Nätverk i Sverige

Inom Sverige finns en rad nätverk som arbetar med olika frågeställningar där klimatanpassning är en del. Naturolyckor, dricksvatten, dammsäkerhet, ras och skred, stranderosion, djurhälsa och djurhållning är några exempel på verksamhetsområden.

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning drivs av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på uppdrag av regeringen och har till uppgift att samla in, sammanställa och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning. Centrumet arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. Det fungerar som en nod för kunskap om klimatanpassning (nätverksbyggande, stötta med expertis, förmedla nyheter, föra dialog, samverka).

Delegationen för ras-och skredfrågor

Delegationen för ras-och skredfrågor är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med dessa frågor. Den är knuten till Statens geotekniska institut och har ledamöter utsedda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket, Trafikverket och Nationellt nätverk för dricksvattenfrågor.

Nätverk för stranderosionsfrågor

Nätverket ska vara en kontakt-och samverkansorgan och bistå Statens geotekniska institut i samordningsansvaret för stranderosion i Sverige. Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Havs-och vattenmyndigheten, Sveriges geologiskaundersökning, samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Myndighetsnätverket för stranderosion

Nätverket är ett kontakt -och samverkansorgan för frågor med betydelse för stranderosion. En huvuduppgift är att stödja Statens geotekniska institut i dess nationella samordningsansvar för stranderosion. Myndighetsnätverket samverkar bland annat genom att identifiera gemensamma frågor och värdera behovet av samordning.

Nationellt nätverk för dricksvatten

Nätverket syftar till att säkerställa Sveriges framtida dricksvattenförsörjning genom att strategiskt samordna det delade myndighetsansvaret och driva prioriterade frågor. Livsmedelsverket har det ledande och samordnande ansvaret i nätverket samt en stödfunktion i verksamheten. Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Vattenmyndigheterna (representerade genom länsstyrelserna), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Svenskt Vatten samt Sveriges kommuner och landsting. I nätverket finns fyra permanenta arbetsgrupper som fokuserar på prioriterade områden såsom planering, krisberedskap, offentlig kontroll och FoU.

Kommittén för dimensionerande flöden i dammar i ett förändrat klimat

Kommittén har som uppgift att analysera och värdera klimatförändringens betydelse för dammsäkerheten med avseende på flödesdimensionering samt att ta initiativ till prioriterade studier. Den tillsattes 2008 genom en överenskommelse mellan Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SveMin och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Kommittén arbetar bland annat med de frågor som regeringen tilldelade Svenska Kraftnät att analysera i samarbete med kraftbranschen, gruvindustrin och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, i linje med Klimat-och sårbarhetsutredningens slutbetänkande.

Kompetens och nätverksuppbyggnad om klimatförändringens betydelse för djurhälsa och djurhållning

Statens Veterinärmedicinska Anstalt har arbetat med uppbyggnad av ett kompetenscentrum om klimatförändringarnas konsekvenser för djurhälsan och zoonoser (infektionssjukdomar som kan spridas mellan djur och människor). Centrumet har för närvarande inte finansiering och har därför upphört.

Plattformen för hållbara städer

Plattform för hållbar stadsutveckling består av Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Tillväxtverket och Energimyndigheten.