Exempel på klimatanpassning

I Götaälvdalen var det första stora infrastrukturprojektet i Sverige som anpassades till en stigande havsnivå. När ny väg och järnväg projekterades i Göta älvdalen så beaktades framtida havsnivå, kommande sättningar av marken och landhöjningen.

Lokala naturskogar är förebilden i skogsbruksmetoden Lübeckmodellen. Skogsbruksmetoden är ett exempel på en metod som ger förutsättningar att möta de förändringar som ett varmare klimat innebär.

De naturliga livsmiljöerna i många vattendrag har försvunnit till följd av att de rensas och att dammar anläggs. Återställning av vattendrag till sin naturliga bäckmiljö minskar bland annat risken för översvämning och gynnar den biologiska mångfalden.

Plöjningsfritt jordbruk tillämpas på gårdar runt i Sverige, bland annat på två skånska gårdar. Metoden gynnar mikroorganismer som bearbetar jorden samtidigt som det motverkar erosion och andra konsekvenser av ett förändrat klimat.

Alléodling innebär att fruktträd och bärbuskar planteras på åkermarken mellan spannmålsrader. Metoden anses vara mer motståndskraftig samtidigt som riskerna sprids över fler grödor. Detta provas på den Uppländska gården Hånsta Östgärde.

Längre perioder av torka och högre temperaturer väntar Sverige i ett förändrat klimat. Den sydamerikanska grödan quinoa passar för torra förhållanden och med en ny förädlad sort går den nu även att odla i Sverige. Det testas av lantbrukare i Östergötland.

Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna har kommunen byggt skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde.

En förstärkt damm och ett prognos- och övervakningssystem för flöden blev verktyg för att minska översvämningsrisken i Sundsvall. I framtiden förväntas riskerna öka med kraftigare regn och högre havsnivåer.

Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och sänka temperaturen i staden, till exempel i samband med värmeböljor. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har verktyget Grönytefaktorn använts för att fastställa att kvarteren får en viss nivå av grönska.

Höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden och varmast kommer det att bli i söder. I slutet av 2014 färdigställde därför Kristianstad kommun en beredskapsplan för värmeböljor. Kommunen har nu inventerat lokaler inom vård och omsorg och tagit fram en handlingsplan för mathantering i samband med värmeböljor.