Skydd av stränder i Ystad

Ämne
  • Anpassningsexempel
  • Erosion
  • SamhällsplaneringX
  • Besöksnäring
  • Naturmiljö och ekosystem
  • Skåne
  • Svenska

Ystad kommun har länge haft problem med erosion längs med kusten. Stranderosionen förväntas inte minska framöver utan snarare accelerera på grund av havsnivåhöjningen. För några år sedan gjordes därför Sveriges första storskaliga strandfodring på två stränder utanför Ystad. Det innebär att sand hämtas från havsbotten och läggs på stränderna.

Ystad ligger precis vid havet och strandområdena utanför staden är viktiga för Ystad kommuns naturmiljö, rekreationsmöjligheter och ekonomi. Många viktiga näringar och bosättningar hotas dock av att strandremsan krymper på grund av erosion, problem som i Ystad har uppmärksammats sedan mitten av 1800-talet. Erosion är en naturlig process som sker hela tiden men på grund av stigande havsnivåhöjningar kommer problemen i framtiden bli värre. Stränderna utanför staden försvinner gradvis och har gjort så under mycket lång tid. Erosionen hotar bebyggelse och infrastruktur längs med hela kommunens kust.

Första storskaliga strandfodringen i Sverige

Under våren 2011 genomfördes för första gången i stor skala i Sverige en strandfodring då 100 000 m3 sand togs upp och placerades på de två värst drabbade stränderna, Löderups Strandbad och Ystad Sandskog. Strandfodring innebär två processer: upptag av sand från havsbotten samt utläggning av sand på stranden. Som erosionsskydd bevarar strandfodring de natur- och rekreationsvärden en sandstrand besitter. Sanden ligger inte kvar för all framtid utan eroderar också så småningom bort, men verkar under tiden som ett naturligt skydd mot att havsvatten tränger in i bebyggda områden eller sötvattensmiljöer. Så småningom transporteras den utlagda sanden bort av vågorna och då är det dags att utföra proceduren på nytt.  

Sanden hämtades från Sandhammarbank, en naturlig sandackumulationstäkt.  Sanden hämtades på 20-25 meters djup och sögs upp på fartyget via en släpsug. Släpsugen kan liknas vid ett dammsugarmunstycke som suger upp sanden från havsbotten till fartyget. Proceduren har än så länge inte visat sig ge några bestående men på flora och fauna i havet eller på stranden. Dock kommer det att krävas årligen återkommande kontroller för att få säkra svar.

Resultat av strandfodringen

+ Naturlig buffert mot stormskador

+ Bibehållen turism

+ Skydd av fastigheter och infrastruktur

+ Skydd mot saltvatteninträngning

- Osäkerhet kring påverkan på marin miljö

- Kräver stor arbetsinsats och mycket förarbete i form av    tillståndsansökningar

- Kontinuerlig utläggning av sand

Finansiering

Ystad har budgeterat för att genomföra en strandfodring vart tredje år á 10 000 kronor. 2014 gjordes en andra omgång och 2017 ska den tredje genomföras. Strandfodringarna finansierades av Ystad kommun.  Undersökningar som ligger till grund för tillstånd enligt miljöbalken och kontinentalsockellagen för strandfodringen har kostat 3 miljoner kronor.  

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.