Nyhetsarkiv

En omfattande översvämning i Motala ström. Det var scenariot när ett 60-tal medarbetare från 16 aktörer i Östergötland genomförde en gemensam övning i veckan.

Syftet med övningen var att stärka förmågan att samverka och kommunicera inom och mellan de organisationer som har till uppgift att hantera samhällsstörningar som uppstår vid en översvämningssituation.

Nu är Kalmars första mikroskog planterad på grönområdet mellan Södra vägen och Gasverksgatan. Projektet är en del i arbetet med kommunens 3-30-300-princip och ska bland annat bidra till en ökad krontäckning i stadsmiljön.

Begreppet mikroskog kan förklaras med att man skapar en stor natur på en liten yta. Tanken med en mikroskog är inte att ersätta vanlig skog, utan är en del av arbetet att skapa hållbara och klimatanpassade områden i stadsmiljö.

Framtida översvämningar, jordskred och erosion kan hota 30 000 gravar, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

– Samhället behöver planera för detta, säger forskaren Carola Wingren.

Rapporten pekar ut 17 begravningsplatser som är särskilt sårbara för översvämningar, erosion eller skred och som ligger nära vatten eller i riskzoner vid ökat skyfall. De har tagits fram med hjälp av SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut samt MSB, och vägs mot framtida klimatscenarier från FN:s klimatpanel. Hotet ligger mot …

Tusen år gamla frön, och spår som dolts i jorden i över 5 000 år, har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och grödorna de odlat som mat påverkades när klimatet förändrades. Geologen Joyanto Routh och biologen Jenny Hagenblad vid Linköpings universitet menar att den kunskapen kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringarna i vår egen tid och i framtiden.

Nu ska Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöka risker och leta lösningar för hur svensk jordbruksproduktion ska kunna bemöta extremväder.

Jennie Barron, professor vid Institutionen för mark och miljö, är del av forskningsprojektet. Hon förklarar varför det är absolut nödvändigt att klimatanpassa jordbruket.

Sverige annonserar ett bidrag om 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond (GCF). Sverige är med detta en av de allra största givarna till fonden. Genom klimatfonden kan låg- och medelinkomstländer få stöd med att genomföra klimatinvesteringar för minskade utsläpp och skydda sina samhällen mot klimatförändringarna genom anpassningsåtgärder.

Sametinget utlyser 1 000 000 kronor till samarbetsprojekt som främjar rennäringens klimatanpassning. Fokus i denna utlysning är att i samarbete med andra medverka till forskning och insatser kring klimatets påverkan på renens hälsa. 

Ansök om stöd till och med den 31 januari 2025.

Extremväder som torka, värmeböljor och kraftiga regn förväntas bli vanligare i framtidens klimat. För att se vad vi kan lära av historien har Hanna Sjulgård, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersökt hur fördelningen av grödor som odlats har ändrats, hur olika grödor har påverkats under år med ogynnsamt väder och hur skördarna utvecklats i olika delar av Sverige från 1960-talet fram till idag. De regionala skillnaderna visade sig vara stora och i sin avhandling analyserar hon strategier för en mindre sårbar växtodling.

Sedan den finska skidorten Levi började använda snöförvaring 2016 har de aldrig ställt in ett slalomlopp på grund av snöbrist. Nu har de precis spridit ut förra årets snö i pisten, motsvarande 260 000 kubikmeter.

Klimatpåverkan intensifieras och de fattigaste länderna drabbas värst, nationerna måste därför dramatiskt öka satsningarna på klimatanpassning, lyfter UNEP (The United Nations Environment Programme) i ”Adaptation Gap Report 2024: Come hell and high water”.

I rapporten konstaterar man att framstegen inom anpassningsfinansiering inte är tillräckligt snabba för att täppa till det enorma gapet mellan behov och flöden, vilket bidrar till att planering och genomförande inom klimatanpassning släpar efter.