattenförsörjning som kan hantera kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången. Klimatanpassning av dricksvatten kräver en samsyn hos alla berörda aktörer. Även andra som är ansvariga för klimatanpassning, bland annat miljökontor, samhällsplanerare och länsstyrelser, ska därför få kännedom om handboken och kunna dra nytta av informationen. Under 2019 kommer utbildningar i handbokens metodik hållas i samverkan med länsstyrelserna.
Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten (Livsmedelsverket)​​​​​​​

Fortsatt arbete med matsvinn

Att minska matsvinnet bidrar till klimatanpassning. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion både i Sverige och globalt kommer att förändras. Klimatförändringarna kommer även att öka riskerna för matsvinn. Att minska matsvinn minskar trycket på produktionssystemen och minskar samtidigt miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen.

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en handlingsplan för minskat matsvinn. Handlingsplanen består av 42 åtgärder som berör hela livsmedelskedjan.
Fler gör mer - Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 (Livsmedelsverket, pdf)​​​​​​​

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, samverkar också med ett stort antal aktörer i SaMMa, Samverkansgruppen för minskat matavfall. SaMMa är ett nätverk för myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MSB fördelar bidrag till förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Bidraget är till för förebyggande åtgärder som exempelvis utförs för att öka markens stabilitet eller för att skydda mot översvämning. Kommuner kan söka bidraget från MSB.
Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (MSB)​​​​​​​

MSB stödjer kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns risk för jordrörelser. Syftet är att identifiera vilka bebyggda områden som inte klassas som stabila. Karteringar pågår just nu i Örebro län, Uppsala län, Skåne län, Västmanlands län, Jönköpings län och Kalmar län.
Översiktlig stabilitetskartering (MSB)​​​​​​​

MSB arbetar med att kartlägga områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag och kuster. Karteringarna fungerar som ett stöd för landets kommuner och länsstyrelser i arbetet med att förebygga och hantera översvämningar samt klimatanpassa samhället. Karteringarna görs tillgängliga i MSB:s översvämningsportal.
Översvämningsportalen (MSB)​​​​​​​

MSB är en av 32 myndigheter som anges i förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete och ska inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Regeringen har uppdragit till Boverket att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den bebyggda miljön. Uppdraget utförs i samverkan med bland annat MSB.

MSB bildade 2017 en arbetsgrupp med syftet att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga, mildra effekterna av och öka förmågan att hantera naturolyckor och naturhändelser i Sverige. I arbetsgruppen deltar 15 myndigheter, SKL samt länsstyrelserepresentanter.
Arbetsgrupp för naturolyckor (MSB)​​​​​​​

MSB finansierar forskning inom klimatanpassning. Alla pågående forskningsprojekt inom området går att läsa om på MSB:s hemsida. En ny utlysning om multipla naturhändelser genomförs under 2019, där nya projekt kommer att startas under hösten.
Forskning klimatanpassning och naturolyckor (MSB)​​​​​​​

Naturvårdsverket

Handlingsplan för klimatanpassning

I januari 2019 redovisande Naturvårdsverket sin handlingsplan för klimatanpassning till regeringen. I handlingsplanen har Naturvårdsverket genomfört en övergripande analys av hur anpassningsarbetet bör bedrivas och tagit fram myndighetsspecifika mål för klimatanpassningsarbetet. Resultatet blev ett 60-tal klimatanpassningsåtgärder som Naturvårdsverket kommer arbeta med under kommande tre år. Arbetet kommer att följas upp årligen och planen revideras vid behov. Åtgärderna som genomförs under verksamhetsåret 2019 kommer att redovisas till SMHI i samband med årsredovisningen.
Handlingsplan för Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning (Naturvårdsverket, pdf)
Kontakt: Timo Persson, klimatanpassningssamordnare​​​​​​​​​​​​​​

Vägledning och exempelsamling om naturbaserade lösningar för klimatanpassning

Naturvårdsverket har under 2019 beviljats medel från SMHI för att ta fram vägledning och exempelsamling om naturbaserade lösningar med fokus på klimatanpassning. Naturvårdsverket kommer att ta fram kunskapsunderlag om naturbaserade lösningar och hur olika myndigheter arbetar med naturens förmåga att stå emot klimatrelaterade effekter så som översvämning och torka. Utifrån kunskapsunderlaget kommer en vägledning och exempelsamling att utarbetas. Naturvårdsverket kommer att involvera intresserade kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i en referensgrupp.
Kontakt: Elin Fogelström, projektansvarig​​​​​​​

Vägledning om klimat och klimatanpassning i miljöbedömningar

Med anledning av de ändringar i 6 kap. miljöbalken som trädde i kraft i januari 2018 tar Naturvårdsverket fram en vägledning om hur klimatpåverkan och klimatanpassning bör beskrivas och bedömas i strategisk och specifik miljöbedömning.
Kontakt: Annika Ryegård, uppdragsledare​​​​​​​

Kommande vägledning om kapitel 2, miljöbalken lyfter klimatanpassning

Under 2019 arbetar Naturvårdsverket med att ta fram en ny vägledning för kapitel 2, miljöbalken. Vägledningens syfte är bland annat att samla ihop kunskap och vägledningar av olika delar i 2 kapitlet miljöbalken samt på sikt bidra till ökad transparens i domar och beslut. I Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning lyfts behovet av att vägleda om klimatanpassning inom miljöbalkens område och Naturvårdsverket har därför ambitionen att lyfta klimatanpassningsfrågan i relation till 2 kapitlet, miljöbalken.
Kontakt: Torunn Hofset, miljöjurist​​​​​​​

Pengar att söka för klimatanpassning via LIFE

”LIFE” är ett EU-stöd som finansierar projekt inom bl.a. klimatanpassning, klimatbegränsning och miljöeffektivitet. Projekt som kan få stöd är pilot- och demonstrationsprojekt, bästa praxis, eller informationsprojekt. LIFE finansierar upp till 60% av projektkostnaden. De som kan söka är länsstyrelser, kommuner, företag, organisationer, universitet och andra institutioner.
Kontakt: Maria Smith, handläggare​​​​​​​

Arbetsgrupp om fastighetsförvaltning i ett förändrat klimat

Med anledning av förordning 1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete har Naturvårdsverket med medel från SMHI initierat en arbetsgrupp tillsammans med Trafikverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen Kronobergs län för att lyfta frågan om klimatanpassning av statlig egendom. Under 2019 planeras bland annat en workshop för att ta fram en samstämmig bild av hur klimatanpassning av statlig egendom bör bedrivas.
Kontakt: Timo Persson, klimatanpassningssamordnare​​​​​​​

Klimatanpassningsfrågan lyfts in i arbetet med efterbehandling av förorenade områden

Ett förändrat klimat bidrar till en ökad föroreningsrisk och kan leda till ökad föroreningsspridning framöver. Under 2019 kommer Naturvårdsverket att uppdatera den nationella planen för förorenade områden där hänsyn till klimatrelaterad risk läggs in som ett urvalskriterium. Naturvårdsverket kommer också att beakta klimatanpassning inom den övergripande vägledningen om statens förorenade områden samtidigt som tillsynsvägledning för efterbehandling av förorenade områden kompletteras med hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat.
Kontakt: Magdalena Gleisner, handläggare​​​​​​​

Naturvårdsverket genomför förstudie för hur myndighetens fastigheter ska klimatanpassas

I Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning lyfts fastighetsförvaltning som ett viktigt område och genom förordning 1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete uppdras Naturvårdsverket att anpassa sin statliga egendom till ett förändrat klimat. Naturvårdsverket planerar att analysera och kartlägga vilka områden och fastigheter belägna i riskområden och hur de kan anpassas. Som ett första steg i detta arbete arbetar Naturvårdsverket under 2019 med att ta fram en förstudie för hur en sådan analys bör genomföras.
​​​​​​​Kontakt: Agnes Skovdal, handläggare​​​​​​​

Klimatanpassning beaktas i regeringsuppdrag om etappmål för dagvatten

Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att lämna förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder om dagvatten för att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. Naturvårdsverket har nu lämnat förslag om två etappmål för dagvatten som dels blickar framåt mot planering och byggande och dels fokuserar på redan befintlig bebyggelse. Det gemensamma syftet är att främja en hållbar dagvattenhantering i syfte att anpassa samhället till ett förändrat klimat, minska spridning av föroreningar och näringsämnen samt ta tillvara vattnet som en resurs.
Föreslagna etappmål om vatten (Naturvårdsverket)​​​​​​​
Kontakt: Nina Lans, handläggare​​​​​​​

Sametinget

Sametinget har beviljats medel från SMHI med att utveckla verktyg för klimatanpassning kopplat till Renbruksplan[1] och klimatfaktorer. Syftet med verktyget är att främja tvärsektoriellt samarbete med andra aktörer och få större möjlighet att bedöma helheten för renskötseln utifrån klimat och kumulativa effekter (omvärldsfaktorer).

Arbetsgrupp om renhälsovård inom myndighetsnätverket för klimatanpassning i samarbete med bland annat SVA, SJV. 

Syntetsrapport av pilotarbeten klimatanpassning. Sametinget tog under 2016 fram en handlingsplan med en samlad bild hur förändringar i klimatet påverkar förutsättningarna för rennäringen och samisk kultur. Planen identifierar särskilda problem och ger förslag på möjliga klimatanpassningsåtgärder. En av åtgärderna i handlingsplan är att respektive sameby behöver ta fram egen klimat- och sårbarhetsanalys samt en egen handlingsplan för klimatanpassning. Under 2018 har fyra samebyar deltagit i ett pilotprojekt och tagit fram klimat-­ och sår­barhetsanalyser samt handlingsplaner för klimatanpassning. Sametinget går nu vidare med att genomföra en syntes av fyra rapporter rörande klimatanpassning samt att utforma ett koncentrerat presentationsmaterial av syntesrapporten. Sametinget ska kunna förmedla resultaten av pilotarbetena på ett pedagogiskt sätt i sitt fortsatta arbete med klimatanpassning.
Pilotarbeten klimatanpassning (Sametinget)​​​​​​​

[1] Renbruksplanerna (RBP) är ett underlag dels för samråd mellan rennäring och skogsbruk samt andra markanvändare men även för den operativa renskötseln. Syftet med RBP är att med hjälp av fjärranalys, genom kartläggning/beskrivning av betesland och omvärldsfaktorer, GPS på ren, fältinventering och utbildningsinsatser samlat i RenGIS: 

  • Skapa underlag för operativ renskötsel
  • Förbättra dialog och samråd med andra markanvändare
  • Dokumentera förändrad markanvändning
  • Producera information som kan kombineras med andra databaser

The Climate and the Reindeer Industry (Sametinget)​​​​​​​

Sami Environmental Program (Sametinget)​​​​​​​

Statens geotekniska institut

Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat

SGI arbetar sedan 2017 med att genomföra sin Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Handlingsplanen omfattar hela SGI:s verksamhet och de aktiviteter som nämns nedan är exempel på pågående arbete som omfattas av handlingsplanen. Under hösten 2019 genomförs även en klimat- och sårbarhetsanalys enligt förordning 2018:1428 som underlag inför revideringen av handlingsplanen under 2020.
Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat (SGI)​​​​​​​

Åtgärder mot skred och ras i Göta älvdalen

Längs Göta älv finns det områden som har hög skredrisk och riskerna kommer att öka i ett föränderligt klimat. SGI har på regeringens uppdrag inrättat en delegation för Göta älv. Delegationen finansierar konkreta geotekniska åtgärder längs älven för att minska risken för ras och skred. Under 2019 finns drygt 90 miljoner kronor tillgängliga för bidrag.
Delegationen för Göta Älv (SGI)​​​​​​​

Nationellt datavärdskap för geoteknisk information

För att effektivisera och underlätta samhällsplaneringen vid byggnation och anläggning av infrastruktur, har SGU och SGI, som ett led i förslagen från regeringsuppdraget Digitalt Först, presenterat ett förslag på ett nationellt datavärdskap för geoteknisk information. Arbetet fortsätter under hösten och ingår i genomförandet av Geodatarådets handlingsplan 2018-2020.
​​​​​​​Läs rapporten om ett Nationellt datavärdskap för geoteknisk information (SGI)​​​​​​​

Markbyggnadsdagen 2019

Ökat bostadsbyggande och exploatering ställer stora krav på den fysiska planeringen. Det behövs en bättre beredskap för klimatförändringen i all planering, projektering och byggande. SGI arrangerar den 5 december 2019 en heldagskonferens i Malmö om markens lämplighet och hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Välkommen!
​​​​​​​Markbyggnadsdagen 2019 (SGI)​​​​​​​
​​​​​​​

Scenarier för klimatförändringens effekter på mark

Ett nytt visuellt underlag (GIS-skikt) med scenarier för klimatförändringens effekter på markförhållanden kommer presenteras under året. Scenarier för benägenheten för skred, slamströmmar och ravinutveckling vid slutet av århundradet tas fram på en nationell översiktlig nivå för att användas som kunskapsunderlag i samhällsplaneringen.

Stranderosion

SGI genomför, som nationell samordnande myndighet för stranderosion, ett flertal aktiviteter och uppdrag för att minska risker med erosion längs kuster, vattendrag och sjöar.

  • Under 2019 kommer Regional kustsamverkan i Skåne och Halland förstärkas. Samverkan syftar till att skapa hållbara lösningar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, erosion och översvämning i kustområden.
  • Den 17 - 18 september genomförs Kustmöte 2019 i Malmö i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne. Välkommen!
    ​​​​​​​Kustmöte 2019 i Malmö (SGI)​​​​​​​
  • SGI samverkar med olika aktörer, bl.a. Trafikverket och genom forskningsprojekt i Umeälven och Stockholms skärgård, för att utveckla och testa naturanpassade erosionsskydd.
  • SGU har i samverkan med SGI karterat Hallands kust med avseende på erosion. Ett erosionsindex kommer tas fram läggas till i SGI:s kartvisningstjänst för kustplanering.
    Kustens sårbarhet – erosion (SGI)​​​​​​​

Skredriskkartering

SGI genomför löpande skredriskkartering i skredutsatta vattendrag. Skredriskkartering för Göta älv, Norsälven och Säveån är genomförda. Karteringar pågår i Ångermanälven. Arbete pågår även med att prioritera vilka vattendrag som ska fortsätta karteras.
Skredriskkartering (SGI)​​​​​​​

Vägledning och kartvisningstjänst ras, skred och erosion

SGI arbetar med att samordna och harmonisera myndigheters underlag som berör ras, skred och erosion. Åtta myndigheter har tagit fram en vägledning och kartvisningstjänst som visar och beskriver olika kartunderlag. Utgåva 5 planeras till december 2019.
Kartunderlag om ras, skred och erosion (SGI)​​​​​​​

Tillsynsvägledning för ras, skred och erosion

SGI har bidragit till Boverkets tillsynsvägledning för bedömning av risken för ras, skred och erosion i detaljplan. Vägledningen publicerades i februari 2019 på PBL Kunskapsbanken.
Tillsynsvägledning naturolyckor (PBL kunskapsbanken)​​​​​​​

Eko-geokalkyl

SGI utvecklar ett GIS-baserat verktyg för integrerad analys av ekosystemtjänster och kostnader för markbyggnadsåtgärder i stadsplanering. I verktygets första version ingår två ekosystemtjänster som har bäring på klimatanpassning; markens förmåga att understödja vegetation och markens förmåga att infiltrera vatten.
Eko-geokalkyl för byggbarhet och ekosystemtjänster (SGI)​​​​​​​

Utveckling av standarder för klimatanpassning

Inom SIS:s tekniska kommitté för miljöledning, TK 207, finns en arbetsgrupp för klimatanpassning som leds av SGI. SGI medverkar som Sveriges expert i det pågående europeiska och internationella utvecklingsarbetet med att ta fram standarder för klimatanpassning. Fokus för arbetet under året är på en standard för risk- och sårbarhetsanalyser (ISO 14091).

Forskningsprojekt - klimatanpassning

SGI:s forskning inom klimatanpassning är inriktad på hur meteorologiska och hydrologiska effekter av klimatförändringen påverkar markens egenskaper, ras-, skred- och erosionsrisker, markanvändning och påverkan på den bebyggda miljön inklusive infrastruktur.
Aktuella forskningsprojekt – Klimatanpassning (SGI)​​​​​​​
Aktuella forskningsprojekt – EU-projekt (SGI)​​​​​​​

Sveriges geologiska undersökning

SCARCE - Sustainable Choice of Action for a Recovered water access

Framtagande av beslutsstödsverktyg för välgrundade prioriteringar om åtgärder som syftar till att stärka det svenska samhällets resiliens mot vattenbrist och torka. Projektet kommer att bidra till en gemensam och faktabaserad bas som myndigheter och näringsliv kan använda för att utvärdera och jämföra åtgärders potential och effekter för en sund prioritering av samhällets begränsade resurser. Samarbete mellan SGU, RISE, SLU, Chalmers och Blått Centrum Gotland.

Insamling av information angående kvalitet och vattenbrist i enskilda brunnar

SGU kommer under året att möjliggöra för privata brunnsägare att på frivillig bas lämna in uppgifter om vattenkvalitet och vattenbrist. Uppgifterna kan användas till lokala beräkningar av vattenbalanser och i den kommunala vattenplaneringen.

Insamling av grundvattennivåer i samband med anläggning av enskilda avlopp

SGU håller på att utveckla en produkt där verksamhetsutövaren, genom att lämna in en observation på grundvattennivån, kan få en bedömning över hur grundvattennivåfluktuationen rimligtvis bör vara inom det aktuella området från SGU. SGU i sin tur kan använda grundvattennivåmätningarna för att verifiera grundvattenkartor och prognoser.

Utbyggnad av grundvattennätet

SGU bygger ut och utvecklar nivåövervakning i Grundvattennätet under 2018–2020. Planen är att öka antalet mätområden från ca. 80 till 200 genom att fördubbla antalet mätstationer från ca 300 till ca 600. Utökad automatiserad analys och modellering av grundvattennivåer sker också. Målet är förbättrade beskrivningar av aktuella grundvattensituationen, samt prognostisering av framtida grundvattennivåer. Projektet pågår till 2020, men delprojekt slutförs löpande.

Utökad kartläggning av grundvattenresurser

SGU genomför under 2018-2020 en utökad och förfinad kvantitativ och kvalitativ kartläggning samt karaktärisering av grundvattenresurser i särskilt känsliga områden. Informationen riktar sig till kommunala och regionala planeringen för att bidra till tryggad dricksvattenförsörjning, livsmedelsproduktion och ett hållbart näringsliv. Delar av projektet slutförs löpande.

TEM-mätningar

SGU genomför helikopterburna TEM-undersökningar i syfte att bedöma jord- och berglagrens mäktighet och egenskaper i 3D, och därmed identifiera och avgränsa större grundvattentillgångar. Undersökningar från Halland publiceras i rapportform under våren 2019. Därefter data från Östergötland, Västergötland och Örebro. I september 2019 görs nya flygmätningar i Skåne och Blekinge. Underlaget kan användas av kommuner, konsulter och andra myndigheter.

Uppgradering av jordartskartor

Det finns ett stort behov av tillräckligt detaljerade geologiska underlag för att kunna ta riktiga och kostnadseffektiva beslut om klimatanpassningsåtgärder. SGU genomför just nu en uppgradering av jordartskartan och publicerar under 2019 löpande nya jordartsdata med högre upplösning för flera regioner.

Kartläggning av stranderosion i Halland

Under våren 2019 slutför SGU en kartläggning av geologi och erosion längs stränderna i södra Halland. Studien ger en samlad bedömning av erosionsförhållanden, samt prognoser för hur erosionsförhållandena kan antas bli vid en framtida höjd havsnivå. Resultaten kan användas av kommuner, länsstyrelse och andra berörda. Datat från södra Halland kommer publiceras digitalt i SGUs kartvisare under våren 2019.
Erosionsförhållanden längs södra Hallands kust (SGU, pdf)​​​​​​​

Identifiering av riskområden för ras och skred

SGU erbjuder till exempel SGI och MSB heltäckande geologisk information för att kunna genomföra detaljerade studier i specifika områden. Detta bidrar till att användarna kan få tillgång till lättanvända och tydliga underlag från flera myndigheter. Under 2019 kommer SGU på uppdrag av SGI att ta fram en beskrivning av jordarterna i det skredkänsliga området längs Viskans dalgång i Halland.

Forskningsprojekt, marina miljöer

Integration of climate-change impacts into the ecosystem based management and planning of the Swedish marine environment. Syftar till att utveckla verktyg för en klimatsäker och ekosystembaserad förvaltning och planering av marina resurser. Finansieras av Formas. Samarbete mellan SMHI, HaV och Göteborgs universitet.

Kartläggning av förutsättningar för vågenergi. Innefattar studier av vågklimat, säsongsmässiga isförhållanden, vattenståndsvariationer, havsdjup, farleder och miljö. Finansieras av Energimyndigheten. Samarbete mellan Energimyndigheten, SGU, IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet.

Verktyg för analys av kustnära sedimentdynamik. Syftar till att skapa verktyg som tar fram information om hur sediment eroderas, transporteras och ackumuleras på havsbottnen i kustområden. Finansierat av SMHI. Samarbete mellan Länsstyrelserna i Hallands och Skåne Län, SGI och HaV samt Regional kustsamverkan Skåne-Halland där också kommuner och universitet deltar. 

Finansieringsmodeller för kustnära klimatanpassningslösningar

SGU deltar under 2019 i ett myndighetnätsverk med syfte att analysera och ta fram informationsmaterial om finansieringsmodeller och ansvarsfördelning kopplat till klimatanpassningsåtgärder mot erosion och översvämning. Målgrupper för materialet är statliga myndigheter, kommun, fastighetsägare, fastighetsförvaltare och försäkringsbolag. Samarbete mellan SGU, SGI, MSB, Boverket samt Länsstyrelserna i Skåne och Halland.

Kartläggning av sura jordar i norr

Under våren 2019 publicerar SGU en rapport med kartor som visar utbredningen av sura jordar i nordöstra Sverige. Sulfidjordar är ofta näringsrika och lämpliga som jordbruksmark. Om grundvattenytan sänks som en följd av uppodling eller klimatförändringar bildats miljöfarliga sura sulfatjordar. Kartläggningen utökas geografiskt i samband med ett forskningsprojekt med start 2019.

Hydrogeologiskt kunskapsunderlag för arbete med våtmarksrestaurering

Under våren 2019 publiceras hydro-geologiskt kunskapsunderlag från informationsträffar som SGU samordnat för kommuner, länsstyrelser och andra aktörer under 2018 (”Låna en geolog”). Syftet har varit att ge råd och vägledning kring geologins betydelse för våtmarksrestaurering som ett led i att förbättra tillgången på uttagbart grundvatten.

3D-modellering av jord- och bergdata

SGU genomför digitalisering av berg- och jordartsdata för modellering i 3D. Vissa av de pågående 3D-modellerna tar avstamp i skredkänsliga områden som nedre Ångermanälven, Mjällåns och Viskans dalgångar, samt i områden som är viktiga för grundvattenförsörjning såsom Gråbodeltat och Uppsalaåsen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Implementering av förordning för klimatanpassning

Under året arbetar Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med att utveckla metoder och ta fram rådgivning och stöd för implementeringen av Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. En serie med workshops planeras som stöd till myndigheterna. I arbetet ingår även att undersöka möjligheterna att inkludera klimatanpassning i offentlig upphandling. SMHI har dessutom fått ett tilläggsuppdrag att ta fram ett system för utvärdering av det svenska klimatanpassningsarbetet. Det arbetet ska vara färdigt senast 31 december 2020.

Sekretariat för Nationella rådet för klimatanpassning

Ett sekretariat har etablerats för att stötta rådets arbete. En av uppgifterna är att ta fram en webbsida för rådets kommunikation.

Utbetalning av medel

SMHI betalar även under 2019 ut medel till myndigheter för att inom sina respektive ansvarsområden utveckla handlingsplaner och verktyg för anpassning till ett förändrat klimat.

Grundkurs klimatanpassning

En kurs arrangerades i mars för att stötta arbetet med klimatanpassning. Då kursen blev fulltecknad kommer den att hållas även under hösten. Kursen riktar sig främst till representanter ifrån kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Serious gaming

Spelet i Minecraft- och webbmiljö planeras lanseras efter sommaren. Spelet syftar till att öka förståelsen för klimatanpassning.