Nyhetsarkiv

I en ny rapport från Sweco ges förslag på hur städer med en så kallad ”blågrön infrastruktur” kan förbereda sig inför kommande klimatförändringar. Grön infrastruktur kan bestå av ”naturliga” åtgärder som att anlägga parker, trädgårdar, landskap och gröna tak. Blå infrastruktur innefattar vattendrag, våtmarker och hållbara dräneringssystem. Författarna menar att det lönar sig med förberedande arbete jämfört med att ta kostnader för översvämningar när de inträffar.

I en ny regeringsrapport beskriver Skogsstyrelsen hur föreskrifterna för att anlägga skog kan revideras. För att motverka de risker som klimatförändringar förväntas ge, exempelvis skadeinsekter, föreslås bland annat metoder för ändrad skogsskötsel. Här nämns att andelen gran i Götaland bör inte öka mer, medan arealen med lövskog och löv- och barrblandskog kan öka.

Klimatförändringarna innebär att vissa typer av naturhändelser blir både vanligare och mer extrema, vilket kan skapa svåra samhällsstörningar. Nu har Formas öppnat en utlysning som utgår från sommarens extrema väderhändelser i Sverige. Sista dag att ansöka är 29 november.

Verktyget Lathund för klimatanpassning har blivit mer användarvänligt. Dessutom har nio olika verksamhetsområden tillkommit – allt för att möta kommunernas behov för ett systematiskt arbete med klimatanpassning. Verksamhetsområdena gör att mer specifika tips och åtgärder inom exempelvis vård och omsorg eller fysisk planering enklare går att hitta på sidan för Lathunden.

I ett förändrat klimat kan skyfallen bli vanligare och mer intensiva. Lågt belägna platser och asfalt ökar risken för översvämning eftersom vatten samlas och inte kan tränga igenom de hårda markytorna. Botkyrka och Kristinehamn är två kommuner som gjort så kallade skyfallskarteringar för att minska riskerna. Det beskrivs som ett nytt exempel på klimatanpassning i SMHIs idésamling.

Forskningsprojektet AquaAgri presenterade nyligen resultatet av sin forskning vid en slutkonferens i Stockholm. Odling av makroalger, mjölk på gräs och biprodukter, perenna grödor, vetegapet, samt marint vattenbruk är de områden man utforskat. Projektet har bedrivits genom finansiering av Formas, Mistra, samt Lantmännens forskningsstiftelse.

Fler kommuner behöver se över hur de ska anpassa sig efter nya förutsättningar vid klimatförändringar, menar lektor Erik Glaas vid Linköpings universitet. Han forskar om klimatanpassning och deltar i ett samarbete mellan Norrköpings kommun och SMHI där de har kartlagt hur översvämningar och extrem värme påverkar verksamheten på bland annat förskolor och äldreboenden.

I oktober lanserades The Global Commission on Adaptation. Syftet är att göra klimatanpassning synligare och lyfta upp ämnet politiskt. Med Ban Ki-moon, Bill Gates och Kristalina Georgieva i spetsen, vill de bland annat uppmuntra djärva lösningar som smartare investeringar, ny teknologi och bättre planering. Totalt omfattar kommissionen 17 deltagande länder från olika delar av världen.

Under tisdagen startade den stora nordiska konferensen om klimatanpassning,”Nordic Conference on Climate Change adaptation”. 400 deltagare samlades i Norrköping för att få inspiration och lära sig mer om att rusta för ett förändrat klimat. Slutsatserna från den nordiska konferensen kommer bland annat att lämnas som ett underlag för kommande klimatmöte med nordiska ministrar.

Det började som ett projekt för att minska övergödningen i en badvik – och ledde till att lantbrukares skördar räddades under den torra sommaren. Istället för att det näringsrika bottenvattnet blev gödning till algerna, pumpades det upp och användes till jordbruksgrödor. Nu fortsätter Västerviksprojektet efter att ha tilldelats 22 miljoner kronor från bland annat Havs- och vattenmyndigheten.