Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Enligt den senaste analysen från Chinese Meteorological Administration steg medeltemperaturerna i Kina med 0,5-0,8 °C under förra seklet. Det gör det möjligt att odla vindruvor för vinproduktion allt längre norrut jämfört med tidigare. Bland annat visar forskning att det varmare klimatet har krympt områdena med korta, frostfria perioder och låga temperaturer som annars begränsar odling av druvor.
Högst rankade bland de globala riskerna är extrema väderhändelser och misslyckad mitigation och anpassning till klimatförändringarna, enligt en ny rapport. World Economic Forum anser att riskerna har störst sannolikhet att inträffa och samtidigt ha störst negativ effekt globalt. Högre negativ effekt har endast massförstörelsevapen, som däremot anses ha låg sannolikhet att realiseras.
Under 2018 har fyra samebyar; Ängeså, Sirges, Ran och Ohredahke, deltagit i ett pilotprojekt och tagit fram klimat- och sårbarhetsanalyser samt handlingsplaner för klimatanpassning. Syftet har varit att ge underlag, stöd och utgångspunkter för samtliga samebyars arbete med klimatanpassning.
Sätten som europeiskt vete framställs på är inte tillräckliga för att möta ett förändrat klimat, visar en ny undersökning. Vetesorterna bör reagera olika på exempelvis torka för att den sammanställda bilden av veteodlingen ska anses motståndskraftig. Framförallt belyser man att den undersökta veten inte klarar kraftiga regn på ett bra sätt.
En risk- och sårbarhetsanalys av kulturmiljöer genomfördes nyligen vid en workshop i det jämtländska samevistet Bartjan. Workshopen ingår i det internationella projektet Adapt Northern Heritage, som även innefattar Norge, Skottland, Island, Irland och Ryssland. Projektet pågår 2014-2020 och syftar till att stärka och utveckla förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat.
Att odla så kallade kulturspannmål som bättre tål värme och torka är ett exempel på hur odlare kan klimatanpassa sina verksamheter. Kulturspannmål har längre strån, djupare rötter och är mer variationsrika, vilket gör dem motståndskraftiga vid klimatförändringar. Sommaren 2018 blev enligt kulturodlare ett kvitto på detta.
Snötäcket i Centraleuropa har minskat med 12 procent per årtionde sedan 1950-talet, medan snötäcket i Europas allra nordligaste delar växer, meddelar nu forskare från Stockholms universitet. Den globala uppvärmningen innebär ökad nederbörd, som faller i form av snö i de kallaste delarna av Europa, dit norra Sverige räknas.
I regeringens ramanslag för klimatanpassning för 2019 tilldelas myndigheter drygt 300 miljoner. Myndigheterna som får pengar är Lantmäteriet, Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI och Länsstyrelserna. Ramanslaget, 1:10, finns att ta del av i SMHIs regleringsbrev för 2019.
Skisserna för en omdaning av Rålambshovsparket i Stockholm visar hur en befintlig park kan klimatanpassas för att ta emot stora mängder dagvatten. Här finns lösningar för att kunna buffra regnvattet och bredda ut på gräsmattan. På olika sätt ska vattnet också renas innan det når Riddarfjärden.
I en fallstudie beskriver EUs miljöbyrå hur den tyska staden Bremen arbetar med nya lösningar för att ta hand om regnvatten. Bland annat kan fastighetsägare få reducerad VA-taxa om regnvatten kan användas direkt. Dessutom premierar staden investeringar för att använda regnvatten i exempelvis toaletter och för trädgårdsbevattning.