Sammanställning av myndigheters klimatanpassning

Ämne Aktuellt

En ny uppföljning av arbetet efter Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 visar vad myndigheter har gjort och vad som fortfarande pågår eller återstår att göra inom klimatanpassningsområdet. Exempel på omfattande aktiviteter är ny nationell höjdmodell, Göta älvutredningen och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

Den nya sammanställningen omfattar dels regeringsuppdrag för myndigheter och dels övriga anpassningsaktiviteter på myndigheter. Rapporteringen som avser tiden fram till och med år 2012, är uppdelad på pågående och avslutade arbeten. Materialet är en uppföljning av Klimat- och sårbarhetsutredningen som kom 2007.
 
Det följer också upp en rapportering från 2010. Sammanställningen har gjorts av SMHI, inom ramen för myndighetssamverkan i Nationell plattform för arbete med naturolyckor.

- Sammanställningen är en kunskapskälla som ger överblick av vad som görs och vilka resultat som kommit fram. Här kan intresserade ta del av samlade rapporter och annat underlag inom olika ämnesområden, säger Lena Lindström, marknadsansvarig klimat inom SMHI.

Viktiga anpassningsaktiviteter

Exempel på viktiga nya verktyg för att klimatanpassa samhället är den nya nationella höjdmodellen som levererar topografiska data för hela Sverige. Höjdmodellen ger information för olika typer av planering, till exempel när det gäller översvämningar.

Göta älvutredningen innehåller bland annat en kartering av risker för skred och tillför kunskap om stabilitetsförhållanden längs älvdalen. I ett förändrat klimat förväntas vattenflödena öka genom Göta älv. En konkret anpassningsåtgärd är bildandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, med uppgift att samla in och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning.

- Klimat och sårbarhetsutredningen är en viktig nationell utgångspunkt för förebyggande och sårbarhetsreducerande arbete och därför är det angeläget att följa upp vilka uppdrag som regeringen lagt och vad de resulterat i. Uppföljningen ger en lägesbild som är viktig, inte minst för att utveckla myndighetssamverkan, säger Åke Svensson, koordinator för Nationell plattform för arbete med naturolyckor vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Nationell plattform för arbete med naturolyckor

I Nationell plattform för arbete med naturolyckor samverkar myndigheter, länsstyrelser och Sveriges kommuner och landsting för att göra Sverige mindre sårbart för naturolyckor. Plattformen har totalt 19 medlemmar och består av ett myndighetsnätverk och en styrgrupp med generaldirektörer eller motsvarande.

Nätverket träffas 4-5 gånger per år och genomför gemensamma aktiviteter inom olika områden. Till grund för plattformen ligger ett FN-ramverk, Hyogo Framework for Action 2005-2015, där världens länder enats om att arbeta gemensamt för att förebygga naturkatastrofer och naturolyckor.