Syftet med strategin är att hjälpa till att göra Europa mer motståndskraftigt och att förbättra förberedelserna och kapaciteten att hantera effekterna av klimatförändringar. Strategin inkluderar arbete på alla nivåer: lokal, regional, nationell och EU-nivå.
”Vi ser redan effekter av ett förändrat klimat i Europa” sa Connie Hedegaard, kommissionär med ansvar för klimatfrågor vid lanseringen. ”Det är dags att vi anpassar oss, eftersom negativa konsekvenser är oundvikliga oavsett hur väl vi lyckas med att minska koldioxidutsläppen”.
Idag har 15 av EUs medlemsstater en klimatanpassningsstrategi, varav Sverige är ett. Enligt kommissionens förslag bör alla 27 länder ha en nationell strategi innan år 2017.
Hur ska finansiering ske?
En central fråga är naturligtvis hur arbetet med klimatanpassning ska finansieras, och där har strategin förslag. Klimatanpassning ska integreras i alla relevanta EU-program för perioden 2014-2020, inklusive Horizon 2020, LIFE- fonderna och strukturfonderna.
EUs politikområden ska också ”klimatsäkras”, vilket innebär att man inte ska vidta åtgärder inom t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken som kan ha negativa konsekvenser för klimatarbetet.
Andra fördelar med att jobba med klimatanpassningsfrågan på EU-nivå är till exempel att utbyta kunskap och erfarenheter, att hjälpas åt med forskning och utveckling och att jobba tillsammans med frågor som geografiskt går över landsgränserna.
Investeringar ger minskade skadekostnader
Kristalina Georgieva, EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden och för tjänster, poängterade att för EU så är det hettan som skördar flest dödsoffer bland klimateffekterna, men översvämningarna som orsakar de största finansiella skadorna.
”Varje euro investerad i klimatanpassning ger fyra till sju euro tillbaka i minskade skadekostnader. Det är inte många investeringar som är så fördelaktiga!”.
Ändå verkar det vara svårt att komma igång med klimatanpassningsarbetet. Kristalina Georgieva menar att det inte kostar så mycket mera att göra rätt ifrån början och att det kan finnas konkurrensfördelar med att klimatanpassa sin verksamhet.
”Vad gäller klimatanpassning i utvecklingsländer så har vi dels ett moraliskt åtagande att hjälpa till, men det ligger också i vårt eget intresse. Klimatförändringarna är den största utmaningen dessa länder står inför, och om vi inte hjälper dem där så är mycket annat biståndsarbete förgäves”.
Frågan allt viktigare
Så var ska vi då börja? ”Med åtgärder som har liten kostnad och som inte medför några negativa konsekvenser, menar Connie Hedegaard. ”Vi måste bygga in flexibilitet i våra åtgärder. ”
Jos Delbeke avrundade lanseringen med att poängtera att klimatanpassning nu har en stor och kraftfull närvaro på agendan, och att frågan kommer att bli allt viktigare på EU-nivån. Däremot är det inte en fråga som kan styras ifrån Bryssel – arbetet måste ske på alla nivåer, kanske främst den lokala.
Kommissionens förslag till strategi ska nu diskuteras på nationell nivå innan det läggs fram för Europaparlamentet och för ministerrådet.
Förslaget till strategi publicerades redan i mitten av april och samtidigt släpptes då en grönbok om försäkringar vid katastrofer.