Förutom regering och Riksdag finns även ett Nationellt expertråd för klimatanpassning som har en rådgivande funktion till regeringen samt ett Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning med uppgift att samla och sprida information.
Regering och Riksdag
Regeringen och Riksdagen är de högsta beslutande organen på nationell nivå och hanterar följande:
- Lagar: Regeringen beslutar om förordningar och Riksdagen beslutar om lagar. Det finns ett stort antal lagar som både direkt och indirekt styr klimatanpassningsarbetet i Sverige. Den främsta och mest direkta lagen är Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). En framträdande lag med indirekt styrning är Miljöbalken (SFS 1998:808).
Lagar och regler
- Förordningar: Regeringen har beslutat om Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Denna förordning reglerar 32 myndigheters och samtliga 21 länsstyrelsers arbete med klimatanpassning. Förordningen anger även att alla aktörerna årligen ska redovisa sitt arbete till SMHI, och att SMHI årligen ska analysera redovisningarna och sammanställa en rapport till regeringen.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (Sveriges riksdag)
Regeringen har även gett Boverket ett särskilt uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning
Sveriges första nationella klimatanpassningsstrategi presenterades 2018 och i mars 2024 presenterade regeringen en ny nationell strategi. En skillnad mot den tidigare versionen är att strategin nu kompletterats med en nationell handlingsplan för klimatanpassningsarbetet som fokuserar på vad regeringen avser att göra de kommande fem åren för att skapa förutsättningar för att klimatanpassa samhället. Strategin har tre delar, varav handlingsplanen är en tillsammans med en bakgrundsdel som bland annat tar upp klimatförändringens effekter på samhället och en del som beskriver inriktningen av regeringens klimatanpassningspolitik. Den nationella klimatanpassningsstrategin ska uppdateras vart femte år.
Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning
Tio utmaningar för klimatanpassningsarbetet
I den nationella strategin identifierar regeringen att följande tio stora utmaningar behöver hanteras:
- översvämningar, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur
- osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhället och näringsliv
- ras, skred och erosion som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- torka och bränder som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter
- klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald som påverkar ekosystemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster
- klimateffekter som hotar en trygg energi- och livsmedelsförsörjning
- klimateffekter som påverkar förutsättningar för finans- och försäkringsbranschen
- globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.
(Se sidan 9 i Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning)
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Nationella expertrådet för klimatanpassning, knutet till SMHI, har till uppgift att vart femte år besluta om en rapport till regeringen. Rapporten ska innehålla förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning, en prioritering av anpassningsåtgärder utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta, en sammanfattande analys av klimatförändringens effekter på samhället, samt en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning. Vid SMHI finns ett sekretariat som har till uppgift att bistå expertrådet. I februari 2022 överlämnade expertrådet sin första rapport till regeringen.
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Statliga myndigheter
Olika myndigheter ansvarar för stöd och hjälp inom olika sektorsfrågor. Exempel på sektorer kan vara jord- och skogssektorn där Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ansvarar för klimatanpassningsstöd, andra sektorer kan vara beredskapssektorn där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar, vattenmiljösektorn där Havs och vattenmyndigheten ansvarar eller hälsa hos människor där Folkhälsomyndigheten ansvarar.
Myndigheternas befogenheter varierar från att endast vara stödjande till att vara föreskrivande.
I Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete listas myndigheter med utpekat ansvar för att arbeta med klimatanpassning.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (Sveriges riksdag)
Myndigheters arbete med klimatanpassning (SMHI)
Samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)
Stärkt samverkan genom uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Ett flertal myndigheter ingår i Myndighetsnätverket för klimatanpassning för att gemensamt stärka samhällets förmåga att hantera de positiva och negativa effekterna av klimatförändringarna.
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Kunskapscentrum för klimatanpassning
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är en nod för samlad kunskap om klimatanpassning. SMHI driver centrumet på uppdrag av regeringen. Uppgiften är att underlätta för samhällets aktörer att förstå vad klimatanpassning är och varför det är viktigt att arbeta med frågan, hitta och sprida relevant information från statliga myndigheter och forskning inom området, samt att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med klimatanpassning.
Om Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning (SMHI)