Myndigheternas regeringsuppdrag 2021

Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning. Här samlas regeringsuppdrag med bäring på klimatanpassning som svenska myndigheter blivit tilldelade för året 2021.

Nedan listas regeringsuppdrag med bäring på klimatanpassning som svenska myndigheter har fått för 2021. Listan är sammanställd utifrån myndigheternas egna uppgifter. En del regeringsuppdrag återkommer då de berör fler än en myndighet. För ytterligare information, kontakta respektive myndighet.

Boverket
Fortifikationsverket
Havs- och Vattenmyndigheten
Jordbruksverket
Lantmäteriet
Länsstyrelserna
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut (SGI)
Statens veterinärmedicinska anstalt
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Boverket

Uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön

Boverkets uppdrag är att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget ingår att stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön. Uppdraget ska utföras i samverkan med SMHI, SGI, länsstyrelserna och MSB. Läs mer om klimatanpassning för den byggda miljön på Boverkets webbplats.  

Fortifikationsverket

Grön infrastruktur inom skogs- och markförvaltning

Myndigheten ska fortsätta arbetet med grön infrastruktur, ekosystembaserat skogsbruk och klimatanpassning inom sin skogs- och markförvaltning kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen. I uppdraget ingår även att redovisa hur myndigheten har samverkat med länsstyrelserna i deras uppdrag att utveckla regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Uppdraget ska genomföras så att det är förenligt med myndighetens grunduppdrag och redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 mars 2023.

Havs- och Vattenmyndigheten

Analysera hur åtgärder mot bifångster av tumlare kan förbättras

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2021.I uppdraget ingår bland annat att  bedöma behovet av andra åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kravet att förhindra betydande störningar av tumlare.Läs mer om uppdrager att analysera hur åtgärder mot bifångster av tumlare kan förbättras.

Internationellt samarbete mot övergödning 

För att stärka det internationella samarbetet mot övergödning ska HaV i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter.Läs mer om det internationella samarbetet mot övergödning på HaV:s webbplats.

Åtgärdsprogram för tumlare 

HaV ska redovisa beslut om att anta ett nationellt åtgärdsprogram för tumlare eller, om ett sådant beslut ännu inte fattas, lämna en redovisning över myndighetens pågående arbete med att anta ett sådant nationellt åtgärdsprogram för tumlare samt ange beräknad tidpunkt för när programmet kommer att antas.Läs mer om åtgärdsprogrammet för tumlare på HaV:s webbplats.

Kunskapssammanställning av dammar  

HaV ska, med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftsdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvårds och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas.Läs mer om kunskapssammanställningen av dammar på HaV:s webbplats.

Nationell bioekonomistrategi 

HaV ska bistå Regeringskansliet i arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi och därtill knutna handlingsplaner. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserar regeringen att man avser att ta fram en svensk bioekonomistrategi tillsammans med de gröna näringarna inklusive fiskenäringarna som bidragit till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapar miljö- och klimatnytta. Bioekonomistrategin kompletterar regeringens strategi för cirkulär ekonomi och ska vara väl förankrad i vetenskaplig kunskap.Läs mer om den nationella bioekonomistrategin på HaV:s webbplats.

Jordbruksverket

Förberedelser inför kommande programperiod för EU-fonderna

Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2021–2027. Jordbruksverket ska även vidta alla nödvändiga åtgärder som myndigheten ansvarar för som kommande förvaltande myndighet för det operativa programmet för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) för perioden 2021–2027.

Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket

Jordbruksverket ska genomföra och initiera kunskaps- och kompetensåtgärder, utföra omvärldsbevakning samt samverka med andra myndigheter. Uppdraget ska delredovisas den 28 februari varje år och slutredovisas den 28 februari 2026.

Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet ska bidra till att bra växtskyddsmetoder används inom växtodling, för att säkra skördarna och samtidigt minska riskerna för både människors hälsa och miljö både på kort och lång sikt. Uppdraget ska delredovisas den 28 februari varje år slutredovisas den 28 februari 2026.

Arbetsplan för uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt utarbeta ett förslag till arbetsplan för perioden 2021–2023 avseende uppbyggnad av livsmedelsberedskapen inklusive åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan. Myndigheternas gemensamma arbetsplan ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) av Livsmedelsverket senast den 30 april 2021.

Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan  

Jordbruksverket ska för leden i primärproduktionen tillsammans med berörda företag och andra relevanta aktörer arbeta för att skapa ökade förutsättningar att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid en allvarlig bristsituation under svåra fredstida förhållanden eller höjd beredskap och då ytterst krig. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2023.

Lantmäteriet

Uppdrag att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark

Regeringen uppdrar åt Lantmäteriet att genomföra laserskanning av Sveriges skogsmark. I uppdraget ingår även lagring och tillhandahållande av laserdata.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har för 2021 inget regeringsuppdrag inom klimatanpassning i regleringsbrev. De uppdrag länsstyrelserna har inom klimatanpassning finns i Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, där länsstyrelsens uppdrag framgår av 4 § och 5 §. Utöver det har länsstyrelserna uppdrag enligt Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion 5 § 8 pkt, som anger att länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Dessa punkter finns i MSB:s regleringsbrev för 2021:

  • MSB ska, inom ramen för myndighetens ansvarsområde, på en övergripande nivå redovisa samhällets samlade förmåga att dels förebygga bränder och andra olyckor, dels genomföra effektiva räddningsinsatser. I redovisningen ska klimatförändringarnas effekter på förekomsten av bränder och naturolyckor beaktas. 
  • MSB har i uppdrag att genomföra  karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder samt för att utveckla arbetet med samhällsskydd och beredskap med avseende på klimatets förändring. 
  • MSB har i uppdrag att betala ut statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor som utförs eller avses bli utförda bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat.
  • MSB har i uppdrag tillsammans med SGI att - identifiera områden i Sverige där det finns risk för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade, - beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av dessa klimatrelaterade risker, och - rangordna riskområdena utifrån en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvensen av att ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade inträffar. Redovisning ska göras 31 maj 2021.

Naturvårdsverket

Redovisa en strategi för att beakta och integrera jämställdhetsaspekter vid Sveriges genomförande av Parisavtalet

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att redovisa en strategi för att beakta och integrera jämställdhetsaspekter vid Sveriges genomförande av Parisavtalet. Klimatanpassning utgör en central komponent i uppdraget och tillämpandet av ett jämställdhetsperspektiv på arbetet med klimatförändringar kan bidra till att identifiera skillnader mellan hur kvinnor och män påverkar och påverkas av klimatförändringarna.  För den redovisningen ska Naturvårdsverket samverka med Jämställdhetsmyndigheten, Statens energimyndighet och andra relevanta myndigheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 september 2021. Läs uppdraget i sin helhet: Strategi för att beakta och integrera jämställdhetsaspekter vid Sveriges genomförande av Parisavtalet

Uppdrag om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment

Naturvårdsverket har tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna fått i uppdrag att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar och kustområden. Föroreningar som ansamlats i sediment är ett hot mot vattenmiljön och de organismer som lever där. Förändringar i klimatet som ökad nederbörd och översvämning kan bidra till att föroreningar sprids genom ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 5 janauri 2022. Läs uppdraget i sin helhet: Förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment

Uppdrag enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev 2021

Regleringsbrevet för Naturvårdsverket avseende 2021

Vägledning för hållbar dagvattenhantering

Naturvårdsverket ska redovisa arbetet med att ta fram en nationell vägledning för hållbar dagvattenhantering.

Uppföljning av strandskyddet

Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut i ärenden om upphävande av och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2020, fördelat på kommuner.

Naturvårdsverket medverkar också i ett regeringsuppdrag som gått till MSB/SGI:

Regeringen ger Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar. Uppdraget innebär också att beskriva sannolikhet och samhällsekonomiska konsekvenser. Av regeringsuppdraget framgår att SGI och MSB ska utföra uppdraget tillsammans med Naturvårdsverket.

Statens fastighetsverk

En handlingsplan för SFV klimatanpassningsarbetet lämnades i januari 2020 in till regeringen. Den beskrev vad SFV hade gjort klimatanpassningsmässigt fram till dess och hur arbetet under 2020-22 skulle löpa vidare. SFV klimatanpassningsarbete och handlingsplan bygger på fyra grundpelare:

  • Analyser för att uppskatta risker, där kartor över SFV:s fastighetsbestånd samkörs med relevanta klimatförändringseffektskartor (GIS-analyser)
  • Föreläsningar och workshops med SFVs fastighetsområden om vad de redan gjort klimatanpassningsmässigt, och vilka risker de själva identifierat.
  • Integrera klimatanpassningsarbetet i SFV:s verksamhetsplanering, vilket gjorts genom en indikator med vilken man ska kunna följa fastighetsområdenas klimatanpassningsarbete över tid gällande ”Hur många fastigheter anses vara i riskzonen, och hur många av dessa har planerat in, påbörjat eller slutfört klimatanpassningsåtgärder”. Detta är dock levande materia, dvs det kan tillkomma allt fler objekt, och över tid kan även färdiga objekt behöva planera in uppgraderande åtgärder för att klara t ex allt högre havsnivåer.
  • Samverkan med andra myndigheter och aktörer

Statens geotekniska institut (SGI)

Kortare regeringsuppdrag

Identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning 

I juni 2019 gav regeringen SGI och MSB i uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i Sverige som är klimatrelaterade. Uppdraget omfattar också att beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av de klimatrelaterade riskerna samt att rangordna riskområdena. Uppdraget ska redovisas 31 maj 2021. Läs mer om att identifiera riskområden på SGI:s webbplats

Löpande regeringsuppdrag

Delegationen för Göta älv 

SGI har regeringens uppdrag att samordna verksamheten som bedrivs av Delegationen för Göta älv. Delegationen finansierar åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv. Läs mer om delegationen för Göta älv på SGI:s webbplats.

Delegationen för ras- och skredfrågor 

SGI har regeringens uppdrag att driva ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor.

Nationell samordning stranderosion 

SGI har regeringens uppdrag att utveckla kunskap om de risker som är förknippade med stranderosion, bistå andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden och samordna olika aktörers intressen. Till stöd för arbetet finns ett nätverk med myndigheter som verksamhet som berör stranderosion. Läs mer om samordning kring stranderosion på SGI:s webbplats.

Kartering av ras-, skred- och erosionsrisker och arbete för hållbart markbyggande 

SGI har regeringens uppdrag att arbeta med ras-, skred- och erosionskarteringar, metodutveckling samt kunskapsförmedling från utförda karteringar. SGI har också regeringens uppdrag att arbeta enligt Handlingsplanen för hållbart markbyggande och att ta fram handledning om naturanpassade erosionsskydd.
Läs mer på SGI:s webbplats om skredriskkartering, kartering av stranderosion och arbetet med handlingsplanen för hållbart markbyggande.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Invasiva främmande arter

SVA medverkar i arbetet att förebygga och hantera introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa (zoonoser)

SJV och SVA har av regeringen fått i uppdrag att utifrån utbrottet av SARS-CoV-2 i svenska minkbesättningar granska djurhållning som bedöms relevant för uppkomst och spridning av nya zoonotiska smittor med betydande påverkan på folkhälsan, samt redovisa ev. behov av insatser och åtgärder i syfte att i framtiden kunna förebygga smittspridning mellan djur och människor.

Hållbara Livsmedelssystem

Detta ligger på JV och SVA är med också. Att sammanställa och analysera pågående arbete inom hållbara livsmedelssystem, för att definiera begreppet och visa på vilka behov som finns för att uppnå ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.

Försörjningsfrågor kring djurens hälso- och sjukvård.

Denna handlar främst om civilt försvar men mycket av det som kommer fram här kan sannolikt även appliceras på förhållanden som kan orsakas av extremväderhändelser.  

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Kunskapscentrum och expertråd

SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. I detta ingår att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, ta fram beslutsunderlag, information och publikationer samt delta i utåtriktade aktiviteter, internationella möten och genomföra omvärldsbevakning. Inom SMHI ska det finnas ett särskilt beslutsorgan, Nationella expertrådet för klimatanpassning. Rådet ska vart femte år besluta om en rapport som bland annat innehåller förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning,

Kunskapshöjande insatser

Regeringen tilldelar medel för SMHIs arbete med förebyggande och kunskapshöjande insatser för klimatanpassning. Insatserna ska syfta till att öka tillgången till klimatinformation och beslutsunderlag om klimatanpassning för att därmed stödja länsstyrelser, kommuner och regioner med anpassning till ett förändrat klimat.

Framtida isutbredning i svenska farvatten

SMHI ska analysera hur isutbredningen i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och Norra Östersjön kan komma att utvecklas i ett perspektiv på 20 respektive 50 år. SMHI ska även analysera hur havsisens beskaffenhet påverkas när klimatet förändras. Underlaget ska bland annat ligga till grund för beslut om återinvesteringar i den svenska isbrytarflottan som i dagsläget är ålderstigen.