Nordiskt bidrag till EU:s klimatanpassning
Den 16 januari samlades tjänstemän från EU-kommissionen, representanter från flera medlemsländer och styrgruppen för det Nordiska klimatanpassningsprogrammet, NCAP, under Nordiska ministerrådet för att fördjupa sig i nordiska perspektiv på klimatanpassning och resiliens. Seminariet arrangerades av NCAP för att lyfta nordiska frågor samt vikten av gränsöverskridande klimatrisker. Detta som ett bidrag till EU-kommissionens pågående arbete med en ny klimatanpassningsplan - eller ett integrerat ramverk för resiliens.
– De nordiska erfarenheterna är till viss del specifika för just Norden. Den nordiska regionen, särskilt Arktis, värms upp snabbare än det globala genomsnittet. Det innebär stora utmaningar för samhällen, ekosystem och försörjningssystem – men också viktiga lärdomar för klimatanpassningsarbetet i Europa, säger Anna Blomqvist, sakkunnig inom klimatanpassning, som deltog på plats i Bryssel.
Under seminariet lyftes bland annat klimatförändringarnas konsekvenser för renskötsel och samisk kultur. Elle Merete M. Omma från Samerådet (som företräder norska, svenska, finska och ryska samiska folk), beskrev hur förändrade snö- och väderförhållanden, i kombination med vissa klimatomställningsåtgärder, försvårar för renskötare och påverkar det nomadiska sättet att leva i grunden. Ett tydligt budskap var att klimatanpassningsstrategier behöver integrera urfolks kunskap och ta hänsyn till kulturella och sociala dimensioner.
Läs mer om Samerådet här.
Gränsöverskridande klimatrisker kräver samordning
Gränsöverskridande klimatrisker var ett annat centralt tema. Richard Klein och Katie Harris, forskare från Stockholm Environment Institute, SEI, pekade på sårbarheter kopplade till bland annat livsmedelsförsörjning, kritiska råvaror, läkemedel och finansiella system. Här betonades behovet av att omsätta kunskap till konkreta åtgärder och stärkt samordning mellan länder.
– Klimatrisker stannar inte vid nationsgränser. För att lyckas hantera transnationella risker krävs först och främst en medvetenhet om hur klimatrisker fortplantar sig genom tex leverantörskedjor. Sveriges ekonomi är extremt globaliserad och vi kan komma att drabbas mycket hårt av effekter av klimatförändringen i andra delar av världen. säger Anna Blomqvist. Därför är det viktigt att stärka förmågan att hantera sådana effekter, tex genom samarbete och gemensamma åtgärder.
Flera budskap från den sjunde nordiska konferensen om klimatanpassning lyftes också fram, däribland att klimaträttvisa är en grundpelare i anpassningsarbetet, vikten av att inkludera unga i beslutsprocesser samt att klimatsäkerhet i allt högre grad behöver integreras i nationella och regionala säkerhetsramverk.
Nordiska ministerrådets program för klimatanpassning kommer att fortsätta följa och bidra till EU-kommissionens arbete med det nya ramverket för klimatresiliens.