Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola ska leda ett projekt om våtmarker i stadsnära natur. Målet är att analysera och ta fram fördelar och risker med våtmarker och naturområden i hållbara städer och samhällen, för att hjälpa bland annat stadsplanerare, folkhälsovetare och kommunekologer när de planerar framtidens stadsmiljöer. Studien ska pågå under ett år.
Dagar då temperaturen överstiger +27 grader ökar risken för att dö i förtid – speciellt om man bor i Norrland eller i ett socioekonomisk utsatt område. Det visar en ny registerstudie från Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
Högre, men jämnare flöden i Luleälv och mindre vårflod. Det är vad scenarierna visar när framtidens väder blir både varmare och blötare. Suorvadammen är ett av vattenmagasinen som i så fall får ta emot mer vatten jämfört med idag. Nu görs beräkningar på hur höga flödena kan bli för att se om dagens system räcker, eller om större investeringar krävs.
IPCC Special Report on Global Warming of 1.5 °C är titeln på ett webbsänt seminarium onsdagen den 24 oktober. Seminariet arrangeras inom ramen för Nordic Conference on Climate change adaptation. IPCC-seminariet belyser bland annat vilka effekter en global uppvärmning på en och en halv grad kan ge.
FNs klimatpanel IPCC publicerade nyligen en specialrapport om 1.5°C global temperaturökning. Nu sammanfattar forskare i en ny rapport de hälsoeffekter som kan kopplas till samma uppvärmning. Även hälsoeffekterna av de omställningar som är nödvändiga för att temperaturen ska stanna vid 1.5°C utvärderas.
I Arktis är sjöar och vattendrag artfattiga, men fylls nu på av nya arter som trivs i ett varmare klimat. En av Arktiska rådets expertgrupper publicerar snart en rapport om den ökade artrikedomen. Samtidigt kan arter som trivs i kallare klimat skadas av de ökade temperaturerna, och även av de nya arterna som tillkommer.
Utnyttja mångfalden bland både vindruvor och odlingssätt för att anpassa vinindustrin till klimatförändringarna, föreslog ett internationellt forskarlag tidigare i år. Vin kommer sannolikt att smaka annorlunda i framtiden, då druvorna som odlas i dagens vinregioner kommer att påverkas av stigande temperaturer. Därtill lär också produktionen minska om inga åtgärder görs, visar studien.
Mark som i hundratals år varit frusen året om, så kallad permafrost, tinar nu i de svenska fjällen. På sikt riskerar hela Skandinavien att förlora all sin permafrost i takt med att medeltemperaturen i området stiger. Detta påskyndar växthuseffekten då gaserna koldioxid och metan frigörs från marken, vilket i sin tur leder till ökad uppvärmning, rapporterar SVT.
Ökad belastning på landets asyl- och säkerhetspolitik, bistånd, samt import av livsmedel. Dessa rapporterades tidigare i år som de största konsekvenserna för Norge i en utvärdering av framtida klimatförändringar. Nya extrema nivåer för exempelvis torka och översvämning väntas drabba redan hårt utsatta befolkningar, vilket ligger bakom flera av de prognoser som görs i en ny rapport.
Idag har FN.s klimatpanel IPCC presenterat sin senaste specialrapport, om 1,5 graders global uppvärmning. I fem kapitel behandlas effekter av global uppvärmning på 1,5 grader över förindustriell nivå. Man vill också bidra till att stärka den globala förmågan att svara upp mot hotet från klimatförändringen inklusive målsättningar inom hållbar utveckling och ansträngningar för att utrota fattigdom.