Nyhetsarkiv

Resultat från projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden” visar att det finns stor kunskap och exempel på hur urbana gröna lösningar kan se ut. Projektet identifierar också kunskapsluckor på området till exempel kring ekonomi, och pekar på behov av metoder för anläggning och drift, planeringsverktyg och underlag om temperatur och vatten.

Det svenska energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. I Energimyndighetens nya handlingsplan för klimatanpassning föreslås åtgärder för att myndigheten på ett bättre sätt kan stödja energisektorns arbete med klimatanpassning. Ett exempel är ökad stimulans för att få till stånd en ökad medvetenhet kring behovet av klimatanpassning inom energisektorn. 

FN:s klimatmöte i Katowice är över och den här gången var frågorna rörande klimatanpassning betydligt synligare än för tio år sedan. Mathias Fridahl, Linköpings universitet, sammanfattar i en artikel vad som sägs om klimatanpassning i den framarbetade regelboken.

Den nya rapporten ”Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning”  visar hur kommuner på olika sätt kan minska risken för översvämning på ett naturanpassat sätt. Här beskrivs hur man i ett avrinningsområde kan minska risken för nedströms översvämning genom att vidta åtgärder högt upp i avrinningsområdet för att hålla kvar och bromsa vatten.

Att identifiera områden som blir särskilt utsatta för både klimatförändringar och annan miljöpåverkan i Östersjön är viktigt för strategisk planering, åtgärdsarbete och bevarandefrågor. Nu ska de senaste klimatberäkningarna  in i den pågående svenska havsplaneringen.

Vad händer om havsnivån stiger tre meter? Vad svämmar över när nästa så kallade hundraårsregn kommer? Karlskronas klimatanpassningsplan handlar om hur klimatet påverkar kommunen och hur förutsättningar skapas för att samhället ska fortsätta fungera. Se hur kommunen lyser ut planen till sina invånare.

Vännäs kommun ska nu säkra för översvämningar genom att anlägga skyddsvallar. Det handlar om totalt fem kilometer vallar vid Vindelälvens och Umeälvens sammanflöde. Klimatförändringen med kraftigare nederbörd är en anledning till investeringen, enligt planeringen ska så kallade 200-årsflöden klaras med hjälp av vallarna.

Vattenförsörjningen behöver bli mer robust för att framtida klimatförändringar ska kunna hanteras på ett tryggt sätt. Det konstaterar Boverket i en nyutgiven rapport om dricksvattenförsörjning i fysisk planering. Boverket har analyserat lägesbild, behov och möjligheter att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning genom insatser vid fysisk planering.

Myndigheternas gemensamma vägledning om ras, skred och erosion har utökats med flera nya kartunderlag. Nu är det Skogsstyrelsen som kompletterar med information om områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar. Nytt är också att informationen även innehåller SGU:s jorddjupsmodell. Vägledningen och kartvisningstjänsten riktar sig bland annat till regionala och kommunala planerare och strateger.

Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen till minskade bestånd av östersjötorsk, sill och skarpsill. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien som tar hänsyn till människans påverkan på miljön visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.