”Det handlar inte bara om ett klimat i förändring – det handlar om ett samhälle i förändring. Samhället förändras mycket snabbare än klimatet”. Så inledde SMHIs Sten Bergström sitt föredrag vid Mistra Urban Futures seminarium om klimatanpassning på onsdagsmorgonen.
"Klimatanpassning är nu något som tas på allvar, och ingår som en naturlig del i flera stora samhällsprojekt i Sverige, Slussen och ombygganden av Göteborg är två exempel."
Men vem är det som ska betala? Vad säger försäkringsbranschen, kommer man att fortsätta att försäkra sina kunder för händelser som orsakas av klimatförändringar? Ja, menade Staffan Moberg, jurist vid Svensk Försäkring, under seminariet.
”I Sverige vill vi kunna fortsätta att göra detta. Det finansiella ansvaret för att något görs måste därför ligga på dem som har det lagliga ansvaret – alltså kommunerna. Verkligheten är den att fastigheter som översvämmas ofta kommer att få svårt att få försäkring, men där måste man vidta åtgärder.”
”Om ett regn liknande det som Köpenhamn fick, skulle falla över Stockholm så kommer försäkringsbolagen att ersätta sina kunder. Men om det visar sig att skadorna orsakas av exempelvis dåliga vattenledningar så begär försäkringsbolagen ersättning från kommunerna.”
Anslag för klimatanpassning och längre ansvar
Sofia Ahlroth, som tidigare arbetade med den stora statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen, menade att hon skulle vilja se ett klimatanpassningsanslag, så att sårbarhetsanalyser kan genomföras och nödvändiga investeringar göras. Hon underströk dessutom att det kommunala ansvaret, som idag är i tio år, borde vara minst 20 år. Krav borde ställas på en kommunal klimatanpassningsplan, som komplement till Plan- och Bygglagen.
Föreläsarna menade att det kan vara svårt att få kommunerna med på tåget, och att styrning ifrån regeringen saknas. I vissa kommuner är det politikerna som bromsar – man hör ibland att ”detta kommer inte att hända under min mandatperiod” eller ”detta är statens ansvar, vi bygger var vi vill så får staten ta hand om oss om det går fel”. Man pekade på att den som har nyttan ska ta kostnaden, men det kan vara rimligt att staten går in då många kommuner eller län är inblandade, eller där kostnaden är mycket stor.
Konkret då, vad bör kommunerna göra? Sofia Ahlroth tyckte att man borde ställa krav på en kommunal klimatanpassningsplan, som komplement till Plan- och Bygglagen, skarpare lagstiftning och förändringar i PBL. Staffan Moberg menade att de kombinerade VA-systemen måste byggas bort, och att man måste räkna på hur mycket nederbörd varje stad kan tåla, och agera utefter det.
Nationellt kunskapscentrum medverkade
Klimat- och miljöfrågorna är som vanligt, många och stora under Almedalsveckan. Vid Miljödepartementets måndagsseminarium konstaterades det ekonomiskt riktiga i att lösa miljö- och klimatproblemen nu, och frågan är hur ekonomerna också kan inse detta.
Här medverkade bland annat kända profiler som Lena Ek, Connie Hedegaard, Mattias Klum och Maria Ågren. Representanter från Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI, var på plats. Lotta Andersson gav den stora publiken en inblick i hur Östersjön kommer att påverkas av ett förändrat klimat.